Gröna arbetstillfällen

Motion 1999/2000:A271 av Alf Eriksson m.fl. (s)

Gröna jobb i form av natur- och kulturmiljövårdsarbeten i skogsvårds-
styrelsernas regi har under mycket lång tid utgjort ett viktigt inslag i
arbetsmarknadspolitiken. Det rör sig om natur-, miljö-, landskaps- och
fornminnesvård samt olika slags inventeringar. Exempelvis av kulturläm-
ningar och vattendrag i skogslandskapet liksom åtgärder för att befrämja
turism, bl.a. genom anläggning av vandringsleder. Verksamheten är i
linje med strävan att förena miljö- och sysselsättningsmål och samtidigt
påskynda omställningen till en ekologiskt hållbar utveckling. De gröna
jobb som utförs i skogsvårdsstyrelsernas regi är konkreta exempel på ett
myndighets- och sektorsövergripande samarbete som skapar
synergieffekter när olika politiska mål kan förenas och bidra till ett
ekologiskt hållbart samhälle.

De insatser som görs inom arbetsmarknadspolitiken på natur- och
kulturområdet är till stor nytta för samhället som helhet. Den biologiska
mångfalden och kulturmiljövården gynnas. En stor del av insatserna är av
strategisk betydelse för att förbättra turistnäringens möjligheter att öka
sysselsättningen. Att landskapet hålls öppet och tillgängligt genom att
naturmiljöer och fornlämningar vårdas är viktigt för människors rekreation
och livskvalitet, för förståelsen av landskapets historia och även från
turistisk
synpunkt.

Arbetsuppgifterna ligger vid sidan av den ordinarie arbetsmarknaden och
saknar helt undanträngningseffekt. Arbetsuppgifterna utförs inte av ordinarie
arbetskraft och arbetsuppgifterna kommer inte att bli utförda om verk-
samheten upphör eftersom det saknas annan finansiering. Dessa insatser
ryms inte inom ordinarie anslag för skogs-, natur- eller kulturvård. Insatserna
är således beroende av det extra resurstillskott som hittills kunnat ges inom
ramen för arbetsmarknadspolitiken. En konsekvens av att nyttan av de gröna
jobben i sin helhet tillfaller allmänheten är att någon egentlig betalnings-
förmåga från privata eller andra externa intressenter inte existerar. Om
arbetena skall komma till stånd krävs någon form av offentlig finansiering.

Deltagarna hör ofta till de mest utsatta grupperna på arbetsmarknaden. Av
olika skäl har personerna haft svårt att få fotfäste på den ordinarie
arbetsmarknaden. Orsakerna kan vara att de är lokalt bundna och äldre perso-
ner med låg utbildning. Det kan också bero på olika funktionshinder eller
psykosociala problem. Arbetena inom natur- och kulturmiljövård betraktas
dock av deltagarna som lärorika, stimulerande och angelägna. Studier visar
entydigt att en överväldigande majoritet av deltagarna anser att arbets-
uppgifterna är meningsfulla, att det gett dem nya kunskaper som de kommer
att få nytta av i framtiden samt att det stimulerat dem till att söka mer
kunskaper.

Behovet av och efterfrågan på arbeten av detta slag inom skogs- och
miljöområdet har funnits stadigvarande under lång tid, oavsett konjunktur-
och sysselsättningsläge. Även i perioder av högkonjunktur och låg arbetslös-
het har således arbetsmarknadsmyndigheterna efterfrågat arbeten inom
skogs- och miljöområdet för ett inte obetydligt antal arbetslösa, som varit
lokalt bundna och för vilka det funnits få andra alternativ. I kombination med
utbildning lämpar sig arbete inom natur- och kulturmiljövårdssektorn väl
som övergångsarbetsmarknad, antingen på vägen mot ett ordinarie arbete
eller i studieförberedande syfte. Fördelen är som nämnts att arbetena inte
kommer i konflikt med ordinarie arbetstillfällen.

Omfattningen av de gröna jobben inom natur- och kulturmiljövårdssektorn
har minskat kraftigt till följd av ändrade regler. Detta medför mycket
negativa konsekvenser när det gäller möjligheten att säkerställa natur- och
kulturmiljövärden samt motverkar strävan att integrera miljöfrågorna i
arbetsmarknadspolitiken - vilket kommer till uttryck i budgetpropositionen
(utgiftsområde 14 sid 16) - liksom ambitionerna att utveckla ekoturism. Det
är för naturvården särskilt allvarligt mot bakgrund av den satsning på
säkerställande av mark för naturvårdsändamål som nu sker och som, om den
skall vara meningsfull, måste följas upp med skötselåtgärder. Den minskade
omfattningen innebär också att inventeringar av natur- och kulturmiljövärden
inte kan fullföljas. Huvuddelen av de miljöprojekt som skogsvårdsstyrelserna
bedriver inom ramen för arbetsmarknadspolitiken riskerar att upphöra. Det är
inte möjligt att annat än i mindre utsträckning få till stånd erforderliga
åtgärder genom att utföra arbetena i regi av ideella organisationer (som har
särskilt gynnsamma regler), eftersom det är fråga om arbeten som av
säkerhetsskäl kräver utbildning, utrustning och kompetent arbetsledning. Det
är också nödvändigt att en god kvalitet säkerställs.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om gröna jobb inom den skogliga sektorn.

Stockholm den 4 oktober 1999

Alf Eriksson (s)

Sinikka Bohlin (s)

Ann-Kristine Johansson (s)