Till innehåll på sidan

Grundlagsregleringen av svenska medborgares

Motion 1988/89:K205 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. (c)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Konstitutionsutskottet

Händelser

Inlämning
1989-01-25
Bordläggning
1989-02-01
Hänvisning
1989-02-02

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89 :K205

av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. (c)
Grundlagsregleringen av svenska medborgares
rösträtt

Rösträtten är en grundläggande demokratisk rättighet. Skyddet för denna
rättighet är av allra största vikt. Svenska medborgares rösträtt vid val till
riksdagen skall vara garanterad i grundlag. Detta skall gälla för alla
medborgare.

Så är det inte för närvarande. Utlandssvenskarna har tillerkänts rösträtt
genom bestämmelser i vallagen. Det innebär att deras rösträtt kan begränsas
eller avskaffas genom ett beslut av riksdagsmajoriteten. Detta anser inte vi är
en acceptabel ordning. Vi föreslår därför att grundlagen ändras så att
rösträttsskyddet kommer att omfatta även utlandssvenskarna.

Svenska medborgare som vistas utomlands var länge - på grund av de
regler som gällde för mantalsskrivning och röstlängd - helt berövade rätten
att utöva den rösträtt som formellt tillkom dem enligt huvudregeln i
grundlagen.

I etapper har dessa medborgare sedermera tillerkänts rätten att utöva sin
rösträtt. Sålunda beslöt riksdagen 1967 att den som någon gång under de
senaste fem åren varit kyrkobokförd i Sverige efter ansökan skulle uppföras i
röstlängd. 1975 utsträcktes kvalifikationstiden till sju år. Två år senare, 1977,
beslöt riksdagens majoritet - socialdemokrater och kommunister röstade
emot - att tidsgränsen helt skulle slopas.

Motiveringen var principiell: Svenska medborgare skall inte av tekniska
skäl frånkännas en medborgerlig rättighet av grundläggande demokratisk
betydelse. Det var dessutom för dem som drabbades av den tidigare
tidsgränsen svårt att förstå, att den rösträtt de kunde utöva i ett val gick
förlorad i nästa.

Det sätt på vilket dessa gruppers rösträtt reglerats är - som vi framhållit
ovan - dock inte tillfredsställande. Det ger inte ett tillräckligt skydd eftersom
reglerna kan ändras genom ett enda riksdagsbeslut med enkel majoritet.

Att frågan inte alls är av enbart teoretiskt intresse framgår av det förslag
som i enlighet med den socialdemokratiska regeringens direktiv lades fram
av 1983 års rösträttskommitté (SOU 1984:11). Kommitténs betänkande
innefattade nämligen ett förslag om inskränkning av utlandssvenskarnas
rösträtt. De som vistats utomlands mer än tio år skulle fråntas rösträtten.
Bakom detta förslag stod de socialdemokratiska och kommunistiska ledamöterna.
Samtidigt föreslog utredningsmajoriteten att utländska medborgare
skulle ges rösträtt också i riksdagsval.

Den viljeinriktning som den socialistiska majoriteten därmed angav är
djupt oroande och visar hur angeläget det är att skyddet för de svenska

medborgarnas rösträtt förstärks. En riksdagsmajoritet skall inte under
mandatperioden - av valtaktiska eller andra skäl - kunna ändra på de
grundläggande rösträttsvillkoren. Förslag om sådana ändringar måste
åtminstone kunna underställas folket i val. För att detta skall kunna
garanteras krävs det att rösträtten grundlagsskyddas.

Vi har krävt detta vid varje riksmöte sedan flera år tillbaka, men vårt krav
har avvisats av den socialistiska riksdagsmajoriteten. Någon annan förklaring
till detta än att man fortfarande har för avsikt att vid lämpligt tillfälle
inskränka utlandssvenskarnas rösträtt är svår att finna.

Vi återkommer därför med vårt krav. Vi föreslår således att den
särbestämmelse som nu finns i regeringsformen 3 kap. 2 § och som möjliggör
förändringar av utlandssvenskarnas rösträtt genom ändring av vallagen
utgår. Därmed blir det klart fastlagt att rösträtten för alla svenska medborgare
enligt grundlagen är knuten till medborgarskapet.

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts i motionen hemställer vi

att riksdagen beslutar att regeringsformen 3 kap. 2 § skall ha
följande lydelse:

2 §

Rösträtt vid val till riksdagen tillkommer svensk medborgare som är eller
någon gång varit bosatt i riket. Den som icke har uppnått aderton års ålder
senast på valdagen har ej rösträtt.

Stockholm den 12 januari 1989
Bertil Fiskesjö (c)

Ingbritt Irhammar (c)
Birger Andersson (c)
Karin Starrin (c)
Rune Backlund (c)
Kjell Ericsson (c)
Anders Svärd (c)

Bengt Kindbom (c)
Rosa Östh (c)
Martin Olsson (c)
Stina Eliasson (c)
Ulla Tillander (c)

Mot. 1988/89
K205

21

Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen beslutar att regeringsformen 3 kap. 2 § skall ha följande lydelse: 2 § Rösträtt vid val till riksdagen tillkommer svensk medborgare som är eller någon gång varit bosatt i riket. Den som icke har upp- nått aderton års ålder senast på valdagen har ej rösträtt.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen beslutar att regeringsformen 3 kap. 2 § skall ha följande lydelse: 2 § Rösträtt vid val till riksdagen tillkommer svensk medborgare som är eller någon gång varit bosatt i riket. Den som icke har upp- nått aderton års ålder senast på valdagen har ej rösträtt.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.