Grundlagsskyddat ägande, m.m.

Motion 1988/89:K233 av Bengt Kindbom m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :K233

av Bengt Kindbom m.fl. (c)
Grundlagsskyddat ägande, m.m.

Grundlagsskyddad egendomsrätt

Att det allmänna måste ta enskild egendom i anspråk - helt eller delvis - är i
vissa fall oundvikligt. Förutsättningen måste dock vara att det föreligger ett
betydande samhällsintresse som motiverar detta liksom att full ersättning
utgår till den enskilde för tvångsupplåtelsen och den förlust eller skada som
uppstår.

Nuvarande grundlag ger inget klart besked i dessa viktiga frågor.
Visserligen innehåller regeringsformen (RF) en bestämmelse som innebär
att varje medborgare, vilkens egendom tas i anspråk genom expropriation
eller annat sådant förfogande, skall vara tillförsäkrad ersättning för förlusten
enligt grunder som bestäms i lag (2 kap. 18 § RF). Man bör dock observera
att paragrafen i fråga inte föreskriver full ersättning. Utan hinder av
grundlag kan alltså i vanlig lag föreskrivas att endast en del av förlusten skall
ersättas.

En sådan ordning strider mot den rättsuppfattning som Sverige av tradition
bekänt sig till. I västeuropeisk rätt är skyddet av enskild egendom starkare än
hos oss. I vårt grannland Danmark stadgas full ersättning vid expropriation.
Egendomsskyddet finns också inskrivet i Europakonventionen som Sverige
har biträtt. En konsekvens av detta borde vara att egendomsrätten även i vårt
land skrivs in i vår grundlag.

Ärende av detta slag aktualiseras då och då i Europadomstolen. I dagarna
har kommissionen för mänskiliga rättigheter beslutat överlämna ett ärende
från Sverige till Europadomstolen för prövning av ersättningen i ett
expropriationsmål.

Den fråga vi här aktualiserar är inte på något sätt ny. Den har under
årtionden behandlats av utredningar utan något påtagligt resultat. I ett
tidigare skede kunde man hänvisa till att gammal svensk rättstradition gav
tillräcklig trygghet för den enskilde. Denna trygghet existerar inte längre.

Enskild egendom bör därför så snart som möjligt tillförsäkras skydd i
grundlag. Skyddet bör omfatta såväl lös som fast egendom liksom förfogandeförhållande.
En särskild utredning bör tillsättas för uppgiften.

Grundlagsskyddad närings- och yrkesfrihet

Även denna fråga har varit föremål för ett flertal livliga diskussioner under
årens lopp. Motioner i frågan har avvisats av riksdagen med hänvisningar till

att de inskränkningar i grundlag som i så fall måste göras skulle bli mycket Mot. 1988/89

omfattande och göra skyddet mindre värt. Vi kan inte dela dessa invändning- K233

ar fullt ut. Självfallet måste näringsfriheten vara försedd med undantag på

grund av säkerhets-, hälso-, vård-, arbetarskydds- och andra ordningsintres

sen, men själva grundtanken att varje medborgare skall ha frihet att driva

näring och yrke är i sig så betydelsefull att besväret med att utforma

undantagsbestämmelser förefaller försumbart.

Vi kan idag konstatera att dessa friheter delvis är kringskurna av till
exempel monopol, bidragsbestämmelser, långtgående reglerings- och styrningsåtgärder,
auktorisationskrav, etableringskontroll och liknande företeelser.
Grunden för en marknadsekonomi är att företag får startas fritt. Utan
ett fritt tillträde hotas näringslivets dynamik och därmed arbetstillfällen. Det
är mot denna bakgrund angeläget att söka fastställa de gränser som skall gälla
för närings- och yrkesfrihet.

Vi har tidigare begärt att en utredning skall tillsättas för att klarlägga i vilka
avseenden en förstärkning av dessa friheter kan ske i grundlag och i annan
lag, samt hur en förstärkning av egendomsrättens ställning skall uppnås. Vi
upprepar nu detta krav och föreslår att riksdagen av regeringen skall begära
en utredning i frågan.

Hemställan

Med anledning av vad som ovan anförts hemställer vi

att riksdagen av regeringen begär en utredning om skyddet för
närings- och yrkesfriheten och egendomsrättens ställning i grundlag.

Stockholm den 24 januari 1989

Bengt Kindbom (c)

Martin Olsson (c) Bertil Fiskesjö (c)

Anders Svärd (c) Ingbritt Irhammar (c)

Birger Andersson (c) Stina Eliasson (c)

Kjell Eriksson (c)

7