Grundskolan och gymnasieskolan

Motion 2004/05:Ub480 av Inger Davidson m.fl. (kd)

1 Sammanfattning

Kristdemokraterna vill ge lärare och elever, skolledare, skolsköterskor, kuratorer, studievägledare och alla andra som arbetar och verkar i skolan de bästa förutsättningarna för att skapa en bra skola, en skola där alla känner sig trygga och respekterade och där varje elev får möjlighet att utvecklas till toppen av sin förmåga. För att göra detta vill Kristdemokraterna bland annat följande

Stärka värdegrundsarbetet i skolan. I varje skola måste det finnas ett ständigt pågående samtal kring etiska frågor för att förmedla den värdegrund som vårt samhälle vilar på.

Förbättra arbetsron. Arbetsro är nödvändigt för att skolans kunskapsförmedling ska fungera. Genom att införa skriftliga omdömen om elevens uppträdande och engagemang i skolan samt genom att göra det obligatoriskt att skriva in ogiltig frånvaro i betyget vill vi ge lärarna bättre förutsättningar för att arbeta för bättre arbetsro i skolan.
Öka möjligheterna till flexibel skolgång både vid skolstart och senare under skolgången.
Ge mer utrymme för praktiska och estetiska ämnen.
Införa nationella prov i fler ämnen än idag.
Förtydliga utvecklingssamtalen genom att införa ett ansvarskontrakt.
Införa betyg i en sexgradig skala från och med årskurs 6.
Ställa krav på att alla rektorer ska ha genomgått rektorsutbildning.
Stärka elevvårdens ställning. Många elever mår psykiskt dåligt och behöver professionell hjälp. Genom att stärka elevvården kan eleverna få den hjälp de behöver och lärarna som idag ofta får ta ett stort ansvar kan avlastas.
Avskaffa den nationella timplanen.
Införa skolstyrelser.
Förbättra den nationella tillsynen och kvalitetsgranskningen genom tydliga direktiv och mer resurser till Skolverket.
Lägga ner Myndigheten för skolutveckling och istället stärka utvecklingsarbetet ute på skolorna och lärarhögskolorna.
Införa en lagstadgad miniminivå för elevinflytande.
Stärka samarbetet mellan vårdnadshavarna och skolan.

2 Innehållsförteckning

1 Sammanfattning 1

2 Innehållsförteckning 2

3 Förslag till riksdagsbeslut 3

4 Inledning 5

5 Grundläggande värden - värdegrunden 6

5.1 Mobbning och kränkande beteende 7

5.2 Arbetsro 7

5.3 Jämställdhet 8

5.4 Värdegrundsbärande ämnen 9

6 Skolstart utifrån varje barns mognad 9

7 Grundläggande kunskaper 10

7.1 Teori och praktik 10

7.2 ANT-utbildning 12

8 Uppföljning av kunskap - ett stöd i lärandet 12

8.1 Nationella prov 12

8.2 Utvecklingssamtal och ansvarskontrakt 13

8.3 Betyg 13

9 Barn med behov av särskilt stöd 14

9.1 Elever med funktionshinder 15

9.2 Bättre möjligheter för elever med utländsk bakgrund 16

10 Personalen 17

10.1 Lärarna 17

10.2 Rektor - pedagogisk ledare 17

10.3 Elevvård 18

10.4 Studie- och yrkesvägledare 18

11 Skolans styrning 19

11.1 Den nationella timplanen 19

11.2 Skolverket och Myndigheten för skolutveckling 20

11.2.1 Viktiga områden för kvalitetsgranskning 21

11.3 Fristående skolor 21

11.4 Elevers inflytande och ansvar 22

11.5 Föräldrars inflytande och ansvar 22

12 Läromedel 23

12.1 Informationsteknik 23

13 Det informella lärandet 24

14 Skolgårdar och klassrum - en miljö för lärande 24

15 Skolskjuts 25

16 Gymnasieskolan 25

3 Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skolans värdegrund.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att arbetet med skolans värdegrund skall ingå i skolornas kvalitetsredovisning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om arbetsro i skolan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett skriftligt omdöme rörande elevens uppträdande i skolan.
Riksdagen beslutar att en elevs ogiltiga frånvaro skall skrivas in i betyget.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om jämställdhet i skolan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om historieämnet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utveckla religionskunskapsämnet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en kampanj liknande Om detta må ni berätta om kommunismens brott mot mänskligheten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kristendomens ställning i religionsämnet.
Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om hur möjligheten till flexibel skolstart skall utnyttjas i högre grad.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fördelningen mellan praktisk-estetiska och teoretiska ämnen i skolan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om idrottens betydelse för barns välbefinnande.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kulturens roll i skolan och musik- och kulturskolornas betydelse för barns utveckling.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheten att arbeta inom ideell sektor samt inom vård och omsorg under elevens fria val.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ANT-utbildningen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att de nationella proven i årskurs 5 skall vara obligatoriska och genomföras i flera ämnen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vidareutveckling av utvecklingssamtalen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om upprättandet av ett ansvarskontrakt i grundskolan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betygssystemets utformning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att elevers behov av särskilt stöd skall tillgodoses.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheten till studieuppehåll före åttonde eller nionde skolåret i grundskolan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utveckla metoder för att möta de s.k. Bokstavsbarnens behov.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om elever med invandrarbakgrund och modersmålsundervisning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inrättandet av en legitimation för lärare.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stärka rektorns roll som pedagogisk ledare.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en rektor som anställs i grundskolan skall ha erlagd rektorsexamen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om elevvårdens betydelse.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om studie- och yrkesvägledarnas betydelse.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökad samverkan mellan grund- och gymnasieskolan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rollfördelningen i den målstyrda skolan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lokala styrelser för skolorna.
Riksdagen beslutar att ta bort nationella timplanen för skolan.
Riksdagen beslutar att lägga ned Myndigheten för skolutveckling.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Skolverket och den statliga kvalitetsgranskningen av skolväsendet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av kvalitetsgranskning av ämnen som läses i block, samt fördelningen mellan praktiska och teoretiska ämnen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en lagstadgad miniminivå för elevinflytande.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av ett ökat elevinflytande i takt med stigande ålder.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om föräldrars rätt till information och inflytande i skolan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om läromedlens betydelse.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om IT som pedagogiskt hjälpmedel.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om den fysiska miljön i skolan.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om införande av ett lärlingsprogram inom gymnasieskolans ram.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kravet på direkt högskolebehörighet tas bort men att möjligheten att komplettera studierna för att få behörigheten alltid skall finnas på alla program.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att gymnasieexamina med olika inriktning skall inrättas.

4 Inledning

Varje dag går över en miljon elever till någon av landets grundskolor. Där tas de emot av ungefär 84 000 lärare och andra vuxna. Det är elever, lärare, skolledare, skolsköterskor, kuratorer, studievägledare med flera, som utgör och formar den svenska grundskolan. Vi kristdemokrater vill ge dem bästa möjliga förutsättningar för att skapa en bra skola. En skola där alla känner sig trygga och respekterade och där varje elev får möjlighet att utvecklas till toppen av sin förmåga. En skola som präglas av mångfald och nytänkande och som ger eleverna nödvändiga verktyg för att möta kunskapssamhällets krav.

Bland de tusentals människor som verkar i skolan finns mängder av engagerade lärare och intresserade och flitiga elever . Det finns skolor där alla samverkar för det gemensamma bästa, där alla barn och vuxna blir sedda och respekterade. Men det finns också allt för många trötta, utarbetade lärare och mobbade, kränkta elever i skolor som präglas av oro och rädsla, där individen får stå tillbaka för den stora massan. Vi politiker kan aldrig lösa alla skolans problem men vi kan vara ett stöd och stärka utvecklingen av en skola som är bra för alla. I det socialdemokratiska Sverige fungerar inte detta. Skolan har präglats av ett kollektivistiskt tänkande där alla elever ska lära lika mycket på samma tid och på samma sätt. Istället för att stödja en positiv skolutveckling har socialdemokraterna genom att ständigt ge kommunerna och skolorna för små resurser, genom att detaljreglera och statligt styra varje enskild skolas utveckling, genom att sätta gruppen före individen, genom att undergräva familjens betydelse och genom att förhindra utvecklingen av mångfald inom skolväsendet orsakat de brister vi ser på många håll idag.

