Grundskolan och gymnasieskolan

Motion 1989/90:Ub310 av Larz Johansson (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub310

av Larz Johansson (c)
Grundskolan och gymnasieskolan

Mot.
1989/90
Ub310316

Inledning

I denna kommittémotion behandlas främst de anslagsfrågor som har aktualiserats
av regeringens budgetproposition. Vår syn på vissa utbildningsfrågor
av mer övergripande karaktär har redovisats i en särskild partimotion.

En av grundstenarna i centerpartiets utbildningspolitik är en över hela
landet likvärdig utbildningsstandard. Alla barn och ungdomar skall ha rätt
till en god utbildning inom rimligt avstånd från hemmet. Denna rättighet gäller
alla, oavsett var man bor och oavsett social eller ekonomisk bakgrund.
Skolan har därutöver ett särskilt ansvar att med extra insatser stödja dem
som har svårigheter i skolan. Den senaste tidens debatt har i hög grad fäst
uppmärksamheten på de stora skillnader som kan råda mellan elever som
kommer från hem med studietraditioner, jämfört med dem som inte har
samma stöd från hemmet. Inte minst gäller detta förhållande för invandrarbarnen
där skillnaderna dessutom förstärks av bristande svenskkunskaper.
Centerpartiet slår vakt om skolans förstärkningsresurser och om hemspråksundervisningen.

Centerpartiet har genom åren varit pådrivande i skolans decentraliseringsprocess.
Allt sedan SIA-reformen har alla förändringsbeslut som rör skolan
syftat till att lägga besluten närmare verksamheten och vidga det kommunala
ansvarstagandet för skolan. Denna utveckling bör fortsätta men det finns
samtidigt anledning att påminna om att skolan också är av ett betydande nationellt
intresse och att riksdag och regering har ett avgörande ansvar för att
den likvärdiga utbildningsstandarden garanteras. Ett ökat kommunalt ansvar
måste således kombineras med ekonomiska garantier från statens sida
som är så utformade att de utjämnar skillnader i kommunernas förmåga att
bära det vidgade ansvaret för skolan. Vi förväntar oss ett förslag till nytt
statsbidragssystem från regeringens sida under innevarande år och nöjer oss
i detta samanhang med att erinra om de fullständiga förslag till utformning av
ett nytt bidragssystem som centerpartiet har redovisat under de två närmast
föregående riksmötena.

När det gäller gymnasieskolans framtida utformning så är förhållandena
likartade. Ett brett remissförfarande är nyligen avslutat och vi förväntar oss
en proposition under året. Vi avstår därför från att nu lägga detaljerade förslag
men åtekommer i ett senare avsnitt till bl a försöksverksamheten med

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Ub310-316

den gymnasiala yrkesutbildningen. I en särskild motion om kost och hälsa
berör vi andra delar av gymnasieskolans utformning. Att i ordens rätta mening
skapa en gymnasieskola för alla är en stor utmaning som kräver betydande
insatser, inte minst för att kunna ge ett tillräckligt stöd till de elever
som eljest riskerar att bli utslagna.

Skolans språkundervisning

Det torde i dagens allt mer internationaliserade samhälle inte vara nödvändigt
att argumentera för betydelsen av goda språkkunskaper. Den snabba
utvecklingen i de internationella kontakterna på alla plan visar med all önskvärd
tydlighet på behoven. Det är viktigt att många människor har språkkunskaper
och att kunskaperna vidgas till nya språkområden. Det räcker inte
längre med engelska, tyska och franska även om dessa språk alltfort kommer
att vara de viktigaste.

I vår partimotion om vissa utbildningsfrågor har vi begärt förslag om hur
vi på bästa sätt skall ta tillvara invandrarbarnens språkkunskaper och i en
motion om lärarrekryteringsfrågor har vi upprepat vårt tidigare förslag om
utbildning i engelska för blivande lärare med inriktning mot åk 1 - 7. Även
dessa förslag ingår i den helhetssyn vi anlägger på skolans språkundervisning.

