Gröna Luntan - en grön ekonomisk politik

Motion 1989/90:Fi208 av Inger Schörling m.fl. (mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Fi208

av Inger Schörling m.fl. (mp)

Innehåll

Tillståndet i nationen 6

Förhållandet till främmande makter 10

Mål och visioner 12

Ekonomiska förslag 14

Tillståndet i nationen

Statsverkspropositionen är en samlad bedömning av tillståndet i nationen
med förslag till åtgärder för att komma tillrätta med obalanser och problem.
Propositionen ser samhället i huvudsak som en ekonomisk kropp med ett
antal komponenter, som skall bringas till en samhällsekonomisk balans samtidigt
som den ekonomiska kroppen hela tiden skall växa i omfång och
styrka.

Men ett samhälle består av mer än dess ekonomiska komponenter. Delar
som propositionen utelämnar är:
tillståndet och förändringarna i de ekologiska systemen. De som utgör vår
livsgrund, biosfären,
det psykiska tillståndet hos medborgarna, deras förhoppningar och besvikelser
samt de idéströmningar, som är förhärskande,
människors hälsotillstånd i alltmer stressade situationer,
tillståndet i det politiska systemet.

Dessutom saknas det en sammanhängande målbeskrivning för det svenska
samhället bortom de ekonomiska målen. Miljöpartiet de gröna anser att det
är omöjligt att göra en bra statsverksproposition om den inte tar med avgörande
delar av samhället och fogar in dessa i en önskvärd utveckling.

Statsverkspropositionen och i synnerhet finansplanen innehåller en bedömning
av den ekonomiska utvecklingen i Sverige och omvärlden. Samtidigt
är den ett styrinstrument för utvecklingen i landet. Om den inte styrs av
uttalade tankar om den önskade utvecklingen hänger förslagen i luften.

Tillståndet i de ekologiska systemen

Hur det står till i våra ekologiska system är välkänt för de flesta, som vill ta
emot den allt stridare informationsströmmen.

Haven i vår närhet är döende genom intensiv övergödning med kväve från
trafiken och jordbruket. Haven hotas nu dessutom av kommande oljeutvinning.

Utfiskning är ett ökande problem. Antalet livsformer minskar. Det pågår
en allvarlig genetisk utarmning hos viktiga fiskarter på grund av mänsklig
klåfingrighet och girighet. Viktiga delar av fångsterna är förgiftade av industriutsläpp.

Skogarna far illa på grund av utsläpp från trafik, industri och försurande
regn. Markförsurningen är ett svårt problem. Barrförlusterna ökar och de
tåligare lövträden uppvisar nu omfattande skador. Västra Sverige är speciellt
hårt drabbat. Skogarnas produktivitet kommer att gå ner och ge allvarliga
störningar för viktiga industrigrenar.

Odlingsmarkens tillstånd försämras i rask takt som följd av det utarmande
intensiva jordbruket. Markens höga produktivitet upprätthålls för tillfället
på ett konstlat sätt genom tillförsel av konstgödsel, jordbruksgifter och speciella
växtsorter anpassade till intensivodlingen. Även här är markförsurningen
ett stort problem, som förvärras genom flitig användning av försurande
gödsel- och avblastningsmedel.

Odlingsjordarna utsätts för förgiftning genom spridning av rötslam. Vi får

Mot. 1989/90

Fi208

räkna med framtida sänkningar av odlingsmarkens produktivitet om inte Mot. 1989/90
jordbrukspolitiken och odlingsmetoderna ändras radikalt. Fi208

Luftens friskhet försämras stadigt på grund av alla utsläpp främst från trafik
och industri. Många medborgare blir sjuka. Kulturföremål utsätts för
oreparabla skador. Vi suddar medvetet ut vår historia i surt regn och sura
avgaser.

Vattnets kvalitet minskar genom sura utsläpp till brunnar och vattendrag,
genom utlösning av tungmetaller och aluminium samt höga nitrathalter. De
kommunala vattensystemen förfaller och bidrar til försämringen. I de flesta
vattendrag i Syd- och Mellansverige finner man nu rester av jordbruksgifter.

Vårt dricksvatten förgiftas med jordbruksgifter.

Livsmedlens näringsvärde minskar genom de industrialiserade storskaliga
processer som vi tillämpar. Mat transporteras och förvaras längre och fordrar
därför kemikalietillsatser för att förhindra naturliga nedbrytningsprocesser.

Vi får rester av jordbruksgifter och dioxiner från industrier och sopeldning
och rötslam i maten.

Hög energianvändning leder till betydande ekologiska störningar genom
utsläpp av försurande ämnen, koldioxid, kväveoxider och radioaktiva ämnen
samt överskottsvärme.

Det miljöfarliga avfallet och sopmängden ökar ständigt

Industrisamhället kännetecknas av tillverkning av sopor i ständigt stigande
mängder. De utgör hot mot biosfären på kort och lång sikt. En viktig del av
miljöpolitiken måste vara att minska sopmängderna och att ta hand om dem
som ändå bildas på ett ekologiskt rimligt sätt.

Politiska beslut orsakar ofta försämringar i de ekologiska systemen

Sänkningen av elskatten när energin momsbelades innebär t.ex. att industrins
energianvändning kan öka till oförändrade kostnader. Moms på persontransporter
leder till minskat åkande med kollektiva transporter som
motverkar verkningarna av höjda bensinpriser, som annars skulle minska
bilåkandet.

Miljöskadorna redovisas inte

I regeringens propositioner finns det aldrig någonting om hur den föreslagna
politiken påverkar vår miljö. Denna brist leder till att de beslutsunderlag
som kommer till riksdagen är ofullständiga och till att miljöfrågorna inte
kommer i blickfånget på det sätt som de borde.

Kapitalet förstörs snabbt

Den omfattande och ökande miljöförstöringen ödelägger många förnybara
resurser. Detta är en stor och snabb kapitalförstöring. Vi sätter oss hela tiden
i allt större skuld till kommande generationer. Denna kapitalförstöring
måste hejdas och vi måste genom rader av kostsamma åtgärder återbetala
vår skuld. Stora resurser måste avsättas för detta arbete vilket tvingar till
återhållsamhet på andra områden.

1** Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr FH05-210

Miljöpartiet de gröna delar inte den vanliga uppfattningen att ökad BNP
i form av en snabbare varuomsättning är bra för miljön eller ens en förutsättning
för ett framgångsrikt miljöarbete.

De internationella miljöskadorna ökar

Miljöfrågorna är globala och i många fall gränsöverskridande. Internationella
miljöavtal, som inte görs till lag, har föga mera värde än det papper de
skrivs på. Rimliga sanktionssystem finns inte. Några riktigt effektiva sätt att
driva internationellt miljöarbete finns ännu inte.

Medborgarnas fysiska och psykiska hälsotillstånd

Sjukfrånvaron ökar i Välfärdssverige

De egentliga orsakerna har inte studerats. Ofta skyller man på de enskilda
individernas bristande ansvarskänsla, missbruk av försäkringssystem m.m.
De flesta arbeten, som erbjuds på den svenska arbetsmarknaden, är skäligen
enkla och rutinbetonade. De står inte i rimlig proportion till de kunskaper
och förväntningar, som vårt väl utbyggda utbildningssystem har skapat.