Det är hög tid för förändring. Vår grundsyn, som innebär att alla är olika och lär på olika sätt och under olika lång tid för med sig att skolan bör vara flexibel nog att möta elevers olika förutsättningar. Grundskolan är en obligatorisk verksamhet. Varje barn har både en rättighet och en skyldighet att ta del av undervisningen. Då har de också rätt att förvänta sig att skolan ska vara en trygg miljö där de kan trivas och där de får bästa möjliga förutsättningar för att nå de uppsatta kunskapsmålen. Av de elever som slutade grundskolan våren 2003 var det inte mindre än 25,3 procent som inte nått målen i ett eller flera ämnen. Att en fjärdedel av grundskolans elever inte får tillräckliga kunskaper är inte acceptabelt. Vi kristdemokrater vill genom att ge skolan tillräckliga resurser, genom att skapa tydliga regelverk för skolans styrning, genom att ge skolan större befogenheter i kampen mot mobbning och kränkande behandling, genom att värna läraryrkets professionalism och genom att lyssna på de som verkar i skolan, ge elever och personal möjlighet att tillsammans skapa en bättre skola.

5 Grundläggande värden - värdegrunden

Det västerländska samhället är byggt på en värdegrund som har sitt ursprung i kristen etik och västerländsk humanism. Människans unika och lika värde, människolivets okränkbarhet och individens frihet är grundpelare i denna värdegrund.

Det finns ingen värdeneutral uppfostran och ingen värdeneutral kultur. Detta påstående instämmer numera till och med socialdemokraterna i. Utan en gemensam grundläggande etik skapas ett samhälle där den starke styr och den svage lider, ett samhälle där uppfattningen om vad som är rätt och orätt skiljer sig från person till person. Det är de etiska principerna som vägleder oss när det gäller hur vi ska handla mot varandra i olika situationer.

Det som de flesta av oss ser som goda normer till exempel människolivets okränkbarhet, alla människors lika värde samt solidaritet med svaga och utsatta, har en djup förankring i den judisk-kristna etiken. Det är denna värdegrund som ska ligga till grund för skolans verksamhet. I läroplanen för den svenska grundskolan är de grundläggande värdena kopplade till just judisk-kristen etik och västerländsk humanism. Många socialdemokrater, även inom regeringen, vill ta bort denna koppling, vilket skulle vara mycket olyckligt. Kristdemokraterna menar att en sådan hänvisning är nödvändig för att ge de etiska värdena en kulturell förankring som försäkrar att de inte förvanskas eller missbrukas.

Värdegrundsarbetet ska genomsyra hela skolans verksamhet. Eleverna måste få möjlighet att utifrån människovärdesprincipen fundera över etiska dilemman för att på så sätt tränas till etisk reflektion i vardagen. Värdegrunden måste kopplas till den egna situationen och det egna beteendet. Såväl samhälleliga företeelser som konflikter under raster och mobbningssituationer kan och bör ge upphov till etiska samtal.

Goda kunskaper i vårt eget kulturarv, där kristendomen utgör en viktig kärna, är nödvändigt för att kunna diskutera värdegrunden och etiska frågor men också för att förstå andra kulturer och religioner. Religionsämnet spelar därför en särskild roll för värdegrundsarbetet men skolans värdeförmedling måste ske i alla ämnen.

Kristdemokraterna anser att skolorna ska redovisa arbetet med värdegrunden i den kvalitetsredovisning som varje skola är skyldig att upprätta. Dessutom måste lärarutbildningen ge blivande lärare bättre möjligheter att arbeta aktivt med värdegrundsfrågor och etiska riktlinjer.

5.1 Mobbning och kränkande beteende

En uppgift som är intimt förknippad med värdegrundsarbetet i skolan är arbetet mot mobbning och annat kränkande beteende. Det borde vara en självklarhet att alla elever ska kunna känna sig trygga och uppskattade men såär det inte idag. Enligt uppgifter från Barnombudsmannen är det nästan 100 000 elever som upplever sig mobbade. Att arbetet mot mobbning fungerar är en förutsättning för att skolans övriga åtaganden ska fungera. Vi arbetar därför för en nollvision mot mobbning, könsdiskriminering och rasism i skolan.

Alla vuxna i skolan ska ständigt bekräfta och förstärka vänlighet, hjälpsamhet, omtanke, ärlighet och pålitlighet. Könsdiskriminerande eller främlingsfientlig vokabulär får aldrig passera utan att det uppmärksammas och diskuteras. Eleverna måste få lära sig att man ska stå för vad man gör och att man ska behandla andra som man själv önskar bli behandlad.

Vid varje skola ska det finnas tydliga handlingsplaner för att förhindra mobbning och annan kränkande behandling, handlingsplaner som är framtagna i samarbete med och väl förankrade hos elever, lärare, föräldrar och skolledning. Rektor har ansvar för att dessa regelbundet följs upp och utvärderas.

Eftersom detta är en central fråga på skolområdet utvecklar Kristdemokraterna sin politik mot mobbning i en särskild motion: Mobbning.

5.2 Arbetsro

Frånvaron av mobbning och trakasserier är nödvändig för att skapa en trygg arbetsmiljö liksom arbetsro och god ordning. En undersökning från Göteborgs universitet visar att ett tydligt regelverk, med milda men konsekvent tillämpade sanktioner, befrämjar elevernas kunskapsinhämtande. (Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat av Jan-Eric Gustafsson och Eva Myrberg.) Framgångsrika skolor som uppnår goda studieresultat har kommunicerat ett tydligt regelverk i hela organisationen, även till hemmen. Men arbetsro och ordning råder inte i alla Sveriges 5 000 grundskolor. På frågan om det brukade vara lugnt i klassrummet svarade knappt hälften av eleverna "Nej, inte så ofta." eller "Nej, aldrig." (Välfärd och skola SOU 2000:39). I den internationella PISA-undersökningen som gjordes år 2000 hamnade Sverige först på plats 31 av 36 länder när det gällde ordningen i skolan.

Skolverkets attitydundersökningar visar att både elever och lärare anser att klimatet i skolorna har hårdnat, vilket drabbar de svagaste eleverna. Detta har även konstaterats i en LO-rapport.

Det är inte reaktionärt att kräva ordning, reda, disciplin och respekt för vuxna av elever i skolan. (...) Vårt motiv för att ta upp den här frågan är att vi tror att det just är "LO-barnen" som far mest illa i en skola som är hållningslös och präglas av oro. Vårt intryck är att det är LO-förbundens medlemmar i egenskap av föräldrar som är de som mest efterfrågar ordning. (Resa i första klass (2001) sidan 168.)

Det är viktigt att skolpersonal reagerar när elever skolkar, kommer sent till lektioner, skräpar ner, stör under lektionstid eller bryter mot andra både skrivna och oskrivna regler. Utan ett tydligt regelverk riskerar värdegrunden att luckras upp och en förvirring uppstår om vad som är rätt och fel. Men inte bara regler behövs utan också klara besked om vilka åtgärder som sätts in när regelverket inte efterlevs. Föräldrar ska på ett tidigt stadium kopplas in när elever stör arbetsron i skolan. Ogiltig frånvaro ska dokumenteras antingen direkt i betyget eller som en separat bilaga. Om elever tillåts bryta mot regler och förordningar i skolan utan att någon vuxen reagerar förloras respekten för rättssamhället och risken är stor att regler kommer att brytas även utanför skolans värld. Respekten för rättssamhället och dess grundläggande värderingar är viktig att upprätthålla och skolan har ett stort ansvar för att bygga upp denna respekt.

För att stärka arbetet för en positiv arbetsmiljö i skolan anser vi att det krävs en tydligare uppföljning av elevernas uppträdande. En elev som beter sig illa måste få ett tydligt besked om att hans eller hennes uppförande inte accepteras i skolan lika väl som en elev som anstränger sig, är aktiv på lektionerna och omtänksam mot sina klasskamrater ska uppmuntras i sitt beteende. Vi vill därför att det till betyget ska bifogas ett omdöme om elevens uppträdande och engagemang i skolan. Omdömet kan liknas vid ett arbetsintyg som en arbetsgivare ger en anställd när denna slutar sin anställning. Där ges en beskrivning av den anställdes styrkor och svagheter när det gäller samarbetsförmåga, initiativförmåga, omtänksamhet, punktlighet, ordningsamhet och så vidare. Vi vill ge Skolverket i uppdrag att ta fram vissa nyckelbegrepp som ska vara vägledande i detta arbete. Omdömet ska skrivas av elevens klassföreståndare efter samråd med övriga lärare som undervisar eleven.

Vi ser det dessutom som en självklarhet att ogiltig frånvaro från skolan skrivs in i betygen. Idag är detta frivilligt men det bör vara obligatoriskt i både grundskolan och gymnasiet. Frånvaro för sjukdom eller elevrådsarbete ska inte tas upp som ogiltig frånvaro.

5.3 Jämställdhet

Värdegrundsarbetet i skolan omfattar även jämställdhetsfrågor. Det handlar inte i första hand om att undervisa om jämställdhet utan att indirekt förmedla värderingar. Lärare måste vara medvetna om de könsstrukturer som finns både i samhället i stort och i skolans värld och aktivt verka för att dessa motarbetas. Här har lärarutbildningen ett stort ansvar. Flickors och pojkars olika sätt att uttrycka sig både verbalt och med kroppsspråk måste uppmärksammas.