Vi menar att en tidig start av språkinlärningen är av stor betydelse för ett
gott slutresultat. Att lära ett språk ordentligt tar tid. Att läsa språket under
färre år kan inte kompenseras med fler veckotimmar. Därför har vi hävdat
läroplanens bestämmelser om att engelska skall läsas redan på lågstadiet.
Denna uppfattning har nu fått stöd av riksdagen som gjorde ett uttalande
med denna innebörd under föregående riksmöte. Enligt centerpartiets uppfattning
är det nu tid att gå vidare och uppmärksamma den försöksverksamhet
som pågår på några ställen i landet med start av engelskundervisningen
redan i åk 1. Skolöverstyrelsen bör ges i uppdrag att utvärdera dessa försök
så att regeringen kan återkomma till riksdagen med en redovisning i ärendet.

Med en tidig start av undervisningen i engelska ökar utrymmet för att
börja läsa ytterligare ett främmande språk på högstadiet. En sådan ordning
skulle lägga en bättre grund för gymnasieskolans språkprogram där tiden oftast
är alldeles för kort för de tillkommande språken. En översyn av gymnasieskolans
språkprogram måste ju ändå göras i samband med den nya läroplanen.

Vi har tidigare pekat på det ökande intresset för nya språk utöver de
mer traditionella. Dit hör flera språk ur mycket stora språkgrupper:
spanska, portugisiska, arabiska, ryska, kinesiska etc. Även den senaste tidens
utveckling i Baltikum och i Östeuropa har väckt intresset för dessa länders
språk. Vi vill i detta sammanhang peka på möjligheten att samordna
undervisningen i - för oss - något udda språk med den mycket omfattande
hemspråksundervisning som ändå skall bedrivas. Även här bör skolöverstyrelsen
ges i uppdrag att göra en översyn av dessa möjligheter.

Mot. 1989/90

Ub310

2

Anslaget B 10. Särskilda insatser inom skolområdet

I den tidigare nämnda partimotionen har vi föreslagit att vissa inbesparade
medel återföres till skolområdet. Av dessa tillföres anslaget B 10 107 milj.
kr. utöver de av regeringen föreslagna 349 180 000 kr.

Anslaget Bil. Bidrag till driften av grundskolor

I likhet med tidigare år föreslår vi ett antal kvalitetshöjande åtgärder inom
grundskolan. Dit hör ett gemensamt delningstal - 25 elever - för alla stadier,
borttagande av den regel som föreskriver ett särskilt basresursmedeltal för
mellanstadiet och samma delningstal för klasser sammansatta av elever från
såväl låg som mellanstadiet, dvs det lägre delningstal som gäller för lågstadiet.
Samtliga dessa förslag är av den karaktären att de inte innebär någon
belastning på statsbudgeten för budgetåret 1990/91. Detta beror på bidragssystemets
konstruktion med förskott beräknat på föregående redovisningsår
och slutreglering året efter budgetåret.

Statsbidrag till fristående skolor

I annat sammanhang har vi föreslagit ett helt nytt statsbidragssystem för
grundskolan. Med de förändringar och förenklingar som vi där föreslagit blir
det fullt möjligt att föra över de fristående skolorna till samma statsbidragssystem
som gäller för det allmänna skolväsendet. Då får också de fristående
skolorna möjlighet att verka på likvärdiga ekonomiska villkor.

Vi noterar med tillfredsställelse att regeringen i budgetpropositionen tar
ett steg i denna riktning genom att ge de fristående skolorna tillgång till statsbidraget
för hemspråksundervisning och studiehandledning på hemspråket.

Trots dessa smärre förbättringar är det uppenbart att många av de fristående
skolorna verkar under mycket knappa ekonomiska betingelser. För
många av dem - däribland flera Waldorfskolor - är situationen så allvarlig
att skolornas fortsatta existens är hotad.

I avvaktan på en kommande proposition om nya statsbidragsregler kan
det i flera fall visa sig nödvändigt med speciella bidrag i form av överlevnadsstöd.

