Grundskolan och gymnasieskolan

Motion 1988/89:Ub276

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :Ub276

av
Grundskolan och gymnasieskolan

I vår partimotion om utbildningspolitiken har vi redogjort för centerns syn på
de övergripande principiella frågorna inom skolväsendet. I denna kommittémotion
kommer vi att granska regeringens budgetproposition, bilaga 10,
anslag för anslag och redovisa våra motförslag. Vi kommer också att redovisa
erforderliga resurser för genomförande av förslagen.

Årets budgetproposition för skolområdet har utlöst en befogad svekdebatt.
Inte bara därför att regeringen föreslår en ny besparing för grundskolan
om 167 milj kr utan därför att förväntningarna var högt ställda på att det nu
skulle ske stora förbättringar på skolområdet. Dessa förväntningar grundades
bl a på det tal som statsministern höll inför den senaste socialdemokratiska
partikongressen och på de löften som ställdes ut under valrörelsen. Men
därav blev intet!

I stället kan man konstatera att, utöver de nämnda 167 milj kr, också
gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen drabbats av motsvarande
nedskärningar. Löftena om en plats i gymnasieskolan för alla
ungdomar under 20 år har regeringen helt sprungit ifrån, och när det gäller
försöksverksamheten med en moderniserad yrkesutbildning så låter man
parterna på arbetsmarknaden i realiteten bestämma vilken utbildning som
skall tillåtas att starta. Kort sagt, det finns god grund för den kritik som
regeringen nu utsätts för.

Särskilt oroande tycker vi det är att utbildningspolitiska och pedagogiska
hänsyn allt oftare får ge vika för snävt budgettekniska argument. Ökad
effektivitet och rationaliseringsvinster har blivit honnörsord i skoldebatten i
stället för ord som bildning, kulturarv och humanism. Sverige är ett rikt land
som måste ha råd att ge sina barn och ungdomar en god utbildning.
Undervisningen skall ske i lokaler som erbjuder en bra arbetsmiljö.
Läraryrket måste vara ett attraktivt yrke som har förmågan att locka till sig
välutbildade ungdomar för sin rekrytering. Därför måste den negativa,
sparinriktade trenden brytas.

Centern har en annan syn på utbildning. Vi betraktar den som en lönsam
framtidsinvestering som måste ges högsta prioritet i samhällsbyggandet.
Centern står för alternativet i svensk utbildningspolitik.

Fortbildning av grundskolans lärare

I samband med föregående års budgetproposition redovisade vi vår principiella
syn på behoven av och inriktning för fortbildningen av grundskolans
lärare. Beklagligtvis valde regeringen att söka stöd för sitt förslag till ny

fortbildning av grundskolans lärare hos de partier som inte stod bakom
lärarutbildningsreformen. Det verkar nu som om regeringen, åtminstone
delvis, kommit på andra tankar eftersom man upptäckt att det finns
betydande behov av och önskemål om också en stadieövergripande fortbildning.

Tyvärr är förslagen i detta avseende alltför restriktiva. De ekonomiska
resurserna är helt otillräckliga, och de villkor som omgärdar förslagen är
alltför snäva. Vi föreslår därför att regeringen bör återkomma till riksdagen
med förslag i tilläggsbudget med nya anvisningar för stadieövergripande
lärarfortbildning och därtill erforderliga medel.

Samma förhållande gäller vad avser fortbildning i engelska för klasslärare.
I vår partimotion om utbildningspolitiken har vi, under avsnittet om skolans
internationalisering, föreslagit betydande åtgärder för att förbättra skolans
språkundervisning. Vi menar bl a att riksdagen måste hävda läroplanens
beslut som innebär att engelska skall läsas på lågstadiet. Detta motiverar ett
bifall till skolöverstyrelsens förslag om fortbildning i engelska för klasslärare.

I annat sammanhang kommer vi att upprepa vårt krav om utbildning i
engelska för alla blivande lärare för grundskolans tidigare årskurser.

Vad som här anförts om fortbildning bör riksdagen ge regeringen till
känna.

Lokala skolplaner

Vi har tidigare i olika sammanhang hävdat att den lokala skolplanen bör
antagas årligen. Detta förslag har avvisats av riksdagsmajoriteten, och
skolministern föreslår nu att skolplanen skall antagas vart tredje år och första
gången senast 1992. Centern anser att ett minimikrav måste vara att den
första skolplanen antas senast under innevarande mandatperiod.