På vissa förskolor har man tagit könsrollsproblematiken på allvar då personalen har fått reflektera över sitt eget beteende gentemot pojkar och flickor i olika situationer. För många förskollärare och barnskötare har det blivit en aha-upplevelse när de kommit till insikt om hur de omedvetet behandlat pojkar och flickor olika utifrån stereotypa könsroller. Projekt av detta slag bör bli vanligare även i grundskolan.

Skolan bör aktivt uppmuntra såväl flickor som pojkar att söka sig till yrken/branscher som domineras av motsatt kön.

5.4 Värdegrundsbärande ämnen

Utöver de grundläggande basfärdigheterna, att läsa, skriva och räkna, har skolan tillsammans med föräldrarna ett ansvar för att förmedla den värdegrund som ligger till grund för vårt samhälle. För att lyckas med detta krävs att barnen får en förståelse för vår historia och kultur. Däri ligger rötterna till de värden som reglerar vårt sätt att leva tillsammans. Därför vill vi särskilt lyfta fram betydelsen av historia och religionskunskap i skolan.

Kunskapen om våra historiska rötter har i dag dokumenterade brister, vilket kan få förödande effekter i framtiden. Undervisningen om 1900-talets historia med fokus på de samhällsförändringar som rör idéhistoria, ideologier, kultur och migration är av särskild betydelse för unga människor. Genom ökade kunskaper i 1900-talets historia kan ungdomar få kännedom till exempel om bakgrunden till många av de extrema politiska rörelser som finns idag. På så sätt kan skolan bidra till att minska ungdomars lockelse till dessa rörelser och stärka arbetet mot till exempel rasism, främlingsfientlighet och anarkism.

Det är viktigt att historieämnet får tillräcklig tid och plats i undervisningen så att alla barn och ungdomar når de uppställda kunskapsmålen. Eftersom det är väl känt att det finns brister i de historiska kunskaperna är det motiverat att som ett komplement till den ordinarie undervisningen genomföra kunskapskampanjer för att förbättra elevernas kunskaper i 1900-talets historia. Kunskapen om nazisternas brott under andra världskriget har stärkts i och med kampanjen Om detta må ni berätta som genomfördes för några år sedan. Betydligt färre ungdomar känner till de brott mot mänskligheten som genomförts av kommunistiska regimer över världen. Forum för levande historia bör få i uppdrag att genomföra en liknande kampanj om kommunismens illdåd.

Religionskunskapens roll bör utvecklas. Ämnet ska vara en naturlig förankringsbas för värdegrundsarbetet. Religionskunskapen är viktig för att lära känna det svenska kulturarvet men också andra länders religiösa och kulturella arv. Att ha god kunskap om och känna trygghet i den egna kulturen är nödvändigt för att känna respekt för andra kulturer. Därför måste kristendomen ha en särställning i religionsämnet. Genom att bli förtrogen med både sin egen och andras kulturella tradition kan en ömsesidig respekt och tolerans skapas där främlingsrädsla och främlingshat minskar.

6 Skolstart utifrån varje barns mognad

Alla beslut som gäller barn ska utgå från principen om barnets bästa. Det gäller även skolstarten. Ingen kan bedöma vad som är barnets bästa bättre än de som står barnet närmast, i normalfallet barnets föräldrar. Barn mognar i olika takt. Somliga är skolmogna vid fem eller sex års ålder, andra först då de fyllt sju eller kanske åtta år. Föräldrarnas åsikt om när barnet är moget för att börja skolan ska tillmätas stor betydelse. Skolstarten bör kunna ske vid olika åldrar och kunna ske successivt. Idag finns viss möjligheten till en flexibel skolstart inskriven i skollagen, men den utnyttjas i alltför liten omfattning.

För att öka flexibiliteten och bättre anpassa sig efter varje elevs förutsättningar och behov vill Kristdemokraterna uppmuntra kommunerna till större flexibilitet, till exempel skolstart varje termin.

7 Grundläggande kunskaper

Skolans viktigaste uppgift är att uppnå målet att ge varje elev de kunskaper som är nödvändiga för att leva och verka i ett modernt samhälle. I läroplanen för grundskolan definieras kunskap såsom fakta, förståelse, förtrogenhet och färdighet. Denna breda kunskapssyn behöver utvecklas i skolans alla ämnen.

Att kunna läsa, skriva och räkna hör till de absolut grundläggande kunskaperna för alla människor. Andelen elever som lämnar grundskolan med underkänt i ett eller flera av dessa ämnen är alldeles för hög.Sedan det nuvarande betygssystemet infördes läsåret 1997/98 har det varje år blivit allt fler som lämnar grundskolan utan att ha behörighet till gymnasiet. För att vara behörig krävs att eleven är godkänd i matematik, svenska och engelska.

Läsår	1997/98	1998/99	2000/01	2001/02	2002/03
Andel elever ej behöriga till gymnasiet.	8,6 %	9,7 %	10,8 %	10,4 %	10,1%
(Källa: Skolverket)

Professor Hans Albin Larsson konstaterar att: "... det [är] i nuläget var tionde elev som inte når gymnasiebehörighet. Ändå ligger kraven uppenbart lägre än före 1980." (Skola eller kommunal ungdomsomsorg (2002) sidan 88.)

Om man istället ser till samtliga ämnen är resultaten ännu sämre. Från läsåret 1997/98 till 2001/02 har andelen elever som har underkänt i något ämne när de lämnar grundskolan ökat från drygt 20 till drygt 25 procent. Det innebär att var fjärde elev eller ungefär 25 000 16-åringar lämnar grundskolan med icke godkänt i något ämne.

Läsår	1997/98	1998/99	2000/01	2001/02	2002/03
Andel elever med ej godkänt i något ämne i årskurs nio.	20,4 %	22,7 %	25,7 %	25,4%	25,3%
(Källa: Skolverket)

Enligt uppgifter från stiftelsen Lättläst har 25 procent av vuxna svenskar lässvårigheter. Det har sin grund i en skola som inte klarar sin grundläggande uppgift. Elever är inte hopplösa fall. Det är möjligt för fler elever att lära sig dessa grundläggande kunskaper, om de får rätt stöd i rätt tid.

7.1 Teori och praktik

Barn har olika talanger och intressen.Några är mer teoretiskt inriktade andra mer praktiskt. Detta måste återspeglas i skolans sätt att arbeta med eleverna. Läroplanens kunskapssyn, som beskrivits ovan, öppnar möjligheter för skolan att inte enbart fokusera på den teoretiska inlärningen utan att även se nya vägar till kunskap.Både praktisk och teoretisk förmåga måste värderas. Inom forskningen lyfts vikten av att utveckla olika typer av intelligens allt oftare fram som avgörande för att varje människa skall utvecklas. Tvärt emot dessa forskningsresultat har utvecklingen i skolan inneburit att det praktiska kunnandet steg för steg skjutits åt sidan till förmån för det teoretiska lärandet. Nedtoningen av de praktiska ämnena är säkerligen en bidragande orsak till att allt fler elever inte når kunskapsmålen och att allt fler känner sig otillräckliga. En annan konsekvens av detta är att cirka 300 hantverksyrken är på väg att dö ut på grund att det inte finns någon utbildning.

Vi anser att undervisningen i praktiska ämnen bör få en mer framskjuten plats i skolan.Teori och praktik behöver varvas under skoldagen för att ge såväl stimulans för alla sinnen som omväxling i skolvardagen. Den motoriska, den musikaliska och den rumsliga intelligensen samt den sociala förmågan bör tränas i högre grad i skolan. De praktisk-estetiska ämnena som hemkunskap, slöjd, musik, bild och idrott är därför en viktig del av helheten i skolan.

Idrottens positiva betydelse inte bara för fysiskt välbefinnande utan även för teoretisk inlärning finns klart påvisad och ska beaktas i planeringsarbetet. Flera larmrapporter under det senaste året har konstaterat att allt för många barn och unga är överviktiga och att överviktsjukdomar som åldersdiabetes nu drabbar barn. Det är därför positivt att det har skapats ett nationellt centrum vid Örebro universitet för att arbeta med barns fysiska hälsa i samarbete med skolor och idrottsföreningar. De goda visioner som satts upp måste nu förverkligas och nå ut i varje skola.