Kvinnors arbetssituation och livssituation är ofta mycket besvärande i slitningarna
mellan förväntningar, arbetsgivares krav och möjligheterna att
kunna klara barnomsorgen på ett tillfredsställande sätt. Detta skapar förutsättningar
för sjukskrivningar av psykosociala skäl. För kvinnorna gäller
dessutom i stor utsträckning att det råder dålig överensstämmelse mellan utbildning
och kvaliteten i de arbeten som erbjuds. I vissa län är 2/3 av de långtidssjukskrivna
kvinnor. Det visar att många av de arbeten som finns att
tillgå för kvinnor är skadliga för dem.

Förslitningsskadorna är mänga

De ökar i monotona halvautomatiserade arbeten på moderna arbetsplatser.
Kvinnor är en särskilt utsatt grupp. Andra yrkessjukdomar grasserar och
ökar sjukskrivningarna och förtidspensioneringarna.

Socialförsäkringssystemens utformning kan i vissa fall spela roll för att öka
frånvaron. Det har rapporterats att över en fjärdedel av de sjukskrivna får
ut mer än 100 % av sin lön. Fel av detta slag måste rättas till. Insatserna för
rehabilitering och förnyelse av arbetsplatserna och arbetets innehåll måste
ha mycket hög prioritet.

Moralen upplöses i samhällets "toppar". Vi har fått en räcka affärer såsom
Raineraffären, via händelserna kring mordet på Olof Palme, Ebbe Carlsson,
smuggling och huggning, stora industriledares schakrande via hus- och
vapenaffärer, snabbkörande polis- och kriminalvårdschefer och mycket annat.

Många av dessa människor är trendsättare i samhället och de har därför
också ett särskilt samhällsansvar. Om man i dessa samhällsskikt struntar i
lagar och allmänna normer för rimligt beteende får detta spridningseffekter
genom hela systemet.

Det politiska systemet är inne i en svår kris inte bara i Österuropa utan
också på många håll i Västvärlden. Människor känner att de har svårt att

Mot. 1989/90

Fi208

påverka hur deras samhällen styrs. Manipulations- och maktpolitik fyller Mot. 1989/90

ingen plats i en värld i ekologisk obalans. Allt färre attraheras av ett ofta Fi208

stelnat partiväsende.

Tillståndet i ekonomin

Tillståndet för den svenska ekonomin är inte vad det borde vara.

Inflationen är hög och lönerna galopperar

Den höga inflationstakten leder till krav på högre löner och ger stigande produktionskostnader.
Inflationen drivs ytterligare till högre tal och svenska
kvalitetsprodukter får det svårt att hävda sig på världsmarknaden. Överhettningen
i den svenska ekonomin består för tillfället. Det finns dock tecken på
att den kan minska framöver.

Bytesbalansen försämras

Industrin arbetar för högtryck och har små möjligheter att öka produktionen.
Importen ökar. Bytesbalansen blir alltmer negativ. Vi intecknar våra
framtida möjligheter till åtgärder för att klara våra miljöproblem. Den ekonomiska
politik, som nu förs, innebär att vi ökar bytesbalansunderskottet
snabbare. Vi kommer att få det svårt med våra affärer med utlandet de närmaste
åren förutspår man i finansdepartementet. Andra konjunkturbedömare
har samma åsikt. Regeringen föreslår inte något som skulle kunna
hjälpa till att på allvar komma tillrätta med problemen.

Räntorna stiger till följd av en alltför svag finanspolitik och slopad valutareglering.
Vi ligger nakna inför de internationella penningströmmarna och
kapitalplacerarna.

De höga räntorna innebär ökad belastning på hushållens ekonomi eftersom
bostadsräntorna hela tiden justeras uppåt. De som drabbas är som vanligt
de med lägre inkomst och de som inte kan kompensera sig på kapitalmarknaden.
Utvecklingen vidgar de ekonomiska klyftorna i samhället.

De höga räntorna innebär att man inom näringslivet bara satsar på projekt
som är mer eller mindre omedelbart lönsamma. Långsiktigheten kommer då
bort liksom investeringar i miljöteknik. Det blir betydligt intressantare för
aktörerna att göra snabba pengar på den internationella kapitalmarknaden
än att göra långsiktiga satsningar i produktion och samhälle.

Hushållens skuldsättning har ökat dramatiskt under de senaste åren, sedan
kreditväsendet avreglerades. Den senaste tiden ser vi nu att hushållens
skuldsättning minskar i bankerna medan den fortfarande upprätthålls på en
hög nivå när det gäller bostadsfinansieringsinstituten.

Det vi ser nu innebär att hushållen dels drar ner sitt lånande och att de
tvingas börja amortera sina lån. Dessa åtgärder innebär att hushållen tvångsvis
börjar att minska sin konsumtion för att kunna klara såväl amorteringar
som de allt högre räntorna. Detta kan leda till en minskning av den privata
konsumtionen.

Produktiviteten ökar inte

I nästan alla ekonomiska rapporter klagas det på att produktiviteten i Sverige
inte utvecklas i den takt som vi borde kunna förvänta oss. Många indu

strialiserade länder har betydligt bättre produktivitetsökningar. En låg eller
negativ produktivitetsutveckling kan innebära att vi slösar med resurser. Att
utnyttja de givna resurserna effektivare är i princip av godo förutsatt att inte
mänskliga och förnybara resurser skadas eller förstörs. Snabba och enformiga
tempoarbeten kan medföra mätbar produktivitetsökning men också
svåra mänskliga lidanden och samhällskostnader, som inte mäts.

Industriinvesteringarna har varit stora under en lång tid. Nya utrustningar
är i de allra flesta fall mycket mera produktiva än de gamla. Allt detta borde
leda till att vi har höga produktivitetsökningstal. Den fråga som måste resas
är om de mätmetoder som vi har verkligen mäter det vi vill mäta? Förändringar
i kvalitet över tiden är en svårfångad faktor.

Skattepolitiken är socialt orimlig. Vi har ont om arbetskraft. Industrin ropar
efter folk liksom den offentliga sektorn. Den ekonomiska tillväxten anses
vara för låg. Människor måste kunna, säger man, få högre köpkraft och
industrin folk till exportökning.

Problemen skall lösas med en ny skattepolitik hoppas regeringen och folkpartiet.
Den nya skattepolitiken syftar till att få ut mer människor i intensivare
arbete. Medlet är ekonomiskt tvång. De redan rika skall få stora skattelättnader.
De med låga inkomster tvingas till följd av ökade levnadskostnader
till merarbete för att kunna klara ekonomin, dvs arbetskraftsutbudet
ökar. De redan rika kan slösa vidare.

Förhållandet till främmande makter

Östeuropa och nedrustningen

Under det senaste året har vi upplevt dramatiska och glädjande politiska förändringar
i vårt närområde. Decennier av kommunistiskt förtryck har släppt
och folken i Östeuropa kan börja hoppas på en framtid, som de själva kan
få bestämma över.