Den första skolplanen skall antagas under innevarande mandatperiod.

Länsskolnämndernas sammansättning

Redan när riksdagen beslutade om den nuvarande sammansättningen
kritiserade centern det markanta korporativa inslaget i sammansättningen.
Vi vidhåller den uppfattning vi då angav. Skälen för vår ståndpunkt har
snarare förstärkts. I flertalet län finns i dag sex eller sju partier representerade
i det folkvalda landstinget. Det är angeläget att ett länsorgan på ett så
betydelsefullt område som utbildningen kan ge en fullgod återspegling av
hela det politiska spektrat i länet. Vi förordar därför att riksdagen nu uttalar
att den förändring av länsskolnämndernas sammansättning som nu skall
komma till stånd inriktas på att nämnden skall ha elva ledamöter som väljs av
landstinget och de kommuner som fullgör landstingsuppgifter. I nämnden
bör därutöver ingå personalföreträdare som adjungeras till nämnden på
samma sätt som nu sker i andra länsorgan.

Enligt vår uppfattning måste samhällets beslutsinsatser organiseras så att
de på ett smidigt sätt kan möta och tillgodose medborgarnas krav och
önskemål. En utveckling mot större inflytande för tjänstemän och mindre
inflytande för förtroendevalda är ytterst olycklig. I den allmänna utveckling

Mot. 1988/89

Ub276

8

en arbetas det i dag i stället för att vidga, förstärka och fördjupa demokratin.
Inom den kommunala sektorn pågår detta arbete - så måste även ske inom
den statliga sektorn.

Om de aviserade förändringarna skulle innebära att länsskolnämnden
försvinner som självständigt förtroendemannaorgan vill vi redan nu klargöra
att vi kommer att motsätta oss ett sådant förslag. Den centrala roll som
skolfrågorna intar i den allmänna debatten - inte minst på länsnivå - gör det
nödvändigt att det finns ett kompetent lekmannaforum där denna diskussion
kan föras.

Vad som här anförts rörande länsskolnämndens sammansättning och
ställning bör riksdagen ge regeringen till känna.

Centern slår vakt om länsskolnämndernas roll som självständiga och
förtroendemannastyrda organ.

Statsbidrag för syo

Tjänsterna för skolans syo-personal är numera statligt lönereglerade. Det är
därför rimligt att statsbidraget för denna verksamhet beräknas efter det
veckotimpris som gäller för den undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen.
Annars riskerar man att den viktiga syo-verksamheten urholkas i
takt med stigande löner. Kostnaden, ca 17 milj kr, kommer inte att belasta
statsbudgeten 1989.

Statsbidrag till syo skall utgå med det veckotimpris som gäller för den
undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen.

Bas- och förstärkningsresurser

Vi föreslår att anslaget för bas- och förstärkningsresurser tillförs 300 milj kr.
Detta tillskott, som motsvaras av den automatiska besparing som staten gör
pga elevminskningen, gör det möjligt att minska antalet elever i klasserna/
undervisningsgruppernaoch att bibehålla mindre skolenheter. Samtidigt kan
det särskilda basresursmedeltalet för mellanstadiet avskaffas. Dessa åtgärder
är ett led i vår strävan att nå målet högst 25 elever i varje klass och samma
delningstal - 25 elever - på alla stadier i grundskolan.

På grund av statsbidragssystemets konstruktion med ett förskotts- och
slutregleringsförfarande påverkas statsbudgeten först budgetåret 1990/91.

Högst 25 elever i varje klass. Samma delningstal, 25 elever, på alla stadier i
grundskolan. Inget särskilt basresursmedeltal för mellanstadiet.

I vår partimotion om utbildningspolitiken harvi avvisat regeringens förslag
om besparing med 1% av veckotimpriset (167 milj kr). Regeringen har
tidigare gjort motsvarande besparingar för gymnasieskolan och komvux och
vi kommer i annat sammanhang att föreslå att även dessa besparingar
återställs. För tydlighetens skull vill vi framhålla att vi nu, på samma sätt som
föregånde år, avvisar förslag om särskilda lönekostnadsramar för lärarlöner.
Sådana begränsningar drabbar inte - som regeringen har avsett - lärarkollektivet
utan verksamheten i skolan. Det kan inte vara rimligt att regeringens
lönepolitik skall medföra en sämre undervisning för eleverna.