Kulturen bör leva i skolan och genomsyra verksamheten. Den kan finnas som en kreativ dimension i både korridorer och klassrum. Bild, ord, film, musik och rörelse är naturliga element som kan fungera som självklara inslag i alla ämnen. Kultur får inte bara bli korta projekt eller enstaka besök. Musik- och kulturskolornas betydelse för barns och ungdomars utveckling bör tas till vara i ännu högre grad. För att stimulera varje elevs kreativitet inom de estetiska ämnena vill Kristdemokraterna låta varje elev i högre grad få styra över vilka estetiska ämnen han eller hon vill utöva. Med stigande ålder är det rimligt att eleven själv i högre grad får välja inriktning för att på så sätt få ut så mycket som möjligt av undervisningen.

Praktiskt kunnande kan även innebära ökade kontakter med arbetslivet. Kristdemokraterna anser att det är viktigt att elever redan i grundskolan får komma ut och göra besök i form av praktik på olika arbetsplatser och inom den ideella sektorn. Det bör också finnas möjlighet att till exempel under elevens fria val hjälpa till inom en förening eller inom sjukvård och omsorg ett par timmar i veckan. Detta anser vi skulle vara en nyttig erfarenhet för många elever samtidigt som det är en samhällsnyttig insats.

7.2 ANT-utbildning

Under det senaste året har många oroande siffror presenterats rörande barns och ungdomars inställning till och bruk av alkohol, narkotika och tobak. Undersökningar och rapporter visar att alltfler ungdomar röker (ökningen är störst bland flickor), konsumerar stora mängder alkohol och prövar narkotika. Vid en undersökning i Stockholm 2001 av 9 000 elever i årskurs nio och gymnasiets årskurs två framkom att var fjärde 17-åring någon gång har prövat narkotika och att mer än var fjärde niondeklassare regelbundet dricker sig berusad. Sedan motsvarande undersökning gjordes för fem år sedan har siffrorna ökat markant. Detta visar att tillgången på droger och alkohol har ökat samt att inställningen till framför allt narkotika förändrats. Samhället har intagit en mer drogliberal inställning vilket naturligtvis även påverkar ungdomar. Utvecklingen är mycket oroande och vi anser att skolorna måste ta ett större ansvar och förbättra sin ANT-undervisning. Ungdomars inställning till droger kan inte påverkas enbart genom kunskap. Istället måste skolan ta sig tid att föra samtal och diskussioner med eleverna om droger och deras effekter för den enskilde och för samhället. Kompetensen hos ungdomsmottagningar och skolhälsovård borde bättre tas tillvara vid denna typ av undervisning.

8 Uppföljning av kunskap - ett stöd i lärandet

För att nå målen och utvecklas till sin fulla potential krävs uppmuntran, stöd och hjälp. Det gäller oss alla och inte minst elever i skolan. Eleverna måste få stöd såväl i skolan som i hemmet för att trivas och för att nå det uppsatta kunskapsmålen. Det är med detta perspektiv vi vill se på betyg, utvecklingssamtal och nationella prov.

8.1 Nationella prov

För att kunna ge elever stöd i lärandet krävs regelbundna avstämningar där läraren konstaterar hur långt en elev nått och vad som är nästa steg i elevens kunskapsutveckling. De nationella proven är en hjälp i detta arbete. Proven kan ge läraren information om vad eleven kan och vilka kunskapsbrister som finns. De nationella proven kan bli en signal på att någon hamnat efter och behöver extra hjälp och stöd och kan därigenom påskynda specialpedagogiska insatser. Riksrevisionen har också nyligen i en utredning (RIR 2004:11) konstaterat att de nationella proven är ett effektivt sätt för att få en likvärdig betygssättning.

Kristdemokraterna anser att de nationella proven ska genomföras i flera ämnen än idagfrån och med årskurs fem. Dessutom bör de frivilliga nationella prov som idag prövar läs- och skrivfärdigheter hos barn i årskurs två bli obligatoriska. Skolan måste för barnens bästa ta sitt ansvar med tidiga och tydliga insatser. Specialpedagogiskt stöd måste ges så tidigt som möjligt under barnets skolgång för att inte ytterligare problem ska uppstå. Risken finns annars att elever med läs- och skrivsvårigheter utvecklar sociala problem, eller att elever med sociala svårigheter inte kan utvecklas kunskapsmässigt.

8.2 Utvecklingssamtal och ansvarskontrakt

Forskning visar att föräldrars intresse för sina barns skolgång är avgörande för hur barnen trivs och efter sina förutsättningar lyckas i skolan. Föräldrar ska ha möjlighet att vara delaktiga i skolvardagen. Det underlättar samarbetet mellan hem och skola att miljön är bekant och att de vuxna känner varandra. Föräldrarna har rätt att få fortlöpande information om hur deras barn ligger till i skolan.

Utvecklingssamtalen är ett viktigt område när det gäller att utveckla samarbetet mellan föräldrar och skola. Under utvecklingssamtalet ska eleven, föräldrarna och lärarna tillsammans göra upp en individuell studieplan som omfattar både elevens kunskapsutveckling och personliga utveckling. Kristdemokraterna anser till skillnad från socialdemokraterna att studieplanerna inte enbart ska vara framåtsyftande. För att kunna skriva en individuell studieplan anser vi att det är nödvändigt att man först beskriver var eleven står i dagsläget, som en utgångspunkt för att komma överens om åtgärder och åtaganden för framtiden. Den individuella studieplanen anser vi alltså ska få innehålla en beskrivning av hur långt eleven kommit för att nå kunskapsmålen, en form av skriftligt omdöme.

För att eleverna ska lyckas krävs insatser från eleven, skolan och hemmen. Det är ett delat ansvar där alla parter måste hjälpas åt för att främja den enskilde elevens kunskapsmässiga, sociala och individuella utveckling. För att tydliggöra det gemensamma ansvaret för barnets utveckling anser vi att den individuella studieplanen bör ha utformningen av ett kontrakt, ett ansvarskontrakt. I kontraktet konkretiseras skriftligt och årligen det gemensamma ansvaret och vilka delar som åligger respektive part.

8.3 Betyg

Betyg är något som ofta orsakar politisk debatt. Traditionellt har borgerliga partier varit mer positiva, och politiker på vänsterkanten mer negativa. Därför är det intressant när en LO-rapport konstaterar:

Kanske är - måste vi fråga oss - den nästan betygsfria och nästan läxfria skolan ett arbetarrörelsens självbedrägeri? Kanske är - vilket dock är omöjligt att leda i bevis - den nästan betygsfria skolan en anledning till att den sociala snedrekryteringen till universitet och högskolestudier tycks ha stannat av efter 60-talets framsteg i det avseendet. (Resa i första klass, sidan 161.)

Kristdemokraterna anser att betygen utgör ett komplement till utvecklingssamtalen och vi har medverkat till att ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem införts. I ett sådant betygssystem är betyget ett kvitto på en dokumenterad kunskap till skillnad från det relativa där jämförelsen med andra elever står i centrum och inte kunskapen. Betygets syfte är att visa eleven om de uppnått de kunskapsmål som krävs samt att motivera och stimulera eleven att uppnå nästa steg. Ska detta fungera krävs dock att stegen i betygsskalan inte är för glesa samt att betygskriterierna är tydliga och väl avvägda så att lärare och elever har samma uppfattning om vad som krävs för respektive betygsnivå.

Kristdemokraterna anser att betyg bör ges i en sexgradig skala från och med årskurs sex. Då blir betygen mer rättvisande och eleverna hinner vänja sig vid systemet i god tid före slutbetyget i årskurs nio. Dessutom bör skriftlig information om elevens kunskap och utveckling i förhållande till de angivna kravnivåerna i läroplanen ges senast från och med årskurs fem. Detta kan ske som en del i de individuella utvecklingsplanerna, vilket beskrivits ovan.

9 Barn med behov av särskilt stöd

Alla elever i skolan ska uppmuntras att utvecklas till sin fulla potential. För vissa barn kan det innebära att de ska stimuleras att nå mycket längre än vad skolans kursplaner kräver och för andra kan det innebära att extra stöd behövs för att de ska nå fram till de lägst ställda målen. Inget barn ska hindras i sin utveckling utan skolan ska ge varje elev det stöd och den stimulans som han eller hon behöver.

Elever med behov av särskilt stöd är inte en tydligt avgränsad grupp utan de flesta elever har någon gång under sin skoltid behov av extra stöd. Behoven är därför lika många och varierande som det finns elever. Det kan vara barn med olika former av funktions- och rörelsehinder, utvecklingsstörning eller som av andra anledningar har särskilt svårt att nå upp till skolans kunskapsmål.

Alla lärare bör ha grundläggande specialpedagogiska kunskaper för att förstå och kunna hjälpa barn med behov av särskilt stöd. Nödvändigt är också kunskaper om kulturskillnader och kunskap om hur man arbetar med barn med utländsk bakgrund. Kristdemokraterna ser positivt på de specialpedagogiska resursteam som idag finns i många kommuner. De innehåller skilda professioner som specialpedagoger, kuratorer, psykologer, logopeder och personal från socialtjänsten som samverkar med att göra en helhetsbedömning av eleven för att erbjuda bästa hjälp.