Centerpartiet föreslår därför riksdagen att anvisa 10 000 000 kr att ställas
till regeringens förfogande för sådana stödinsatser.

B 12. Bidrag till svensk undervisning i utlandet

För närvarande bedrivs högstadieundervisning vid fem av de svenska utlandsskolorna.
I likhet med föregående år föreslår vi att även den svenska
skolan på Costa del Sol (Fuengirola) skall ges denna möjlighet. Undervisningen
har en sådan omfattning att detta är väl motiverat. Om skolan ges
resurser för högstadieundervisning så kommer detta också att öka för utsättningarna
för statligt stöd från Norge och Finland för de elever som undervisas
vid skolan.

Vid flera av de svenska utlandsskolorna ökar antalet elever på gymnasienivå.
Detta förhållande är särskilt påtagligt i de länder där Sverige bedriver
ett omfattande biståndsarbete. Formellt finns dock inga utlandsskolor på

Mot. 1989/90

Ub310

3

gymnasienivå eftersom undervisningen är underordnad Liber-Hermods som
också erhåller merparten av statsbidragen för densamma. Efterhand som
elevstrukturen förändras - beroende på att allt fler återvänder till utlandstjänst
i en andra omgång och då har äldre barn - krävs en annan syn på behovet
av gymnasieundervisning. Den nuvarande korrespondensundervisningen
är inte tillfyllest och det kan ju rimligen inte vara så att omsorgen om
Liber-Hermods ekonomi får gå före kvalitetskraven i den svenska utlandsundervisningen.

De övriga nordiska länderna har en annan syn på dessa frågor och det bör
övervägas huruvida Sverige bör ta nya initiativ i det nordiska samarbetet för
att utveckla en gemensam undervisning på gymnasienivå. Norge och Finland
lämnar för närvarande bidrag med 85 % av totalkostnaden till sina utlandselever
på gymnasienivå.

Centerpartiet föreslår att den svenska skolan i Kenya (Nairobi), som nu
har statsbidrag till undervisning på låg-, mellan- och högstadiet, i försöksoch
utvecklingssyfte även tilldelas statsbidrag för lärarledd undervisning på
gymnasienivå. Skolan i Nairobi är enligt vår mening en lämplig skola för sådan
verksamhet eftersom den med sin internatverksamhet tar emot elever
från stora delar av Östafrika och från Angola. Vi beräknar den tillkommande
kostnaden till 2 000 000 kr varför detta belopp bör tillföras anslaget
B 12, bidrag till svensk undervisning i utlandet.

B 18. Bidrag till driften av gymnasieskolor

Sedan två år tillbaka pågår försöksverksamhet med treårig gymnasial yrkesutbildning.
Försöket inleddes med 6 000 intagningsplatser första året och utökades
föregående år med 4 000 platser till 10 000 intagningsplatser. Enligt
vår uppfattning är det nödvändigt att fortsätta utvidgningen av försöksverksamheten,
bl a därför att det finns ett stort intresse och ett betydande engagemang
hos såväl skolhuvudmännen som arbetslivets företrädare för en reformering
av den gymnasiala yrkesutbildningen. Inför höstterminen 1989
fanns det önskemål från huvudmännens sida om ytterligare 10 000 platser.
Det förslag som regeringen nu redovisat - en utökning med endast 1 200
platser - kan komma att uppfattas som en negativ signal inför det fortsatta
reformarbetet.

Enligt centerns mening är det viktigt att verksamheten utvidgas till en omfattning
som gör det möjligt att få med samtliga intagningsplatser inom
samma utbildningsinriktning i en kommun. Det är olyckligt om man tvingas
fortsätta med såväl tvååriga som treåriga utbildningar inom samma studieväg.
Likaså är det viktigt att få med sådana områden inom försöksverksamheten
där kursplaner ännu inte hunnit prövas. För att detta skall vara möjligt
bör försöksverksamheten utvidgas med ytterligare 4 000 intagningsplatser
och således omfatta 14 000 intagningsplatser höstterminen 1990.