Centern avvisar regeringens förslag om besparingar på veckotimpriset
(1%).

Mot. 1988/89

Ub276

9

Prao-verksamhet

Under anslagsberäkningen redovisar regeringen att man följer skolöverstyrelsens
förslag om extra bidrag till kommuner i glesbygd för elevernas
prao-verksamhet. För att finansiera detta slopas det särskilda bidraget till
kommuner med mindre än 4 veckors prao. Vi tillstyrker detta förslag men
kräver samtidigt en utvärdering av prao-verksamheten. Det är enligt vår
mening angeläget att klarlägga vilka effekter de tidigare besparingarna haft
för skolans arbetslivskontakter och på undervisningens arbetslivsanknytning.

Centern kräver utvärdering av prao-verksamheten.

Fristående skolor

I annat sammanhang har vi föreslagit ett helt nytt statsbidragssystem för
grundskolan. Med de förändringar och förenklingar som vi där föreslagit blir
det fullt möjligt att föra över de fristående skolorna till samma statsbidragssystem
som gäller för det allmänna skolväsendet. Då får också de fristående
skolorna möjlighet att verka på likvärdiga ekonomiska villkor.

Centern föreslår att de fristående skolorna skall få samma statsbidrag som
det allmänna skolväsendet.

Lokal skolutveckling

Under detta anslag har skolöverstyrelsen för innevarande år haft särskilda
medel för utvecklingsarbete i skolan i glesbygd. Verksamheten har ingått i
industridepartementets kampanj Hela Sverige skall leva. Vi föreslår att
beloppet, 700 000 kr, tillförs anslaget.

Centern föreslår resurser för lokal skolutveckling i glesbygd.

Kultur i skolan

Vi biträder det förslag som redovisats under denna rubrik och finner att
resultatet av detta särskilda stimulansbidrag har varit gott. Med ett relativt
begränsat statsbidrag har man stimulerat skolorna och kommunerna till
betydande insatser för att öka kulturinslagen i skolan. Möjligen skulle man
kunna nå samma effekter med ett stimulansbidrag till läromedel?

Utöver de förslag som redovisats i budgetpropositionen vill vi även föreslå
regeringen utreda möjligheterna att via skolbiblioteken starta utlåning av
kvalitetsvideofilmer. Det skulle vara ett sätt att motverka det stora utbudet
av kvalitetsmässigt undermåliga videofilmer som oftast också innehåller
meningslöst underhållningsvåld. Vi menar att det vid sidan av restriktioner i
form av förhandsgranskning etc också är viktigt att erbjuda goda alternativ.
Centern föreslår utlåning av kvalitetsvideofilmer i skolbiblioteken.

Mot. 1988/89

Ub276

10

Läromedel i skolan

För en god undervisning krävs en rad grundläggande förutsättningar. Det
krävs att skolan har tillräckliga ekonomiska resurser till sitt förfogande, att
man har tillgång till välutbildade lärare och att undervisningen kan ske i
ändamålsenliga lokaler som erbjuder en bra arbetsmiljö.

Det krävs också att man har tillgång till riktiga arbetsredskap, dvs
läromedel. I samband med regeringspropositionen om Styrning och utveckling
av skolan (1988/89:4) utvecklade vi återigen vårt förslag om ett särskilt
stimulansbidrag till läromedel. Eftersom denna fråga ännu inte behandlats av
riksdagen, vill vi i detta sammanhang hänvisa till vårt tidigare förslag.

Om riksdagen bifaller vårt yrkande bör regeringen ges i uppdrag att
återkomma med förslag om regler för detta bidrag och med medelsanvisning.
Detta kan då ske i samband med tilläggsbudget 1.

Centern föreslår stimulansbidrag till läromedel.

Betygsutredning

Även denna fråga har aktualiserats i samband med den ovan nämnda
propositionen. I avvaktan på riksdagsbeslutet vill vi upprepa vårt krav på en
parlamentarisk betygsutredning.

Centern kräver en parlamentariskt sammansatt utredning om betygen i
skolan.