Nedrustningsförhandlingarna i Wien och Genéve går bra och stora reduktioner
av de konventionella styrkorna i Europas centrala delar kommer att
genomföras. Warszawapakten har förändrats under trycket av utvecklingen.
Kärnvapenmissiler har skrotats. Minskningar av de marina styrkorna återstår
dock. Risken för ett stort krig i Europa måste bedömas som mycket liten
och riskerna minskar. Att få igång förhandlingar om en marin nedrustning i
vårt närområde måste vara en viktig svensk uppgift för att bidra till ökad
avspänning.

Däremot kan vi inte utesluta konvulsioner inom resterna av det sovjetiska
imperiet. Etniska stridigheter kan komma att prägla situationen det närmaste
decenniet.

Vi kan inte heller bortse från riskerna för etniska konflikter i Västeuropa
om EG utvecklas till det, som det nu planeras bli. Människor kommer att
reagera på den maktlöshet i materiellt och miljöförstörande överflöd, som
är EG:s mål.

Dessa konflikter kan rimligen inte utlösa storkrig. För de militärindustriella
komplexen över hela världen måste utvecklingen mot fred och avrustning
vara oroande. Det man har byggt sin verksamhet och sina förmö

Mot. 1989/90
Fi208

genheter på håller på att raseras. Vi har all anledning att se till att dessa
starka maktintressen inte får påverka eller avgöra den politiska utvecklingen.

Sverige borde kunna spela en stor roll för att hjälpa förändringarna i Östeuropa
i gång. Särskilt när det gäller de baltiska staterna och Polen. Vi har
en gemensam region att värna - den kring Östersjön.

De svenska rustningarna

Sverige står inför nya försvarsbeslut. Regeringen har föregripit dessa genom
att planera för en stor order på JAS-planet, som vi ännu inte har sett flyga
som det skall. Det drastiskt förändrade läget i Östeuropa och de pågående
nedrustningarna måste komma att prägla de svenska rustningsbesluten.

Minskade svenska rustningar och omstruktureringar inom försvaret skulle
innebära viktiga personliga och ekonomiska tillskott i kampen mot miljöförstöringen
och en stor flexibilitet att kunna möta framtida hot utöver de ekologiska.

Den västeuropeiska ekonomiska gemenskapen

Denna har som mål att göra delar av Västeuropa ekonomiskt och militärt
starkt. Västeuropa anses ha kommit på efterkälken ekonomiskt och tekniskt.
För att kunna möta hot från USA, Sydostasien och Östeuropa har den
ekonomiska gemenskapen EG bildats. Av USA kallas EG för ”The European
Fortress”.

Inom EG avser man att bygga en egen centralbank, ha en egen enhetlig
valuta ECUN, ha egna polisstyrkor och en egen militärmakt. Alla centrala
beslut i gemenskapen fattas av EG-kommissionen i Bryssel och ministerrådet.
Beslut fattas genom majoritetsbeslut enligt enhetsakten. De enskilda
ländernas parlament kommer i skymundan. Det s.k. EG-parlamentet, som
väljs demokratiskt inom alla gemenskapens länder är bara rådgivande. Den
haltande demokratin inom gemenskapen har givits den målande beskrivningen
"det demokratiska underskottet”.

Den västeuropeiska maktstrukturen utövar en stark lockelse på svenska
makthavare. De präglas oavsett om de arbetar i offentlig tjänst eller inom
det privata näringslivet av viljan till stora och centraliserade lösningar.
Många inom näringslivet ser en anpassning eller en anslutning till EG som
ett sätt att komma ur den svenska modellen, som för dem betraktas som ett
ok. Många miljö- och kvalitetskrav skulle kunna skrotas. Vår solidariska offentliga
sektor hotas genom minskade skatteintäkter, t.ex. om momsen
måste anpassas till EG-nivå.

Det blir fritt att röra kapital och berika sig. Socialdemokratin har bejakat
dessa högerkrafter och inlett en skattereform, som gynnar kapitalägandet
och anslutningen till EG. Anpassningsarbetet pågår med full kraft men under
stor tystnad för att inte oroa medborgarna.

Det alleuropeiska perspektivet och alternativet

För oss i miljöpartiet de gröna har hela Europa från Atlanten till Ural, från
Nordkap till Kreta alltid varit av största intresse. Att medverka till att göra

Mot. 1989/90

Fi208

hela Europa demokratiskt fungerande måste vara mycket viktigare än att
låsa in oss bakom den Västeuropiska fästningens murar.

Hela Europa är en utmaning för nittiotalet. Vi vill se ett demokratiskt
Europa med ett samspel mellan naturliga regioner, ett frihetligt förbund på
lika villkor för deltagarna, ett nedrustat Europa i samarbete för att klara de
stora gemensamma överlevnadshoten, ett Europa i ekologisk balans och kulturell
blomstring.

Miljöpartiet de gröna arbetar aktivt för detta genom sina omfattande kontakter
med gröna rörelser inom hela Europa.

Världen utanför Europa

I Sydostasien blommar ekonomierna utan hänsyn till de ekologiska störningar
som uppkommer. Den japanska industrin och exporten är mycket
stark. Bytesbalansöverskotten är mycket stora. USA har ett påtagligt underläge
med en successivt försvagad dollar. USA:s internationella skuldsättning
bara ökar. Landets budgetunderskott är besvärande stort. Minskningar i
rustningstakten kan dock ge rådrum.

U-ländernas situation är utomordentligt besvärande genom stigande
skuldsättning och krav på viss typ av ekonomisk politik, som i många fall slår
sönder fungerande system i ekologisk balans. En ny ekonomisk världsordning
synes vara fjärran och vi får räkna med stora svältkatastrofer de närmaste
åren. Vi får räkna med att det kommer att behövas stora katastrofbistånd.
Svensk biståndspolitik måste präglas av viljan att bygga upp fungerande
infrastrukturer och att bekämpa sjukdomar och att främja utbildning
samt sanera de fattiga ländernas skuldbördor.

Miljöpartiet de grönas mål och visioner för en solidarisk
samhällsutveckling

Industrisamhället som system har fram till nu byggt på fyra underförstådda
allmänt accepterade men ohållbara förutsättningar:

1. Obegränsad tillgång till lagrad energi

2. Obegränsad tillgång till råvaror

3. Obegränsad tålighet hos naturen mot påverkan

4. Obegränsad fysisk och psykisk tolerans hos människan mot en ändrad
livssituation

Nackdelarna och riskerna med en fortsatt utveckling byggd på dessa förutsättningar
börjar nu bli uppenbara för allt fler människor. De globala miljöhoten
och den allt snabbare utplundringen av knappa råvaruresurser hotar
nu på allvar människans fortsatta existensmöjligheter på jorden. Inte minst
visas detta av den SIFO-undersökning som publicerades den 26 april 1989 i
Dagens Nyheter som visar att 90 % av de tillfrågade är villiga att ändra sitt
konsumtionsmönster för att rädda naturen och livsförutsättningarna. Uppgifterna
kan kompletterats med att drygt 70 % av de tillfrågade i en annan
SIFO-undersökning sätter miljöfrågorna som den främsta politiska frågan.