En av de viktigaste faktorerna när det gäller särskilt stöd till elever är att insatserna sätts in tidigt. Lärarna har ett stort ansvar för att upptäcka de ämnen och områden där en elev behöver särskild hjälp. De nationella proven kan här vara ett hjälpmedel, vilket beskrivits ovan.

För de elever som har svårt att nå målen finns möjlighet att förlänga skolgången på grundskolenivå. Denna möjlighet utnyttjas i mycket liten omfattning idag. Vi anser att en förlängning av skolgången bör sättas in så snart det blir tydligt att eleven behöver ytterligare tid. Även sommarläsning bör kunna övervägas som ett alternativ till förlängd skolgång. Liksom det är viktigt att se elever med svårigheter är det också viktigt att de elever som lär sig fortare än andra får stöd, uppmärksamhet och stimulerande arbetsuppgifter. Elever ska kunna gå igenom grundskolan i snabbare takt än nio år.

Vi anser även att det ska finnas möjlighet för elever att göra studieuppehåll under ett år eller en terminföre årskurs åtta eller nio. I stället för att gå i skolan ska de då ha möjlighet att gå en lärlingsutbildning inom ett område som de är intresserade av. Dettaskulle vara en möjlighet dels för skoltrötta elever, dels för elever som vill pröva en särskild yrkesinriktning.

9.1 Elever med funktionshinder

Elever med funktionshinder och mindre synliga handikapp, till exempel neurologiska handikapp, måste få den hjälp och den uppmärksamhet som deras speciella handikapp kräver.Barn och ungdomar med funktionshinder ska så långt det är möjligt erbjudas en anpassad utbildning i sin hemkommun. Barn med olika handikapp måste tillförsäkras tillgång till anpassade läromedel och barn med grav hörselskada måste tillerkännas behov av teckenspråkslärare. Det är även viktigt att det finns specialskolor för de barn som har större behov än kommunerna klarar att tillgodose men också för dem som vill gå i en skola tillsammans med andra elever i liknande situation. I vissa fall kan staten behöva ta ett större ansvar för att elever med särskilda behov ska ges tillräckliga möjligheter till utbildning utifrån sina specifika förutsättningar.

De så kallade bokstavsbarnen blir allt fler. DAMP, ADHD och Asperger är några av de störningar som ökat under senare år. Vad ökningen beror på råder det delade meningar om, men klart är att barnen finns och har rätt till meningsfull skolgång. I Sverige har vi utvecklat goda metoder för att möta barn som har en lägre intellektuell förmåga. Särskolan är för många barn ett mycket gott alternativ. Det saknas dock alternativ för de barn som har brister i sin förmåga till kommunikation och samspel med andra, som till exempel vissa av bokstavsbarnen. Det måste därför utvecklas metoder och former för att möta dessa barns individuella behov. Vi vill här framhålla den lilla gruppens betydelse för god inlärning. Speciellt de elever som har sociala svårigheter har möjlighet att få studiero i en lugnare miljö. Rent generellt leder mindre klasser till bättre resultat, både på kort och lång sikt. Det är något som konstateras i rapporten Klassfrågan - en ESO-rapport om lärartätheten i skolan (Ds 2002:11).

Vi utvecklar vår politik för elever med behov av särskilt stöd i riksdagsmotion Elever med behov av särskilt stöd.

9.2 Bättre möjligheter för elever med utländsk bakgrund

Att komma till ett nytt land innebär att ställas inför många stora utmaningar. En av de största är att lära sig behärska ett nytt språk. Den språkfattige riskerar utanförskap och därför är språket grundläggande i arbetet med integration.

Svenskundervisningen för barn med invandrarbakgrund, Svenska 2, måste förbättras i både förskola och skola. Att lära sig svenska är en förutsättning för en positiv och framgångsrik integration. I detta arbete måste barnens läsförståelse och begreppsbildning kontrolleras med jämna mellanrum eftersom talspråket ofta vida överstiger läsförståelsen hos dessa elever. Många skolor har med framgångsrikt resultat använt sig av skönlitteratur för språkinlärning, man talar ibland om att "bada i böcker". Detta har gynnat alla elevers kunskaper i ordförråd, stavning och meningsbyggnad och inte minst invandrarelever.

Modersmålet är det första språk vi lär. Genom modersmålet får man tillgång till det egna kulturarvet och därigenom utvecklar vi en tydlig identitet och självkänsla. Forskningen visar också entydigt på att god kunskap i modersmålet är nödvändigt vid inlärningen av ett nytt språk. Bäst resultat uppnås om barnet redan från mycket unga år aktivt får utveckla och träna både sitt modersmål och det nya språket. (Skolverkets rapport Fler språk - Fler möjligheter (2002).

Trots en tydligt reglerad skyldighet att erbjuda eleverna modersmålsundervisning är det en verksamhet som är satt på undantag i de flesta kommuner. Detta har resulterat i att enbart hälften av de elever som är berättigade till det får modersmålsundervisning idag. För att stärka kvaliteten i modersmålsundervisningen krävs att den i högre grad integreras med övrig skolverksamhet. Modersmålsläraren måste få en plats i skolans arbetslag för att kunna dela med sig av sin kompetens om flerspråkiga elevers behov.

Elever med bristande kunskap i svenska behöver ofta stöd i andra skolämnen på sitt modersmål för att följa med i undervisningen. Det har inneburit att modersmålsundervisningen på vissa håll förvandlats till en stödundervisning i andra ämnen. Det är inte rimligt. Undervisning på och i sitt modersmål är två olika saker som fyller helt olika syften. I budgetpropositionen för 2005 har regeringen öppnat möjligheten för elever med invandrarbakgrund att fåämnesundervisning på sitt modersmål. Kristdemokraterna är positiva till detta förslag.

Att elever med invandrarbakgrund har goda kunskaper i sitt modersmål är en förutsättning för att de ska lära sig svenska. Det är en styrka för individen men också för samhället. Arbetsmarknaden, exempelvis inom exportindustri, turism och undervisning och diplomati, efterfrågar alltfler människor med goda språkkunskaper.

En positiv skolgång är beroende av en bra samverkan mellan skola och hem. Många invandrade föräldrar är osäkra på sin roll i skolan. De upplever att skolan skapar en distans mellan dem och barnen när barnen snabbare integreras i de svenska samhället. De vet inte vilka rättigheter de haratt ta del av skolans verksamhet och känner sig osäkra i sin föräldraroll. En sådan situation kan skapa konflikter inom familjen som måste motarbetas. Föräldrarna måste få känna att de är de viktigaste vuxna i barnens liv och att skolan inte har för avsikt att ta ifrån dem den rollen.

10 Personalen

10.1 Lärarna

Lärarna är skolans viktigaste resurs. Kunnig och kompetent personal på alla nivåer är avgörande för en väl fungerande skola. Klassfrågan - en ESO-rapport om lärartätheten i skolan visar att kunniga lärare är den viktigaste faktorn för att elever ska klara skolan bra. En uppvärdering av läraryrket måste ske. För att stärka läraryrket vill vi införa en auktorisation av lärare i form av en lärarlegitimation. Vi vill stärka rätten till kompetensutveckling, tydliggöra lärarnas arbetsuppgifter i förhållande till andra yrkesgrupper i skolan och se över tillgången till bra arbetsplatser med tillgång till telefon och dator. En lärare ska inte ha huvudansvar för mer än 15 elever. Kristdemokraterna utvecklar politiken för att förbättra lärarnas situation i riksdagsmotion Ledande lärare - för barnens skull.

10.2 Rektor - pedagogisk ledare

Rektorns roll när det gäller att entusiasmera, skapa sammanhållning och ett positivt skolklimat kan inte nog värderas. Idag slits dock rektorerna ofta mellan rollen som administrativ chef och huvudansvarig för den pedagogiska utvecklingen. Samstämmiga studier visar att rektorerna har hög arbetsbelastning och är stressade. Skolverket har kritiserat skolhuvudmännen för att rektorerna fått administrativa uppgifter i sådan utsträckning att det pedagogiska ledarskapet blivit lidande.

Antalet rektorer har ökat under 1990-talet. Det borde betyda att varje rektor fått ett mindre ansvarsområde vilket är positivt men det är inte tillräckligt. Kristdemokraterna menar att det måste skapas förutsättningar för skolledaren att vara närvarande i vardagsarbetet. Svensk skola behöver tydligt ledarskap på det lokala planet. Ett skolområde bör inte vara större än att skolledaren hinner vara pedagogisk ledare och inspiratör men också administratör och ekonomisk förvaltare.