Svensk undervisning i utlandet

För närvarande bedrivs högstadieundervisning vid fem av de svenska
utlandsskolorna. Vi föreslår att också den svenska skolan på Costa del Sol
(Fuengirola) ges denna möjligt. Undervisningen har redan en sådan omfattning
att detta är väl motiverat utan att avvakta den av regeringen aviserade
utredningen. Om skolan ges resurser för högstadieundervisning så kommer
detta också att öka förutsättningarna för statligt stöd från de norska och
finska regeringarna för de elever från dessa länder som undervisas vid
skolan.

Centern föreslår högstadieundervisning vid svenska skolan på Costa del
Sol.

Gymnasieskolans dimensionering

Vi avvisar hela den argumentation som redovisas i budgetpropositionen om
gymnasieskolans dimensionering och planeringssystem. Riksdagen har tidigare
klart uttalat att gymnasieskolan skall dimensioneras så att den bereder
plats för alla ungdomar under 20 år som önskar utbildning. Detta beslut har
regeringen upprepade gånger utfäst sig att förverkliga, senast i regeringsdeklarationen
hösten 1988. Dessa löften springer man nu ifrån.

I budgetpropositionen redovisas bara planeringstal och ramar som utgår
från den för varje år aktuella 16-årskullen. Inte på något ställe tas hänsyn till
de s k äldresökande, dvs ungdomar upp till 20 år. Samtidigt redovisar
regeringen att det inom ramen för det kommunala uppföljningsansvaret finns
nära 30 000 ungdomar som inte kommit in i eller sökt till gymnasieskolan.

Mot. 1988/89

Ub276

11

Målet måste väl ändå fortfarande vara att erbjuda alla ungdomar en avslutat
gymnasieutbildning?

Trots att man tar hänsyn endast till 16-årskullen så är dimensionering helt
otillräcklig och den kommer inte att bli bättre för de kommande åren trots att
elevkullarna minskar. Regeringen vill nämligen minska dimensioneringen i
samma takt. Detta belyses av följande citat ut propositionen: Jag finnér det
rimligt att de årskullar som dessa år söker till gymnasieskolan får samma
tillgång till platser som de närmaste föregående årskullarna.

Centern föreslår en totaldimensionerad gymnasieskola, dvs att alla
ungdomar under 20 år som så önskar skall garanteras plats i gymnasieskolan.
Detta förslag ställer inte några ökade anspråk på statsbudgeten eftersom
dessa ungdomar eljest förorsakar motsvarande kostnader inom det kommunala
uppföljningsansvaret eller inom systemet för ungdomslagen.

Centern kräver en totaldimensionerad gymnasieskola.

Skolledningsresurser vid glesbygdsgymnasier

Vi finner SÖ:s förslag om extra resurser för skolledning vid vissa glesbygdsgymnasier
vara väl underbyggt och föreslår därför att anslaget tillförs 400 000
kr.

Centern föreslår ökade skolledningsresurser till glesbygdsgymnasier.

En förbättrad yrkesutbildning

Vi noterar med glädje att vissa av de farhågor som vi hyste då beslutet om ett
mycket snabbt genomförande av försöksverksamheten med 3-årig yrkesutbildning
togs av riksdagen visade sig vara överdrivna. Det har gått bättre än
väntat att få ungdomar att göra omval och i många fall har dessa omval brutit
de traditionella könsrollsmönstren. Det har också inneburit att vi fått en
kraftig ökning av antalet sökande till verkstadsteknisk utbildning, tom fler
än antalet utbildningsplatser.

Mot denna bakgrund är det uppseendeväckande att föredragande statsrådet
inte med ett ord berört de svårigheter som nu uppstått, främst inom
denna sektor pga att parterna på arbetsmarknaden inte respekterar riksdagsbeslutet
om elevernas arbetsrättsliga status. Riksdag och regering har klart
uttalat att dessa elever som får en del av sin utbildning förlagd till
arbetsplatser utanför skolan, skall betraktas som elever och ej som anställda
på arbetsplatsen. Regeringen har också fått ett uppdrag av riksdagen att
hävda denna ståndpunkt. Vi återkommer i särskild ordning till denna fråga.