De långsiktiga överlevnadsfrågorna måste prägla det politiska arbetet i
mycket hög grad det närmaste decenniet. Det är nu som vi måste ta dessa
problem på allvar så att vi kan gå in i det nya seklet med helt andra förutsättningar
än de som gäller i dag.

Mot. 1989/90

Fi208

Grundläggande mål

Sorn grund för sitt politiska arbete har miljöpartiet de gröna fastlagt fyra solidariteter:

1. Solidaritet med naturen och de ekologiska systemen

2. Solidaritet med kommande generationer

3. Solidaritet med utsatta grupper inom Sverige

4. Solidaritet med människorna i u-länderna

Dessa mål ställer krav på politiken och dess utformning och på oss människor,
vårt sätt att leva och att tänka. De flesta medborgare i Sverige kan vid
närmare eftertanke tänka sig att ställa upp på dessa mål. Problemet är att
målen, om de skall uppfyllas, ställer krav på oss att ändra vår livsstil och det
på i många avseenden omfattande sätt. Vi måste inse att vi måste leva innanför
de gränser som naturens tålighet sätter. Om detta har vi i dag stora kunskaper.
De måste utnyttjas i framtidsarbetet.

En första kärnpunkt i förändringsarbetet är att vi alla tillsammans måste
bidra till att minska den materiella förbrukningen på de områden där denna
bidrar till miljöförstöring och slöseri med knappa naturresurser. Sker icke
detta kan vi inte i längden upprätthålla liv på ett drägligt sätt för oss själva,
kommande generationer och för dem som bor i världens fattiga länder. Vi
måste inse att vårt slösaktiga sätt att leva är ett mycket svårt överlevnadshot
för världens fattiga.

En andra kärnpunkt i förändringsarbetet är att Sverige ännu aktivare
måste arbeta för nedrustning och minskning av krigsriskerna i världen. Rustningarna
i världen och i Sverige tar orimliga resurser av andlig och materiell
kraft från arbetet på vår och andras överlevnad. Rustningarna är en stor del
av hotet mot vår överlevnad.

En tredje kärnpunkt i förändringsarbetet är att vi nu verkligen aktivt
måste minska våra miljöhotande utsläpp av alla slag. Miljöförstöringen,
ozonhålet, koldioxiden, kärnkraften med alla dess utsläpp och katastrofrisker,
det miljöfarliga avfallet för att nämna några problem utgör alla avgörande
hot mot vår framtid och de måste mötas på bred front. Det fordrar
betydande insatser och uppoffringar. De flesta miljöproblem är till sin karaktär
globala och gränslösa.

En fjärde kärnpunkt i förändringsarbetet är att en omdaning av samhället
i solidarisk riktning fordrar att ändringarna kan genomföras pä ett socialt rimligt
sätt. Vi måste förhindra och stoppa de sociala snedvridningar som skattesystem
och lagar medverkar till. Regional balans är ett viktigt mål i det politiska
arbetet.Vi måste på ett helt annat sätt än i dag ta hänsyn till människorna
i världens fattiga länder och deras livsbetingelser.

Nya förhållningssätt

Den 31 december 1989 slutar Hans Magnus Enzensberger en kulturartikel i
Dagens Nyheter om omvälvningarna i Östeuropa och de personer, som har
gjort dem möjliga med följande:

”En tysk filosof har sagt att det mot slutet av detta århundrade inte blir
frågan om att förbättra världen utan att skona den. Detta gäller inte bara för
de diktaturer, som för närvarannde skrotas på mer eller mindre invecklade

Mot. 1989/90

Fi208

sätt. Också de västliga demokratierna står inför nedrustningar utan föregående
exempel. De militära aspekterna är bara en av många. Andra, ohållbara
positioner måste utrymmas i skuldkriget mot tredje världen och det svåraste
av alla återtåg förestår i det krig som vi alltsedan den industriella revolutionen
för mot vår egen biosfär.Det vore därför på tiden att våra pyttesmå
statsmän tog lärdom av nedmonteringens fackmän. De uppgifter som måste
lösas kräver egenskaper, som bäst låter sig studeras hos sådana förebilder.
Exempelvis kan en energi- och trafikpolitik värd namnet bara inledas med
ett strategiskt återtåg. Det kräver att man lägger ned vissa centrala industrier,
som på lång sikt inte är mindre hotande än ett enhetsparti. Det civilkurage,
som här skulle fordras, är knappast mindre än det en kommunistisk
funktionär måste uppbåda för att avskaffa sitt partis monopol. I stället övar
sig vår politiska klass i enfaldiga segerposer och självbelåtna lögner. Den
triumferar genom att förskansa sig och tror att den kan behärska framtiden
genom att sitta sin tid ut. Om det moraliska imperativet att avstå har den
ingen aning. Återtågets konst är den främmande. Den har ännu mycket att
lära."

Omdaningarna och återtågen i Östeuropa ger oss mod att ta itu med våra
nödvändiga förändringar. Förändring i besinning och till ett samhälle, som
är i ekologisk balans. Förändringsarbetet måste påbörjas nu. Miljöpartiet de
gröna har tagit till sin uppgift att börja detta arbete.

Visioner

Miljöpartiet de grönas framtidsvisioner har som utgångspunkt att människor
är skapande och tänkande. De är kapabla att kunna lösa problem. De kan
och vill ta ansvar. Människor har känsla för solidaritet. De är medkännande,
kärleksfulla och har samveten. Människor har känsla för de långa tidsperspektiven.
Människan har som biologisk varelse en stark överlevnadsvilja
och vilja till närhet.

Visionerna är en process. De handlar inte om ett slutligt lyckorike. Visionerna
skall kunna vägleda oss in i ett samhälle, en värld i ekologisk balans
och mångfald med respekt för människors kunnande och vilja att lfeva i fred
med varandra i kulturell mångfald.

Våra samlade kunskaper, förmågor och känslor måste vi använda till vår
överlevnad, till vår livsglädje, till vår medmänsklighet, med ansvar, inte till
att tillverka förintelsevapen och miljöförstörande teknologier, till vår frigörelse
från storskalig opersonlig byråkrati, till vår frigörelse ur konsumismens
bojor, till vår frigörelse att utveckla våra kulturella möjligheter.

Miljöpartiet de grönas ekonomiska förslag

Skuldsanering

Vi har under lång tid levt över våra tillgångar såväl ekonomiskt som ekologiskt.
Vi ser detta tydligast på den ekonomiska sidan genom de omfattande
bytesbalansunderskott som vi har. Det leder till att vi måste låna till konsumtion,
vi konsumerar i dag mer än vad vi förmår att producera. Betalningen
för denna överkonsumtion skjuter vi på framtiden - till kommande generationer.

Mot. 1989/90

Fi208

På den ekologiska sidan ser vi denna skuldsättning tydligt när vi förstör
delar av det biologiska livets förutsättningar genom att försura jord, vatten
och luft, kväva vattendragens produktionsförmåga med stora kväveläckage
osv. Betalningen för de ekologiska skulderna har vi hitintills skjutit framför
oss - till kommande generationer.