Det är nödvändigt att varje skola leds av personer som har god kännedom om barns och ungdomars utveckling och ett stort pedagogiskt kunnande. Personalen bör kunna förvänta sig att rektorn har en pedagogisk utbildning som minst motsvarar utbildningen hos dem han eller hon ska leda. I skolledningen kan rektor kompletteras av ledare med särskilt ansvar för ekonomiska och andra administrativa uppgifter, även biträdande rektorer bör användas för avlastning.

Det är viktigt att rektorn har goda ledaregenskaper och är väl förtrogen med de lagar och förordningar som reglerar skolans verksamhet. Idag är det en stor andel av rektorerna som inte har gått den rektorsutbildning som genomförs av Myndigheten för skolutveckling. Det är inte acceptabelt eftersom den målstyrda skolan ställer mycket stora krav på rektorernas kompetens och ansvarstagande. Kristdemokraterna anser att genomgången rektorsutbildning ska vara obligatoriskt för en person som ska anställas som rektor.

10.3 Elevvård

Elevvården är en betydelsefull del av skolans verksamhet. Barn och ungdomar har ett stort behov av vuxenkontakt som ofta inte tillfredsställs. Den elevvårdande personalen får ofta ta emot det uppdämda behov av gemenskap med vuxna som bristen på annan vuxenkontakt skapat. Med den professionalitet de besitter har de också kompetens att ge elever med mer uttalade behov den hjälp och det stöd de behöver. Kommunerna måste tillförsäkra elevvårdspersonal erforderlig handledning och stöd i sitt arbete. Skolan bör samverka med andra förvaltningar, inte minst socialförvaltningen, för barnets bästa. Sådana försök pågår runt om i landet i olika skepnader. Kristdemokraterna ser mycket positivt på detta och vill att fler kommuner ska följa efter.

Skolsköterskor, skolpsykologer, skolkuratorer, skolvärdar och elevassistenter fyller viktiga behov inom sina respektive områden. Många av dessa tjänster har dragits in. Enligt Barnpsykiatriutredningen lider minst 5-10 procent av alla barn och ungdomar av psykiska problem. Detta är en verklighet som vi inte kan blunda för och som ställer krav på politiker på alla nivåer. För att bristen på elevvårdspersonal ska kunna åtgärdas i berörda kommuner föreslår Kristdemokraterna i sitt budgetalternativ mer resurser till kommunerna än regeringen.

Elevvården får idag ta ett stort ansvar för att fylla det uppdämda behov av vuxenkontakt som många elever har. Under de senaste åren har många skolor på försök anställt äldre personer som en resurs i skolan. Dessa personer kan vara ett stöd för lärare och elevvård i att ge eleverna en ökad vuxenkontakt. Ett initiativ som har varit mycket lyckat är föreningen Klassmorfar för barnen. Föreningen rekryterar mogna män som "klassmorfäder" till grundskolan. Kristdemokraterna anser att tanken på och användandet av klassmorfar bör utvecklas ytterligare. Det är dock viktigt att påpeka att dessa personer inte är där i stället för lärare med formell utbildning, eller kan ses som en billig vikariepool. Det är värdefullt att elever i grundskolan kan få närmare kontakt med äldre människor för att på så sätt minska avståndet mellan generationerna.

10.4 Studie- och yrkesvägledare

Studie- och yrkesvägledarna har en mycket betydelsefull uppgift. I en tid där arbets- och studiemöjligheterna blir allt mer omfattande och komplexa är det studie- och yrkesvägledaren som ska lotsa eleverna rätt. En studie- och yrkesvägledare måste ha aktuell kunskap och hålla sig à jour med förändringar inom utbildningsväsendet, och därför är det nödvändigt att vägledaren får ständig kompetensutveckling. Hon eller han kan också medverka i att motarbeta könssegregering inom utbildningar och på arbetsmarknaden genom att stödja elever som vill göra val som bryter traditionella könsmönster.

I övergången mellan grund- och gymnasieskolan spelar studie- och yrkesvägledaren en viktigt roll för att hjälpa eleverna så att övergången blir smidig. Kristdemokraterna anser att övergången mellan grund- och gymnasieskolan har många brister. Bland annat måste informationen bli bättre så att gymnasieskolans lärare inte behöver börja om från början med att identifiera en elevs styrkor och svagheter.

11 Skolans styrning

När kommunerna i början av 1990-talet övertog huvudmannaskapet för skolan och ansvaret för skolverksamheten fördes ut till dem som arbetar i skolorna var syftet att skapa en klarare ansvarsfördelning inom skolväsendet. Intentionerna med reformen har ännu inte förverkligats fullt ut. Både roll- och ansvarsfördelning måste bli tydligare. De kommunala skolorna måste få större frihet att besluta om sina egna angelägenheter. De politiska nämndernas makt över de enskilda kommunala skolorna bör minska till förmån för ökat lokalt självstyre på varje skola.

Varje skola bör ledas av en styrelse. I styrelsen som ska ledas av rektor ska finnas representanter för personal, elever och föräldrar. Även andra intressenter som representanter för näringslivet från orten, elever som tidigare gått på skolan eller släktingar som mor- eller farföräldrar bör kunna förekomma. Styrelsens uppgift ska vara att arbeta för skolans bästa. Föräldramajoritet kan vara en möjlig konstruktion. Rektor och styrelsen bör utifrån den ekonomiska ram och de mål som är uppsatta vara fria att själva besluta om och utforma skolans verksamhet. Kommunen i sin tur ska ansvara för de ekonomiska ramarna samt för uppföljning och utvärdering. Staten ska slutligen ansvara för lagar och styrdokument som skollag, läroplaner, kursplaner och skolförordningar. Staten ska även ha tillsyns-, uppföljnings- och utvärderingsansvar på ett nationellt plan. Detta skulle vara ett steg i rätt riktning mot ökat lokalt självstyre för varje skola samt en klarare roll- och ansvarsfördelning mellan de olika beslutsnivåerna i samhället.

11.1 Den nationella timplanen

För att ytterligare öppna möjligheten till större profilering för de enskilda skolorna anser Kristdemokraterna att den nationella timplanen bör tas bort. Det är en självmotsägelse att en målstyrd skola även har en timplan med regler för hur många undervisningstimmar som ska ges i varje ämne. Just nu pågår en omfattande försöksverksamhet i 79 kommuner där skolorna arbetar utan timplan och där kursplanerna istället fungerar som styrdokument. Erfarenheterna har hitintills varit övervägande positiva och vi förväntar oss att detta kommer att leda till att den nationella timplanen tas bort i hela landet. Det skulle möjliggöra såväl större hänsynstagande till enskilda elevers behov som till en mer sammanhängande undervisning. Ett borttagande av den nationella timplanen kräver en ökad nationell kvalitetskontroll för att garantera en likvärdig utbildning i hela landet.

11.2 Skolverket och Myndigheten för skolutveckling

I den decentraliserade organisationen för utbildningsväsendet skapades Skolverket som sektorsmyndighet. Från början var Skolverkets roll gentemot enskilda skolor passiv. Från mitten av 1990-talet och framåt har ett antal utredningar, både från Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket, framhållit behovet av en större betoning på tillsyn och kontroll. Kritik har även riktats mot Skolverkets dubbla roller som såväl kvalitetsgranskande myndighet som skolutvecklingsmyndighet.

I augusti 2001 kom Riksrevisionsverket med rapporten Skolverkets tillsyn. Rapporten var mycket kritisk mot Skolverkets tillsyn av skolan och konstaterade att de granskade detaljer och marginella frågor, men inte själva verksamheten. Vidare lät de kommunerna själva välja vilka skolor som ska granskas respektive vilka personer som intervjuas, sammanfattningen var att "de letar där det är som ljusast".

Att Skolverkets uppgifter nu renodlats i samband med att Myndigheten för skolutveckling inrättades är bra. Kristdemokraterna anser att det är nödvändigt att satsa mer på nationell tillsyn och granskning och för att på så sätt öka statens ansvarstagande för en likvärdig utbildning i hela landet. För att möjliggöra detta lägger vi ökade resurser till Skolverket så att de kan intensifiera sitt arbete med tillsyn och kvalitetsgranskning. Vi anser också att Skolverket i denna uppgift bör få tydliga direktiv om att granskningen ska vara lika för alla skolor oavsett om de har kommunal eller fristående huvudman. Socialdemokraterna tycks mest vara intresserade av att granska de fristående skolorna och då i första hand de med konfessionell inriktning. Kristdemokraterna vill betona alla skolors likhet inför lagen.

Skolverket bör också ta den kritik mot dess tillsyn som framförts av bland annat Riksrevisionsverket på allvar. Det är av största vikt att dess tillsyn är noggrann och tydlig så att den blir trovärdig. Skolverket fungerar dessutom idag ofta som ett stabsorgan till regeringen. Detta försämrar verkets trovärdighet och försvårar kritik mot regeringen. Kristdemokraterna anser att Skolverket behöver ha en friare roll gentemot regeringen och att verket inte bör vara stabsorgan.