Utvidgad försöksverksamhet

Vi föreslår i likhet med skolöverstyrelsen, att försöksverksamheten tillförs
ytterligare 1 000 platser utöver de 10 000 intagningsplatser regeringen
föreslår. Detta tillskott av platser bör i första hand användas för att starta
försök med 3-årig yrkesutbildning inom småindustri och hantverk. Den
nuvarande lärlingsutbildningen inom dessa yrkesområden är klart otillräcklig
och har haft uppenbara svårigheter att utvecklas bl a pga de höga
kostnaderna för de utbildande företagen. En utvidgad försöksverksamhet

Mot. 1988/89

Ub276

12

bör delvis kunna bygga på de specialkurser inom småindustri och hantverk
som har utvecklats i några kommuner.

Centern föreslår 1 000 platser för småindustri och hantverk.

Svenska sorn andraspråk

Vid föregående års riksmöte framförde centern i en motion av Marianne
Andersson m fl (c), 1987/88 Ub:393, att svenska som andraspråk borde ges
karaktären av eget ämne med betygssättning. Samma förslag har nu också
redovisats i SÖ:s anslagsframställan. SÖ har även föreslagit att svenska som
andraspråk skall ge allmän behörighet till högskolestudier.

Centern föreslår att riksdagen nu beslutar i enlighet med detta förslag.
Centern föreslår att svenska som andraspråk skall ges karaktären av
betygsatt ämne i gymnasieskolan.

Ämnesanknuten gymnasiepraktik på E-linjen

Vi delar den uppfattning som skolöverstyrelsen har framfört i sin anslagsframställan
att ämnesanknuten praktik bör bli obligatorisk under totalt 3
veckor på den 3-åriga ekonomiska linjen med början i årskurs 1 år 1989-90.
Denna verksamhet bör sedan byggas ut till att omfatta alla tre åren. För detta
ändamål tillför vi anslaget 1,5 milj kr.

Centern föreslår 3 veckors ämnesanknuten praktik på E-linjen.

Anslagsberäkningar

Utöver den redan nämnda anslagsökningarna vill vi tillföra gymnasieanslaget
40 milj kr för att återställa de resurser som regeringen berövat gymnasieskolan
genom sänkta statsbidrag. Inte heller på detta område kan vi se det
rimliga i att verksamheten, dvs undervisningen, skall drabbas av regeringens
misslyckade lönepolitik.

Centern föreslår 40 milj kr i ökade anslag till gymnasieskolans lönekostnader.

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fortbildning av grundskolans lärare,

2. att riksdagen beslutar att den första skolplanen skall antagas
under innevarande mandatperiod,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om länsskolnämndernas sammansättning och ställning,

4. att riksdagen beslutar att statsbidraget till syo skall utgå med
samma veckotimpris som gäller för den undervisningsbundna delen av
förstärkningsresursen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökade bas- och förstärkningsresurser med 300
milj. kr.,

Mot. 1988/89

Ub276

13

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om samma delningstal - 25 elever - på alla stadier i
grundskolan och högst 25 elever i varje klass,

7. att riksdagen beslutar att det särskilda basresursmedeltalet för
mellanstadiet skall avskaffas,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om särskilda lönekostnadsramar för lärarlöner,

9. att riksdagen avslår regeringens förslag om besparing på
veckotimpriset,

10. att riksdagen beslutar tillföra anslaget Bil, 167 000 000 kr.,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utvärdering av prao-verksamheten,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statsbidrag till fristående skolor,

13. att riksdagen beslutar tillföra anslaget Bil, 700 000 kr. för lokal
skolutveckling i glesbygd,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utlåning av kvalitetsvideofilm,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stimulansbidrag till läromedel,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en parlamentariskt sammansatt betygsutredning,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om svensk undervisning i utlandet,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en totaldimensionerad gymnasieskola,

19. att riksdagen beslutar tillföra anslaget B18, 400 000 kronor för
skolledningsresurser i glesbygd,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utvidgad försöksverksamhet med treårig yrkesinriktad
utbildning,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om svenska som andraspråk,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ämnesanknuten praktik på treårig ekonomisk
linje.

Stockholm den 24 januari 1989
Larz Johansson (c)

Marianne Andersson (c) Jan Hyttring (c)

Marianne Jönsson (c) Stina Gustavsson (c)

Mot. 1988/89

Ub276

Görel Thurdin (c)
Pär Granstedt (c)

Stina Eliasson (c)
Bengt Kindbom (c)

14