Kunskaperna om vår samlade skuldsättning finns hos alla politiska partier
och hos ledande politiker. Det är miljöpartiet de grönas uppfattning att vi
måste börja att sanera våra skulder - såväl de ekonomiska som de ekologiska.
Vi har inte rätt att skjuta över de ekologiska och ekonomiska skulderna
till våra barn och barnbarn.

Våra grannländer och de flesta konkurrentländer befinner sig i samma situation
som vi. Där finns också kunskaperna om den dubbla skuldsättningens
problem och att de måste lösas. Det kommer att påverka den internationella
ekonomin starkt de närmaste tio åren. Vi kommer inte att se de stora
ekonomiska tillväxttalen i olika länders ekonomi när saneringsarbetet har
kommit i gång.

Det kommer att bli svårt att klara den dubbla uppgiften. Som politiker
kan vi inte undandra oss vårt ansvar att försöka anvisa vägar hur detta skall
klaras.

Den dubbla uppgiften kommer att ställa oss inför målkonflikter som kan
komma att innebära att viljan att betala de ekologiska skulderna temporärt
minskar styrkan i arbetet med att sanera de ekonomiska skulderna.

Med tanke på de svåra obalanser och den samlade skuldsättning, som råder
i den svenska ekonomin och de ekologiska systemen vill miljöpartiet de
gröna prioritera följande:

Viktiga mål

De viktigaste målen som legat till grund för utarbetande av miljöpartiet de
grönas ekonomiska alternativ är:

Den materiella förbrukningen skall minskas inom sådana områden som tär
på knappa råvaruresurser och förstör miljön.

Energiförbrukningen skall minskas och styras över till inhemsk förnyelsebar,
miljövänlig energi.

Miljöbelastningen skall minskas inom produktion, kommunikationer och
andra miljöstörande områden.

Förebyggande vård skall främjas, vilket på sikt minskar ohälsa.

De sociala och ekonomiska klyftorna i samhället och världen skall minska.
Inflationstrycket skall sänkas och takten i löneökningarna dämpas.

Strategi

För att nå ovannämnda mål vill miljöpartiet de gröna använda följande medel
som huvudinslag i budget- och ekonomisk politik de närmaste åren.

Storsatsning pä miljöinriktade investeringar

En huvuduppgift under det kommande decenniet kommer att vara att bygga
om samhället i en mer miljövänlig riktning. Resurskrävande och miljöstö

Mot. 1989/90

Fi208

rande teknik måste bytas ut mot resurssnål och miljövänlig. Detta kommer
att kräva mycket stora investeringar inom framför allt tre områden.

På trafikområdet måste en överflyttning ske av trafik från bil och flyg till
järnvägar. Detta kräver ett omfattande utbyggnadsprogram för järnväg och
annan spårtrafik.

Inom energiområdet behövs mycket stora investeringar i energisparande
och ny miljövänlig energiproduktion både i företag och hushåll. Även i övrigt
fordras stora investeringar för förbättrad avfallshantering, nya miljövänliga
industriprocesser, m.m. Stora satsningar måste också göras utomlands,
både i vissa öststater och i utvecklingsländer för att minska utsläpp som även
berör oss i Sverige.

Dyrare energi och utsläpp

Miljöpartiet de gröna vill använda höjda skatter och avgifter på energi, råvaror
och utsläpp som ett viktigt styrmedel för att få i gång ovannämnda investeringsprogram.
De höjda skatterna och avgifterna verkar på två sätt.

För det första gör de användning av energi, knappa råvaror och miljöförstöring
dyrare för företag och hushåll och stimulerar dem därför till att söka
resurssnåla och miljövänliga alternativ. Lönsamheten av investeringar i miljövänlig
teknik ökar.

För det andra ger de staten inkomster som på olika vägar används till att
finansiera investeringsprogrammet. Dessa vägar är främst av två slag:

- direkta statsanslag, exempelvis till järnvägsinvesteringar och till bidrag
och omställningsfonder för att stimulera ny energiteknik, m.m. i företag
och hushåll. Företagen och hushållen förutsätts dock genom eget kapital
eller upplåning själva finansiera huvuddelen av investeringarna.

- skatteväxling. En del av de pengar som tas in på höjda skatter och avgifter
på energi, etc återförs till företag och hushåll i form av sänkta arbetsgivaravgifter
och sänkt inkomstskatt.

Energiskatter och miljöavgifter höjs kraftigt 1990/91. Därefter höjs de
realt sett, men i långsammare takt även kommande år. På sikt kommer trots
detta statens intäkter av dessa skatter och avgifter att sluta öka eller att
minska i takt med en minskad förbrukning och minskade utsläpp. Genom att
intäkterna inte bundits upp i långsiktiga driftåtaganden kan de stagnerande
intäkterna mötas med neddragna investeringar när de viktigaste delarna i
investeringsprogrammet har genomförts.

Tillfälligt höjt skattetryck

Det stora investeringsprogrammet kommer att leda till en höjd skattekvot
till den del det finansieras via höjda energiskatter, m.m. som sedan kanaliseras
som statsanslag till miljöinriktade investeringar. Miljöpartiet de gröna
kan acceptera att skattekvoten höjs något under de år en stor kraftsamling
måste ske för ombyggnaden av samhället i miljövänlig riktning. Förutsättningen
är dock att ökade skatteinkomster helt används till miljöinriktade investeringar.
Det totala skattetrycket får inte öka av andra skäl. På längre sikt
strävar vi efter ett minskat skattetryck.

Mot. 1989/90

Fi208

Besparingar

Andra satsningar än sorn berör miljöinvesteringar måste helt finansieras genom
besparingar på andra områden. Medel till en ökad förebyggande vård
kan i första hand erhållas genom besparingar på transfereringssystemen. Det
gäller främst bostadssubventionerna men också inom vissa socialförsäkringssystem.
Andra områden där besparingar kan göras är det militära försvaret
och byggandet av nya vägar.

På längre sikt bör satsningar på en bättre miljö kunna leda till minskade
utgiftsåtaganden för samhället. Detta kan verka dämpande på skattetrycket.

Rättvis fördelningspolitik

Miljöpartiet de gröna prioriterar en ombyggnad och omvandling av samhället
i miljövänlig riktning. Detta kommer att kräva en kraftansträngning av
oss alla och kommer att leda till att andra, mer traditionella mål för den ekonomiska
politiken får komma i andra hand. Hit hör till exempel höjda reallöner.
Det är inte realistiskt att vi skall kunna genomföra en stor framtidssatsning
för en bättre miljö och samtidigt öka konsumtionsstandarden på andra
områden. Tvärtom kommer konsumtionen att behöva minska på flera områden,
framför allt sådana som innebär fara för miljö och folkhälsa och där
priserna kommer att stiga väsentligt till följd av våra skatteförslag.

I det läget är det viktigt att den ekonomiska politiken och skattepolitiken
får en klar fördelningsprofil. Det ekonomiska kravet att strama åt måste vara
störst för höginkomsttagarna, som har den största materiella förbrukningen.
Även de flesta medelinkomsttagare kommer sannolikt att bli tvungna att
sänka sin konsumtion på vissa områden.