Vi beräknar kostnaderna för denna utökning till 24 000 000 kr.

I anslutning till försöksverksamheten med treårig gymnasial yrkesutbildning
har skolöverstyrelsen föreslagit att särskilda resurser anvisas för fortbildning
av yrkeslärare. Man har också tagit fram och redovisat ett omfat

Mot. 1989/90

Ub310

4

tande kursutbud i detta syfte. Vi finner den föreslagna fortbildningen
synnerligen angelägen och föreslår att ytterligare 12 000 000 kr anvisas under
anslaget B 8, fortbildning m.m.

Intagning till gymnasieskolan, direktramen

I denna del följer vi skolöverstyrelsens förslag som innebär en viss uppräkning
i förhållande till regeringens förslag med hänsyn tagen till dels det faktiska
antalet 16-åringar, dels den av oss föreslagna utökningen av ÖGY-försöket.
Detta innebär följande :

Läsår	Intagningsplatser	Arselevplatser
1990/91	127 600	310 70tt
1991/92	120 300	293 000
1992/93	114 500	278 400
1993/94	lil 400	271 000
1994/95	107 900	262 400

Lilla ramen

Vi delar föredragandens uppfattning att det för närvarande inte är meningsfyllt
att föreslå några omfattande förändringar av den lilla ramens omfattning
eller dess utnyttjande eftersom den ingår i den förestående omstruktureringen
av gymnasieskolan.

Finansiering av det utökade platsantalet

Den utökning som vi föreslagit av antalet platser i ÖGY-försöken och till
gymnasieskolans direktram motsvaras enligt vår uppfattning av minskade
anspråk inom det kommunala uppföljningsansvaret. Anslaget B 19 kan därför
reduceras med 18 600 000 kr.

16 sorn delningstal inom JST-sektorn

Under innevarande läsår har skolöverstyrelsen - under vissa förutsättningar
- medgivit att JST-utbildningar fått anordnas med 16 som delningstal
i de fall endast en klass finns vid skolenheten. Till skillnad från regeringen
anser vi att denna möjlighet bör öppnas för länsskolnämnderna att besluta
om utan att göra särskild framställan till regeringen. Vid många skolenheter
är utbildningen nedläggningshotad på grund av låga sökandeta! varför denna
åtgärd är synnerligen motiverad.

Uppföljning av det nya statsbidragssystemet

Inför läsåret 1987/88 fattade riksdagen beslut om ett nytt statsbidragssystem
för gymnasieskolan. I anslutning härtill beslöts också om en parlamentariskt
sammansatt referensgrupp som fick till uppgift att följa upp erfarenheterna
av det nya systemet. I huvudsak har gruppen funnit att systemet - så här
långt - fungerat på ett tillfredsställande sätt. En fråga som dock har vållat en

Mot. 1989/90

U6310

5

1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Ub310-316

Rättelse: S. 7 rad 24 Står: eller således Rättat: orden utgår

del bekymmer är det sena avstämningsdatum som gäller i det nya systemet.
Tidigare skedde avstämning den 15 september vilket innebar att statsbidraget
beräknades efter det antal elever som fanns i gymnasieskolan vid denna
tidpunkt.

1 det nya systemet är tidpunkten för avstämning framflyttad till den 15 januari,
dvs vid inledningen av vårterminen. För att gardera sig för större förändringar
i elevantalet - som i sin tur avgör bidragets storlek - tvingas skolstyrelserna
reservera vissa resurser. Ibland leder detta till att eleverna går
miste om vissa stödinsatser och ibland uppstår underskott som måste täckas
med kommunala medel. Vi föreslår att avstämningsdatum bestäms till den
15 november för att komma till rätta med de påtalade olägenheterna.

Cash limit-principen

Våren 1988 beslöt riksdagen med hänvisning till den av regeringen fastlagda
utgiftsramen för statliga lönekostnadsökningar ( RÄLS 88 ) att den s k cash
limit-principen skulle tillämpas för vissa anslag. Detta ledde bl a till att det
statliga undervisningsbidraget till gymnasieskolan reducerades med en procentenhet.
I budgetpropositionen föreslog regeringen att motsvarande reduktion
även skulle göras på grundskoleanslaget. Detta förslag avvisades av
riksdagen.