Kristdemokraterna anser inte att staten ska stå för skolutveckling. Vi menar att utvecklingsarbetet bör ske i kommunerna och på lärarhögskolorna och vi vill därför lägga ner den nya Myndigheten för skolutveckling. Vissa av verkets uppgifter föreslår vi ska tas över av Skolverket, till exempel ansvaret för rektorsutbildningen.

11.2.1 Viktiga områden för kvalitetsgranskning

Det finns många områden som måste granskas för att garantera en likvärdig skola av hög kvalitet i hela landet. Skolverket har huvudansvaret för denna tillsyn men har inte uppfyllt sitt åtagande. Som en följd av detta finns det idag många brister i likvärdighet och kvalitet på våra skolor. Ett område som omedelbart kräver granskning och åtgärder är betygen. I en utredning från Riksrevisionen nyligen konstateras

Flera undersökningar har pekat på betydande brister i betygens likvärdighet.[- - -] Brister i betygens likvärdighet har konsekvenser för betygen som styr- och uppföljningsinstrument, och för den enskilde elevens rättssäkerhet. (Riksrevisionen 2004:11)

Regeringen och Skolverket måste snarast ta sitt ansvar för att garantera ett likvärdigt betygssystem.

Ett annat viktigt område för kvalitetsgranskning är hur de ämnen som är förlagda i block behandlas. Det är väl känt att vissa ämnen, som till exempel geografioch religionskunskap, lätt hamnar i strykklass när tiden mellan de olika ämnena i blocken fördelas. Orsakerna till detta bör utredas och åtgärder i form av till exempel fortbildning sättas in, om det anses nödvändigt. Det är olyckligt att riksdagen på regeringens förslag beslutat återgå till möjligheten att ge blockbetyg i ämnen som är förlagda i block. Det ökar risken för att vissa ämnen inom blocket blir osynliga. Kristdemokraterna anser att varje ämne ska betygsättas för sig.

Ämnet idrott och hälsa har utökats i tid i skolan, men fått fler teoretiska inslag. Behovet av rörelse har fått ny aktualitet genom larmrapporterna om att barn och ungdomar tillbringar mer tid med stillasittande aktivitet och mindre tid med fysisk aktivitet än tidigare. För att förhindra att alltfler barn drabbas av fetma och diabetes i tidig ålder måste skolan tydliggöra sin roll som främjare av en god livsstil. Även hem- och konsumentkunskapens roll som förmedlare i kunskaper om näringsläran är viktig i detta sammanhang. Skolans roll ur ett folkhälsoperspektiv bör granskas, och regeringen bör återkomma med förslag till hur detta ska beaktas.

11.3 Fristående skolor

Att få välja skola är en självklarhet för Kristdemokraterna. Mångfalden av skolor berikar och ger den enskilda eleven, oavsett ekonomiska förutsättningar, möjlighet att få en utbildning som passar just honom eller henne. De internationella konventioner som refererats tidigare ligger också till grund för rätten att fritt välja skola. Det är viktigt att slå vakt om denna rättighet. Regler för godkännande och bidrag ska utformas så att de inte hindrar möjligheten att starta och driva en fristående skola. Vi utvecklar vår syn på fristående skolor i motionen Fristående skolor.

11.4 Elevers inflytande och ansvar

Eleverna har lagfäst rätt till inflytande över hur deras utbildning utformas. I grundskolan ska inflytandets omfattning och utformning anpassas efter elevernas ålder och mognad. Utformningen av elevinflytandet ska bestämmas lokalt. Dessvärre visar undersökningar att elever upplever att deras inflytande avtar med stigande ålder trots att det borde vara tvärtom. Att ge eleverna inflytande och ansvar är det bästa sättet att utveckla deras känsla för demokratiska beslutsformer och förmåga till ansvarstagande för gemensamma samhällsangelägenheter. Skolledare, lärare och övrig personal måste ge eleverna möjlighet att utöva inflytande och att öva sig i demokratiskt beslutsfattande.

Elevrådsarbete och liknande ska kunna ske på skoltid och uppmuntras av de vuxna i skolan. Eleverna måste känna att deras medinflytande är reellt och därmed meningsfullt. För att möjliggöra detta bör alla skolor ha en differentierad frånvaroredovisning där frånvaro på grund av till exempel elevkårsarbete redovisas separat. Inflytandet bör gälla såväl organisation som undervisning. Positiva erfarenheter finns också från skolor där elever medverkar vid tjänstetillsättningar vilket Kristdemokraterna anser vara mycket tillfredsställande eftersom eleverna är de som direkt berörs av en ny lärartjänst.

Kristdemokraterna menar att en lagstadgad miniminivå av elevinflytande bör införas. Dagens lagutformning stadgar endast att elevinflytande ska finnas, inte i vilken omfattning eller på vilket sätt. Det är därför nödvändigt att skollagen blir mer konkret. Goda förslag finns i det nya förslaget till skollag som presenterades av Skollagsutredningen våren 2003. Vi förväntar oss att dessa snarast föreläggs riksdagen.

11.5 Föräldrars inflytande och ansvar

Föräldrarna är de viktigaste personerna i barnens liv. De har huvudansvaret för deras vård och uppfostran. Skolan är ett stöd och ett komplement till föräldrarnas insatser för barnens uppfostran. Det är en uppfattning som ansluter väl till FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter, som Sverige har ställt sig bakom. Där sägs bland annat att rätten att välja den undervisning, som ska ges åt barnen, i främsta rummet tillkommer deras föräldrar. Uppfattningen ansluter också till Europarådets konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna, som sedan 1995 är svensk lag.

Föräldrars rätt till information och medinflytande i skolan behöver stärkas. Deras intressen, kunskap och kapacitet ska tas tillvara i beslut som rör skolans och därmed de egna barnens vardag. Gott samarbete med hemmen är avgörande för en framgångsrik skola. I de skolstyrelser som Kristdemokraterna förespråkar bör det därför alltid finnas föräldrarepresentanter.

Rätt till ett ökat inflytande innebär även ett ansvar. Föräldrar får aldrig frånsäga sig sitt ansvar för barnets uppfostran och lägga över det på skola och barnomsorg. Det är alltid föräldrarna som har det yttersta ansvaret och i det arbetet är skolan och barnomsorgen ett stöd. Det är viktigt att båda föräldrarna tar ett ansvar för barnets skolgång. Helst bör båda föräldrarna medverka vid till exempel utvecklingssamtal. Det är också viktigt att föräldrar som har gemensam vårdnad om barnet får tillgång till likvärdig information även om de bor separat. Information ska då alltid skickas till båda adresserna.

Föräldrarna är också en kanal i arbetet med att öppna skolan mot det omgivande samhället. Skolan bör tillsammans med näringslivet utforma program för elevers kontakt med arbetslivet. Eleverna behöver kunskap såväl om hur det omkringliggande näringslivet ser ut som om arbetslivets krav och villkor. Föreningar och organisationer ska ses som en resurs i skolarbetet och vara välkomna till skolan.Föräldrarnas kunskaper och kontakter bör här bättre tas till vara.

12 Läromedel

Bokens betydelse som informationsbärare kan inte överskattas. Bra och uppdaterade böcker är en viktig förutsättning för att skolarbetet ska fungera. Av skolans totala kostnader är det mindre än en procent som går till läromedelsinköp. I dag avsätts ca 500 kronor/elev och år till läromedel. Anslagen för läromedelsinköp har minskat de senaste tio åren. På var tredje lågstadieskola får barnen inte behålla en enda bok. Ungefär en fjärdedel av skolböckerna är äldre än fem år. Det förekommer till och med att man använder böcker som är äldre än eleverna.

Bra skolböcker är också en förutsättning för att föräldrar ska kunna följa skolarbetet och stötta sina barn. Kristdemokraterna anser att fräscha och aktuella läroböcker har en stor betydelse för undervisningen. Vi anser att en ambition bör vara att varje elev får behålla minst en lärobok per årskurs. För att betona vikten av goda läroböcker anser vi att läromedelsinventering ska vara en viktig punkt vid den statliga kvalitetsgranskningen av skolorna. Även i skolornas egna kvalitetsredovisningar bör situationen gällande läroböcker klargöras.

12.1 Informationsteknik

Informationstekniken utvecklas snabbt. Kommunikationer, utbildning och forskning bygger alltmer på digital teknik. Det är därför nödvändigt att alla eleverna får såväl kunskaper som färdigheter i att utnyttja den digitala tekniken. Datorerna ger möjligheter till mer individualiserad och effektiv undervisning utan att eleverna behöver lämna gruppgemenskapen. Det kan gälla invandrarelever som behöver enskild språkträning i både svenska och sitt eget modersmål. Det kan gälla elever med läs- och skrivsvårigheter eller elever med behov av extra övning i till exempel matematik.