För människor i alla inkomstgrupper gäller dock att miljöpartiet de grönas
ekonomiska politik och skattepolitik ger dem möjlighet att själva påverka
sin konsumtionsnivå genom ett medvetet val av vad de konsumerar. Genom
att avstå från konsumtion som försämrar miljön och folkhälsan kan de få mer
pengar över till en sundare och miljövänligare konsumtion.

Miljöpartiets budgetalternativ i sammanfattning

I tabell 1 redovisas en sammanställning av miljöpartiet de grönas budgetalternativ.
Sammansställningen visar helårseffekterna av budgetförslaget uppdelat
på investeringar, offentlig konsumtion, transfereringar och skatter. I
tabellen har också gjorts en grov bedömning av förslagens inverkan på de tre
sektorerna hushåll, företag resp. offentlig sektor.

En mer detaljerad redovisning av budgetförslaget för budgetåret 1990191
och omräknat till helårseffekt ges i bil. 1. Mer utförliga kommentarer till enskilda
poster återfinns i separata anslagsmotioner för resp. departementsområde.

I det följande ges en översiktlig kommentar till och kortfattad beskrivning
av de ekonomiskt viktigaste posterna i budgetförslaget i anslutning till tabell

1. Alla siffror i tabell 1 avser avvikelser från budgetpropositionen uttryckt
som helårseffekt.

Mot. 1989/90

Fi208

Tabell 1. Sammanfattning av miljöpartiet de grönas budgetförslag för budgetåret Mot. 1989/90

1990/91 uttryckt som helårseffekt. Alla värden avser avvikelser från inno

statsverkspropositionen uttryckt som helårseffekt. rlZUo

	Statsbudget effekt	Bedömd fördelning på Hushåll Företag Offentligt
Ökade utgifter/ minskade inkomster		Miljoner kronor
Miljöinriktade investeringar Ökad offentlig konsumtion, m.m. Ökade transfereringar Sänkta arbetsgivaravgifter Sänkta inkomstskatter, m.m.	- 7 800 - 3 150 - 4 240 -14 000 -41 650	500 430 4 240 41 650	1 100 400 9 800	6 200 2 320 4 200
Summa	-70 840	46 820	11 300	12 720
Minskade utgifter/ ökade inkomster
Minskad offentl. konsumtion, m.m. Minskade transfereringar Skattereformen: inkomst av tjänst Skattereformen: inkomst av kapital Skattereformen: annan finansiering Indirekta skatter, exkl energi Indirekta skatter, energi	3 920 4 400 10 900 14 600 200 8 000 29 000	- 4 400 -10 900 -14 600 1 300 - 5 700 -14 535	- 220 - 1 500 - 2 300 -12 130	- 3 700 - 2 335
Summa	71 020	-48 835	-16 150	- 6 035
Netto	180	- 2 015	- 4 850	6 685

Miljöinriktade investeringar, 7 800 miljoner

Ökningen koncentreras till tre områden:

- Järnvägar, m.m. 3 800 miljoner

(Varav nyinvesteringar i stomjärnvägar 2 000, övrigt järnvägar 900, kollektivtrafik
i storstäder 500 och länstrafikanläggningar 400)

Miljöpartiet de gröna vill under den närmaste 10-årsperioden satsa 65 miljarder
kronor på en utbyggnad och upprustning av järnvägsnätet i Sverige. Satsningen
inbegriper bl.a. de projekt som ingår i SJ:s nyligen framlagda förslag
till investeringsplan för samma period. Regeringen avser att i en särskild proposition
återkomma med förslag till nya finansieringsformer för både järnvägarna
och vägväsendet. Om det skulle visa sig möjligt att finansiera delar av
järnvägsutbyggnaden på annat sätt än genom direkta anslag via statsbudgeten
är miljöpartiet berett att pröva dessa förslag.

- Energiområdet, 2 000 miljoner

(Varav stöd till alternativ energiteknik 500, effektivare elanvändning 500,
bidrag till omställningar inom industrin 500 och bidrag till omställning för
direktelabonnenter 500)

Avvecklingen av kärnkraften och en successiv avveckling av fossila bränslen
förutsätter mycket stora investeringar i energisparande och övergång till
ny energiteknik. Huvuddelen av dessa investeringar kommer att bli lön

samma för företag och hushåll med de stigande energipriser som följer av
avvecklingen och av oss föreslagna råvaru- och miljöskatter på energi. Dessa
investeringar kan då genomföras av företag och hushåll på sedvanliga kommersiella
villkor. Det statliga stödet skall ges bl.a. till forskning och pilotprojekt
samt i vissa fall i särskilt investeringsbidrag eller räntebidrag till omställningar.

- Internationell miljövård, 2 000 miljoner

(Varav till europeisk miljöfond 1 000 och till utomeuropeisk miljöfond
1 000)

Den europeiska miljöfonden skall användas till projekt som förbättrar
miljön i framför allt Polen och andra öststater som brottas med svåra miljöproblem.
Insatser för vatten- och luftrening i dessa länder kan också direkt
påverka miljösituationen i Östersjön och i Sverige.

Den utomeuropeiska miljöfonden skall i första hand ge stöd till sådana
projekt som har betydelse för den globala miljön, t.ex. bevarande av regnskogar
och stöd till åtgärder för att få bort freonutsläpp i u-länder.

Målet är att i framtiden successivt öka stödet till internationella miljöinsatser.

Offentlig konsumtion, m.m.

Ökningar 3 150 miljoner

(Varav de större posterna är: Landsbygdsutveckling 300, civilförsvar 400, inköp
av urskogar 400, miljövård 410, kulturverksamhet 100, åtgärder inom
vård 100, reserv för oförutsett och tillkommande behov 1 000)

Besparingar 3 920 miljoner

(Varav de större posterna är: Nedläggning av JAS-projektet 2 000, minskat
anslag till byggande av riksvägar och till bärighetshöjning 1 600)

Dessa poster kommenteras ej här. Närmare kommentarer ges i separata
anslagsmotioner.

Transfereringar

Ökningar 4 240 miljoner

- Dagbarnvårdare åt eget barn, 1 800 miljoner

De familjer som får plats inom den kommunala barnomsorgen får idag ett
stort ekonomiskt stöd av samhället. Av rättviseskäl och för att de som så önskar
skall kunna vårda sitt barn hemma föreslås att föräldrar skall ha rätt att
bli anställda som dagbarnvårdare åt eget barn på i stort sett samma villkor
som när man tar hand om andras barn.

- Bastillägg/glesbygdsstöd, 2 000 miljoner

Det nuvarande bostadsbidraget föreslås omvandlas till ett bastillägg som utgår
till alla barnfamiljer med låga inkomster. Även personer med lägre bostadskostnader
skall kunna få bastillägg vilket framför allt kan gynna boende
i glesbygden. Dessa kan härigenom få en kompensation för höjda transport

Mot. 1989/90

Fi208

kostnader till följd av höjda bensinskatter, m.m. Den exakta utformningen
av bastillägget kommer vi att precisera i samband med motion i anslutning
till kommande proposition om bostadsfinansieringen.

- Undantagandepensionärer, 350 miljoner

Undantagandepensionärerna föreslås få rätt till pensionstillskott och KBT
på samma sätt som andra pensionärer.