Eftersom principen med lönekostnadsramar nu är övergiven anser centerpartiet
att den besparing som drabbat gymnasieskolans undervisningsresurser
också bör återföras. Vi föreslår därför att 35 000 000 kr tillföres anslaget
B 18 bidrag till driften av gymnasieskolor.

Vissa gemensamma frågor

I vår partimotion om utbildningspolitiken har vi föreslagit särskilda åtgärder
för att stimulera grundskolans miljöundervisning. Denna fråga är naturligtvis
lika angelägen på alla nivåer inom skolväsendet. När det gäller gymnasieskolan
är denna, som tidigare har nämnts, föremål för en omfattande om
strukturering med åtföljande ny läroplan för gymnasieskolan.

Detta oaktat finns det nu skäl att ytterligare fästa uppmärksamheten på
skolans ansvar för miljöundervisningen. Om dagens elever skall kunna hantera
framtidens miljöproblem så krävs det inte bara goda kunskaper utan
också en insikt om att vi alla står inför en stor utmaning att tillsammans
kunna avvärja de globala miljöhoten. Om vi inte klarar den utmaningen
kommer inte heller mänskligheten att kunna överleva.

Behovet av en ingående kunskapsförmedling gäller allmänhetens livsmönster
liksom kraftfulla åtgärder från samtliga yrkesgrupper. Uppgiften
ställer krav på dynamiskt tänkande och förkastande av många traditionella
lösningar. Kunskaperna hos vår uppväxande generation kommer med
största sannolikhet att få en avgörande betydelse för hur vi skall lyckas att
undvika fortsatt miljöförstöring, dvs bibehålla vårt hälsoläge och ekonomiska
välstånd. Skolan har därvidlag det övergripande ansvaret.

Centerpartiet föreslår att riksdagen i ett särskilt uttalande markerar den
vikt som riksdagen lägger vid skolans centrala roll i miljöundervisningen på
samtliga nivåer inom utbildningsväsendet.

Mot. 1989/90

Ub310

6

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolans språkundervisning,

2. att riksdagen till särskilda insatser inom skolområdet anslår
107 000 000 kr utöver vad regeringen har föreslagit eller således
456 180 000 kr,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvalitetshöjande åtgärder inom grundskolan,

4. att riksdagen till överlevnadsstöd till fristående skolor anvisar
10 000 000 kr,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om högstadieundervisning vid svenska skolan på Costa
del Sol (Fuengirola),

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om gymnasieundervisning vid svenska skolan i Kenya
(Nairobi),

7. att riksdagen till svensk undervisning i utlandet anvisar 2 000 000
kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 45 979 000 kr,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om antalet platser i försöksverksamheten med gymnasial
yrkesutbildning,

9. att riksdagen för den utökade försöksverksamheten anslår
24 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit,

10. att riksdagen för fortbildning av yrkeslärare anslår 12 000 000
kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 113 882 000 kr,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om gymnasieskolans direktram,

12. att riksdagen för det utökade antalet platser inom direktramen
anslår 9 600 000 kr utöver vad regeringen föreslagit,

13. att riksdagen till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 18 600 000
kr reducerat anslag eller således 169 456 000 kr,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om delningstal inom JST-sektorn,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avstämningsdatum i gymnasieskolans statsbidragssystem,

16. att riksdagen till återföring av resurser i gymnasieskolan anslår
35 000 000 kr,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen av skolans miljöundervisning.

Mot. 1989/90

Ub310

7

Stockholm den 24 januari 1990
Larz Johansson (c)
Marianne Andersson (c)
Marianne Jönsson (c)

Görel Thurdin (c)

Mot. 1989/90

Ub310

Jan Hyttring (c)

Stina Gustavsson (c)

Pär Granstedt (c)

8