Att fler skolor använder datorn som hjälpmedel är inte minst viktigt för de elever som inte har tillgång till dator hemma. Skillnaderna mellan elever med och utan kunskap i hur informationsteknik kan utnyttjas kan annars leda till nya kunskapsklyftor som kan få snedvridande effekter i framtiden. God tillgång till tekniska hjälpmedel i skolan kan motverka framtida klasskillnader.

Samtidigt som den nya tekniken kan innebära fantastiska möjligheter för eleverna innebär det också nya utmaningar. Det enorma informationsflödet som görs tillgängliigt via Internet ställer krav på skolan att lära eleverna källkritik, att sovra och värdera den stora informationsmängden.

År 2002 avslutades ITiS, en satsning för att stimulera användningen av informationsteknik i skolan. Kristdemokraterna anser, i likhet med rapporten Nästa steg från Utbildningsdepartementet, att det är viktigt att inte de kunskaper som nåtts med ITiS förloras utan att arbetet med att förbättra kunskapen om och undervisningen med IT fortsätter.

13 Det informella lärandet

Det talas ofta i debatten om att det saknas lokaler och utrymme för föreningsaktiviteter i allmänhet, och för ungdomsaktiviteter i synnerhet. Samtidigt står merparten av Sveriges 5 000 grundskolor tomma under kvällar och helger. Såär det inte i alla länder. I till exempel USA är det informella lärandet som sker i skolföreningar en viktig del av skolgången. Med stöd från skolledning och kommun kan ungas initiativ förvandla skolorna till platser som sjuder av liv. Här har vi i Sverige mycket att lära. Många unga är engagerade i föreningar och får där lära sig demokrati och att ta ansvar. Denna kunskap ska kunna tillgodoräknas vid olika ansökningar. Vid ansökan till högre utbildning bör det tas hänsyn till engagemang i föreningsliv.

14 Skolgårdar och klassrum - en miljö för lärande

Skolan är Sveriges största arbetsplats. En god fysisk miljö borde därför vara en självklarhet. Detta är särskilt viktigt eftersom den fysiska miljön har stor betydelse även ur pedagogisk synvinkel. En fräsch funktionell skolmiljö inbjuder både till arbete och ansvarstagande. Miljön påverkar inte bara barnens fysiska hälsa utan också deras psykiska tillstånd.

Elever har rätt att kräva en bra arbetsmiljö. Elever omfattas av arbetsmiljölagen från årskurs ett och kan i princip vända sig direkt till Yrkesinspektionen. Allergiproblem hos barn och ungdomar kan ofta härledas till att de vistas i undermåliga lokaler. Städrutinerna måste utformas så att även allergikänsliga barn kan vistas i lokalerna utan att deras besvär förvärras. Enligt Barnombudsmannen lyfter eleverna själva ofta fram toaletterna som det största problemet när det gäller miljön på skolan. Eleverna tvingas acceptera att toaletterna inte fungerar eller inte städas tillräckligt ofta, något som aldrig skulle accepteras på en arbetsplats för vuxna.

Skolgården och den närmaste omgivningen runt många skolor har fortfarande stora brister. Med ganska små medel kombinerat med frivilligt arbete av föräldrar och andra vuxna har det visat sig möjligt att förändra skolgårdar till trivsamma miljöer som går att använda i undervisningen men självklart också för lek och avkoppling.

15 Skolskjuts

Idag är elever fria att välja vilken skola de vill gå i, vilket skapat dynamik i det svenska skolväsendet. Men det finns vissa förhållanden som begränsar elevers reella möjlighet att välja. Ett exempel är skolskjutsen. En kommun är skyldig att ordna skolskjuts åt eleverna till den närmaste kommunala skolan, men den är inte skyldig att ordna skjuts om ett barn väljer att gå i en annan kommunal skola eller en fristående skola. Kristdemokraterna föreslår att kommunen ska vara skyldig att betala skolskjuts även till en fristående skola eller annan kommunal skola så länge det inte innebär en merkostnad för kommunen. Om en elev som får busskort för att åka till den närmaste kommunala skolan börjar på en fristående skola dit han eller hon kan åka på samma busskort, ska busskortet inte dras in, vilket sker idag. Vid val av annan skola än den närmast belägna anser vi det vara rimligt att kommunen står för resekostnader motsvarande kostnaden till närmaste skola. Resten av kostnaden får bekostas av elevens föräldrar.

16 Gymnasieskolan

I gymnasieskolan förbereds eleverna inför de sista stegen ut i vuxenlivet. Där läggs grunden för vidare studier eller yrkesarbete. Gymnasieskolan är den skolform som genomgått de största strukturförändringarna under de senaste tio åren. En rad reformer i program- och inriktningsstrukturen har genomförts och även betygssystemet har förändrats. I dag börjar de allra flesta, långt över 90 procent av varje årskull, i gymnasiet. Samtidigt har gymnasieskolans utbildningar blivit allt mer homogena. Skillnaderna mellan de olika programmen minskar och de teoretiska kraven ökar. Det har lett till att många elever slås ut och att andra inte lär sig det de ska. I dag lämnar var fjärde gymnasieelev skolan utan fullständiga betyg och det individuella programmet har blivit skolans största. Gymnasieskolan behöver utvecklas och kvaliteten höjas, så att fler elever når de gemensamma målen och därmed får de kunskaper som krävs för personlig utveckling, aktivt deltagande i ett demokratiskt samhällsliv, ett utvecklande arbetsliv, vidare studier och ett lärande under hela livet. Framtidens gymnasieskola måste bättre än dagens svara mot de krav som det moderna samhället ställer på såväl breda kunskaper som hög specialisering.

De goda intentioner som anges i gymnasiepropositionen 2004:140 "Kunskap och kvalitet" kan inte till fullo uppnås genom propositionens förslag. Propositionen består av ett lappande och lagande i stället för de reformer som krävs för att höja kunskapsnivån och hindra utslagningen av elever. Under flera år har Kristdemokraterna drivit flera av de förslag som ingår i den föreliggande propositionen. Det handlar t.ex. om att uppgradera yrkesutbildningarna och utveckla en genuin lärlingsutbildning, införa en gymnasieexamen och göra historia till kärnämne. Det är bra att Socialdemokraterna och deras stödpartier Vänstern och Miljöpartiet efter många års motstånd ställt sig bakom dessa tankar. Men de faktiska förslagen i propositionen är otillräckliga totalt sett. Att kalla propositionen "Kunskap och kvalitet" är ett önsketänkande eftersom konkreta förslag lyser med sin frånvaro på flera områden. Det helhetstänkande som är nödvändigt för att kvalitetssäkra hela utbildningssystemet saknas. Priset för detta betalas ytterst av eleverna.

Kristdemokratisk skolpolitik har sin grund i kunskap, ansvar och trygghet. Alla tre delar måste fungera för att vi ska få en kvalitativ skola. Vi anser att en tydlig värdegrund är en förutsättning för en framgångsrik skola. Det måste vara självklart att alla som verkar i skolan, lärare, elever och annan personal, bemöter varandra med respekt. Vi lägger fram konkreta förslag för att komma åt mobbningen på våra skolor och vi ställer hårdare krav på bättre ordning och mer arbetsro. Gymnasieskolan måste möta varje elevs behov och intressen. Därför vill Kristdemokraterna uppvärdera alla former av kunskap. För att höja kvaliteten vill vi att godkänt i alla kärnämnen ska vara ett krav för att få ut en gymnasieexamen. Vi vill ha fler betygssteg och att kursbetygen slopas till förmån för ett nytt mer ämnesorienterat betygssystem. Fristående skolor ska ha samma spelregler som kommunala. Vi vill att fristående skolor ska ha rätt att starta individuella program. Kristdemokraterna vill att lärlingsutbildning skapas inom ramen för ett eget nationellt program. Den ska vara nära knutet till det lokala näringslivet. Vi vill stärka den gymnasiala och eftergymnasiala yrkesutbildningen genom att skapa en yrkeshögskola. Vi utvecklar våra tankar i vår motion om yrkesutbildning samt i motion 2003/04:Ub10 med anledning av proposition 2003/04:140 Kunskap och kvalitet - elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan och i motion 2003/04:Ub498 En gymnasieskola för framtiden.

Stockholm den 27 september 2004
Inger Davidson (kd)
Sven Brus (kd)	Dan Kihlström (kd)
Kenneth Lantz (kd)	Ulrik Lindgren (kd)
Torsten Lindström (kd)	Chatrine Pålsson (kd)
Rosita Runegrund (kd)	Olle Sandahl (kd)
Gunilla Tjernberg (kd)