Minskningar 4 400 miljoner

- Bostadssubventioner, 3 000 miljoner

De generella bostadssubventionerna i form av räntebidrag och ränteavdrag
leder många gånger till att ett resurskrävande boende subventioneras med
skattemedel. En oproportionerligt stor del av subventionerna tillfaller dessutom
människor med höga inkomster som borde ha råd att själva betala en
större del av sin bostadskonsumtion. Vi räknar med en besparing på räntebidrag
med ytterligare 3 000 miljoner från 1991. Exakt belopp och utformning
kommer vi att precisera i motion med anledning av kommande proposition
om bostadsfinansieringen.

- Sjuk- och föräldraförsäkringen, 1 400 miljoner

Nuvarande ersättning inom sjuk- och föräldraförsäkringen är helt proportionell
mot inkomsten upp till ersättningstaket. Miljöpartiet de gröna vill verka
för ett samhälle med mindre inkomstspridning än idag. Med nuvarande lönebildningssystem
är det svårt att politiskt direkt påverka lönebildningen. Staten
kan dock genom utformningen av bl.a. socialförsäkringssystemen markera
sin uppfattning genom att ersättning utöver en viss lönenivå utgår med
en lägre procentsats. Miljöpartiet de gröna föreslår att ersättningen inom
sjuk- och föräldraförsäkringen skall utgå med 70 % av inkomsten för den del
av inkomsten som överstiger 130 000 kr. per år mot för närvarande 90 %.
För inkomster under 130 000 skall som hittills ersättningen vara 90 %.

Sänkta arbetsgivaravgifter, 14 000 miljoner

Sänkta arbetsgivaravgifter är ett led i en skatteväxling med kraftigt höjda
skatter på bland annat energi och lägre skatter på arbete. Sänkningen av arbetsgivaravgifterna
bör differentieras regionalt. Härigenom kan de också bli
ett viktigt led i en regionalpolitisk satsning framför allt i skogslänen medan
storstädernas expansion motverkas. Arbetsgivaravgifterna föreslås sänkas
på följande sätt:

- I Norrland, norra Dalarna och Värmland samt på Gotland sänks arbetsgivaravgifterna
med 10 procentenheter.

- I storstadslänen sker ingen sänkning med undantag av vården med 1,5
procentenheter.

- I övriga Sverige samt inom områdena sjukvård, äldreomsorg och handi

Mot. 1989/90

Fi208

kappomsorg i storstadslänen sänks arbetsgivaravgifterna med 1,5 pro- Mot. 1989/90
centenheter.

Regeringen bör lämna förslag till exakt områdesavgränsning.

Sänkta inkomstskatter, 41 650 miljoner

Den andra etappen av skattereformen bör genomföras 1991 i huvudsak enligt
miljöpartiet de grönas reservationer i skatteutredningarna. Detta betyder
att 20 % statlig inkomstskatt bör utgå vid inkomster över 170 000 kr. i
1991 års nivå och 30 % skatt vid inkomster över 220 000 kr. Grundavdraget
bör vara väsentligt högre än det av regeringen föreslagna för att gynna lägre
inkomsttagare. Vårt slutliga förslag till skatteskala för 1991 kommer att presenteras
i motion med anledning av regeringens kommande proposition om
skattereformens andra del.

Inkomst av tjänst, 10 900 miljoner

Inkomst av kapital, 14 600 miljoner

Övrig finansiering, exkl. indirekta skatter, 200 miljoner

Finansieringen av skattereformen föreslås på dessa områden i huvudsak ske
enligt miljöpartiet de grönas reservation i RINK, utredningen om reformerad
inkomstbeskattning. Våra slutliga förslag kommer att läggas i motion
med anledning av regeringens kommande proposition om den andra etappen
av skattereformen.

Indirekta skatter, exkl. energi, 5 700 miljoner

- Byggmoms, 3 000 miljoner

Full moms på byggande införs. För permanentbostäder lämnas ett investeringsbidrag
motsvarande höjningen av byggmomsen enligt boendekostnadsutredningens
förslag.

- Alkohol och tobak, 3 200 miljoner

Skatten på sprit och tobak höjs med 40%. Skatten på vin och öl höjs med
20 %.

- Reklam, 800 miljoner

Nuvarande reklamskatt fördubblas som ett första led i en successiv skärpning
av reklambeskattningen.

- Förpackningar, 1 000 miljoner

En skatt införs på resursslösande och miljöstörande förpackningar.

- Moms på basmat, netto 0

Momsen på basmat föreslås borttagen. Detta kompenseras av att momsen
på alla andra varor höjs med 2,5-3 % för att täcka inkomstbortfallet.

Energiskatter, 29 000 miljoner Mot. 1989/90

Våra förslag följer i huvudsak miljöpartiet de grönas reservation till Miljöavgiftsutredningens,
MIA:s, betänkande om trafik och energi. Beskattningen
av energi föreslås dels i form av råvaruskatter, dels i form av olika slags miljöavgifter
och miljöavgifter. De viktigaste skatterna är en råvaruskatt på alla
bränslen motsvarande 5,9 öre per kilowattimme energiinnehåll i bränslena
och en koldioxidskatt motsvarande 25 öre per kg koldioxid. Elskatten tas
bort i konsumtionsledet och ersätts av en uranskatt på 16 öre per kilowattimme
energiinnehåll i uranet. Den nu beslutade momsen på energi slopas
för biobränslen, vindkraft och solenergi.

Vid beräkningen av inkomsterna från råvaruskatter och miljöskatter på
energi har vi räknat med en minskad förbrukning på i allmänhet mellan 5 och
15 % för de olika energislagen. 1/3 av kärnkraftverken har förutsatts stängda
1990.

Effekter för budgetbalans, samhällssektorer och skattetryck

Budgetbalansen

Miljöpartiet de gröna anser det mycket angeläget att i nuvarande konjunkturläge
föra en stram finanspolitik. Detta bl.a. för att dämpa överhettningen
på arbetsmarknaden och de mycket höga lönehöjningar som nu hotar att
äventyra samhällsekonomin.

Räknat på helårsbas förbättras budgetbalansen i vårt förslag med 180 miljoner.
För budgetåret 1990/91 blir förbättringen 6 730 miljoner jämfört med
statsverkspropositionen. Till detta kommer att vi vid finansieringen av skattereformen
inte har inräknat några s.k. dynamiska effekter, vilket med regeringens
förslag skulle släppa loss ytterligare köpkraft 1991.

Den finanspolitiska åtstramningen har i vårt förslag en klar miljöprofil då
den till stor del åstadkoms genom höjda råvaru- och miljöskatter på energi.

Dessa föreslås delvis träda i kraft redan den 1 juli 1990 medan kompenserande
sänkningar av arbetsgivaravgifter och statlig inkomstskatt kommer
först den 1 januari 1991.

Miljöpartiet de gröna är berett, om det ekonomiska läget så kräver, att
diskutera ytterligare åtgärder för en stramare finanspolitik, t.ex. i form av
ytterligare senareläggning av en del av de sänkta inkomstskatterna eller arbetsgivaravgifterna,
minskningar eller senarelagda höjningar av transfereringar
såsom bostadssubventioner, sjuk- och föräldraförsäkring, om detta
kan ske på ett ur fördelningssynpunkt acceptabelt sätt. Förutsättningen är
att åtstramningen som helhet har en klar miljöprofil.

Samhällssektorer

I tabell 1 har också en översiktlig bedömning gjorts av effekterna av miljöpartiets
budgetalternativ på olika samhällssektorer, räknat som helårseffekt.

För den offentliga sektorn innebär alternativet ett plus på ca 6 700 milj. kr.

Nettot utgörs helt av de ökade miljöinriktade investeringar som vi föreslår.

I övrigt balanseras ökad offentlig konsumtion av besparingar. Den offentliga
sektorn kommer att drabbas av höjda energiskatter men får tillbaka detta
genom sänkta arbetsgivaravgifter.

För företagen innebär budgetförslaget ett minus på ca 4 800 miljoner Mot. 1989/90

främst beroende på att höjda energiskatter inte helt kompenseras av sänkta
arbetsgivaravgifter. Det bör dock vara möjligt för företagen att ta igen en del
av detta genom att många nya projekt inom energisparande och ny energiteknik
blir mer lönsamma när energipriserna stiger. Därigenom kan en del
av kostnaden för ökade energiskatter motverkas.

För hushållen innebär budgetförslaget en åtstramning på ca 2 000 miljoner
främst beroende på att den andra etappen av skattereformen finansieras fullt
ut och att därutöver vissa ytterligare höjningar görs av energi- och andra indirekta
skatter.

Nettot för hushållen och företagen kommer troligen också att förskjutas
genom att företagen på områden som inte är utsatta för utlandskonkurrens,
såsom detaljhandel, många transporter, etc., kompenserar sig genom högre
priser. Detta leder till ett något bättre slutresultat för företagen och motsvarande
sämre för hushållen.

Sammantaget leder budgetförslaget till ytterligare åtstramning av den privata
konsumtionen, en åtstramningseffekt som ytterligare skulle ha markerats
om bara budgetåret 1990/91 studerats. Åtstramningen kan förväntas få
en klar miljöprofil genom en minskad förbrukning av energi och andra varor
som till följd av miljöpartiets skatteförslag blir väsentligt dyrare. Däremot
kan inte en viss konsumtionsökning uteslutas på andra områden som inte
förbrukar mycket energi och förstör miljön.

Genom en, jämfört med regeringens väntade förslag, mer låginkomsttagarvänligprofil
på skatteskalan för 1991 och framåt kommer åtstramningarna
främst att drabba hög- och medelinkomsttagare. Det kan dock inte uteslutas
att också vissa lägre inkomsttagare som förbrukar mycket energi
måste strama åt om de inte har möjlighet att förändra sitt konsumtionsmönster.

Skattetrycket

Budgetförslaget innebär, räknat som helårseffekt, en höjning av skattetrycket
med ca 7 400 miljoner eller drygt 0,5 % av BNP. Som tidigare framhållits
är miljöpartiet de gröna berett att acceptera en sådan höjning av skattekvoten
under en övergångsperiod under förutsättning att höjningen helt
motiveras av miljöinriktade investeringar. Så har skett i budgetförslaget genom
att ökningen i de miljöinriktade investeringarna, utöver regeringens
förslag, uppgår till 7 800 milj. kr., dvs. i stort sett samma som den ökade
skattebelastningen på företag och hushåll.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag som sin mening
ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om riktlinjer
för den ekonomiska politiken,

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag som sin mening
ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om riktlinjer

för budgetregleringen. 23

Stockholm den 25 januari 1990
Inger Schörling (mp)

Claes Roxbergh (mp)

Mot. 1989/90

Carl Frick (mp)

Mot. 1989/

Fi208

Miljöpartiets förslag till statsbudget 1990/91. Ändringar jämfört med Bilaga 1

statsverkspropositionen, milj. kr.

Område Program x=fr.o.m. Budgetår Omräknat

1/1 1991 1990/91 till helår

Utgifter (ökning +, minskning —)

Arbetsm.	Landsbygdsutveckling		300	300
Bostad	Ny bostadsfinansiering. Räntebidrag	X	- 1 500	- 3000
	Bastillägg/glesbygdsstöd	X	1 000	2 000
	Diverse (radon, ekol. bygg, m.m.)		100	100
Försvar	Nedläggning JAS-projektet		- 2 000	- 2 000
	Civilförsvar, m.m.		400	400
Jordbruk	Inköp av urskogar		400	400
	Diverse (milj, skog, m.m.)		220	220
Justitie	Diverse		50	50
Kultur	Ökad kulturverksamhet		100	100
	Diverse (turism)		10	10
Näring	Stöd till alternativ energiteknik		500	500
Industriomställn/effektiv elanvändn.		1 000	1 000
	Direktelabonnenter, omställn		500	500
	Diverse		80	80
Social	Diverse (bl.a. psykoterapi)		110	110
	Dagbarnvårdare åt egna barn	X	900	1 800
Socialförs.	Undantag pensionärer, pens.tillk o KBT		350	350
	Föräldraförsäkring, ändrad ersättn.nivå	X	- 200	- 400
	Sjukförsäkring, ändrad ersättn.nivå	X	- 500	- 1000
	Diverse		30	30
Trafik	Nyinvesteringar i stomjärnvägar		2 000	2 000
	Övrigt järnvägar		900	900
	Kollektivtrafik i storstäder		500	500
	Länstrafikanläggningar		400	400
	Riksvägar inkl. bärighetshöjning		- 1600	- 1 600
	Diverse		240	240
Utbildning	Diverse		60	60
Utrikes	Europeisk miljöfond		1 000	1 000
	Utomeuropeisk miljöfond		1 000	1 000
Reserv	Oförutsedda behov		1 000	1 000

Summa

7 170

6 870

Mot. 1989/90

Fi208

Bilaga 1

Område	Spec	x = fr.o.m. 1/1 1991	Budgetår 1990/91	Omräkna till helår
Inkomster (ökning +, minskning -)
Inkomst av tjänst	Del av skattereformen	X	5 450	10 900
Inkomst av kapital	Del av skattereformen	X	7 300	14 600
Annan finansiering	Del av skattereform	X	100	200
Indirekta skatter	Byggmoms	X	1 500	3 000
(exkl. energi)	Alkohol och tobak		3 200	3 200
	Reklam		800	800
	Förpackningar	X	500	1 000
	Sänkt moms på basmat	X	- 5 500	-11 000
	Höjd moms övriga varor	X	5 500	11 000
Energi	Bensin	X	3 500	7 000
	Olja	(X)	4 300	6 700
	Kol	(x)	1 500	2 000
	Naturgas o gasol	(X)	375	500
	Uran, avgår elskatt	(X)	10 700	10 300
	Flyg		1 000	1 000
	Kilometerskatter		1 500	1 500
		Summa	41 725	62 700

Avgår:

Sänkta arbetsgivaravgifter
Sänkt inkomstskatt
Utgifter enl.föreg.sida

- 7 000
-20 825

- 7 170

-14 000
-41 650
- 6 870

Budgetbalans (överskott + , underskott -)

6 730

180