Grundskolan

Motion 1988/89:Ub239 av Lars Werner m. fl. (vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89: Ub239

av Lars Werner m. fl. (vpk)
Grundskolan

Inledning

Alla elever ska i grundskolan ha rätt till en likvärdig utbildning oberoende
av var eleven bor, vilken samhällsklass hon eller han kommer ifrån eller
vilket kön eleven tillhör. Vpk arbetar för en kvalitativt bättre skola och vi
har i en annan motion till årets riksmöte utvecklat vår syn på en kunskapsskola
för alla.

En utgångspunkt för vår politik är att utbildningen ska användas för att
åstadkomma ett bättre och rättvisare samhälle. Grundskolan är ett viktigt
fördelningspolitiskt instrument. Genom att satsa stora resurser på dagens
barn och ungdomar, genom att sträva efter att ge alla barn en så bra
uppväxt och god utbildning som möjligt, kan man uppnå en större jämlikhet
och ökad demokrati i morgondagens samhälle.

I konsekvens med synen på skolan som bl. a. ett fördelningspolitiskt
instrument är det av största vikt hur resurserna fördelas. Dels hur stor del
av de gemensamma resurserna som skall satsas på skolan och dels hur
resurserna skall fördelas inom skolan. Alla resurser är begränsade och
prioriteringar måste göras. Vpk menar att skolan och utbildningen är ett
område som skall ha ökade resurser i förhållande till vissa andra områden.

Information

Med en ökad målstyrning av skolan krävs ökade insatser för information.
Aktuella politiska beslut, nya pedagogiska rön, resultat från lokalt utvecklingsarbete
mm måste snabbt bli bekant för alla som berörs. Eleverna,
lärarna, skolledningen och den lokala skolstyrelsen behöver god tillgång av
information för att kunna utveckla skolarbetet och förbättra undervisningen.

Vpk vill för budgetåret 1989/90 anslå 1 miljon kr till Skolöverstyrelsens
informationsverksamhet utöver regeringens förslag.

Skolor i glesbygd

Vpk menar att hela landet främjas av att Sverige har en regional balans.
Tyvärr har utvecklingen gått åt motsatt håll. Därför är det nu nödvändigt
att på olika sätt främja en regional utveckling. Ofta har den regionalpolitiska
debatten om utbildning inriktats på högskoleutbildning. Tillgången till

högskoleutbildning med hög kvalitet är naturligtvis viktig. Men tillgången
till grundskola är ofta av än mer grundläggande betydelse än en högskola
inom en radie av 15 till 20 mil.

Vpk menar att Sverige har råd att satsa på skolor i glesbygd. En skola är
ofta själva beviset på att en ort lever, medan en nedlagd skola fungerar som
gravsten för bygden.

Vpk anser att ett särskilt anslag bör inforas för att ge skolor i glesbygd en
möjlighet att överleva och utvecklas. Dessa skolor skall både kunna existera
och samtidigt ha utrymme för visst utvecklingsarbete. Vi menar att ett
sådant särskilt anslag, som kan disponeras av SÖ, innebär att man i
framtiden kan undvika uppslitande strider som den i Drevdagen.

Vpk föreslår att riksdagen för budgetåret 1989/90 som ett särskilt anslag
anslår 25 miljoner kr för särskilt stöd till skolor i glesbygd.

Syo-verksamheten

Redan idag ställs stora och motstridiga krav på syo-verksamheten i grundskolan.
1 framtiden kommer dessa krav att öka, inte minst med tanke på
konkurrensen om de minskade ungdomskullarna. När olika branschorganisationer
konkurrerar om arbetskraften och försöker styra ungdomarnas
val är det syofunktionärernas uppgift att skilja ut vad som är saklig
information och vad som är propaganda. Syofunktionärerna ska anpassa
informationen till elevernas behov och ge eleverna förutsättningar att
själva tolka och förstå olika signaler från arbetslivet.

En viktig uppgift för syofunktionärerna är också att motverka könsbundna
val av yrke och utbildning och istället uppmuntra eleverna att
välja efter intresse och möjligheter.

I den betygsfria skola som vpk arbetar för kommer syo-verksamhetens
betydelse ytterligare att öka. Vi menar även att det är av stor betydelse att
syofunktionärerna deltar i undervisningen på de områden där deras kunskaper
kan komma till nytta.

Syofunktionärernas tjänster är statligt reglerade men statsbidragen till
deras löner har minskat. Det har lett till att en del kommuner nu minskar
på syo-verksamheten, vilket är olyckligt.

Vpk föreslår att statsbidraget för syo i grundskolan i fortsättningen skall
beräknas efter samma veckotimpris som den undervisningsbundna delen
av förstärkningsresursen. Därmed kommer statsbidraget att följa löneutvecklingen
för statligt lönereglerad personal i skolan, vilket är rimligt
eftersom syotjänsterna är statligt lönereglerade.

Vi föreslår därför att 17 miljoner kr anslås för budgetåret 89/90 för
denna ändring.

Cash-Limit-metoden

Vpk menar att demokratin kräver att de politiskt valda i Sveriges riksdag
beslutar om statliga verksamheters nivå och inriktning samt tar ansvar för
beslut och verklighet inför medborgarna. Den målsättning för skolan som
bestäms av riksdagen måste fullföljas även om den kostar pengar. Det är

Mot. 1988/89

Ub239

8

inte är rimligt att låta utgången av en avtalsrörelse bestämma elevernas
behov i skolan.

Det har dessutom visat sig att nedskärningar på skolans område i forsta
hand drabbar de elever som har det sämst ställt. Det gäller även den
nedskärning med 167 miljoner som nu föreslås av regeringen. Också denna
gång drabbas arbetarklassens barn hårdast. När riksdagen under förra
riksmötet beslutade om kassataket, cash-limit, så motsatte sig vpk den
principen för styrning. Det avtal som parterna kom överrens om har
medfört att regeringen för budgetåret 1989/90 föreslår en enprocentig
minskning av statsbidragen till löner i grundskolan, motsvarande 167
miljoner kr.

Vpk föreslår att denna nedskärning inte görs och vi vill därför utöka
anslaget för statsbidrag till löner i grundskolan för budgetåret 1989/90 med
167 miljoner kr.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen till skolöverstyrelsens informationsverksamhet
för budgetåret 1989/90 anslår 1 miljon kronor utöver regeringens
förslag under anslaget B.l. Skolöverstyrelsen,

2. att riksdagen till särskilt stöd till skolor i glesbygd för budgetåret
1989/90 anslår 25 miljoner kronor,

3. att riksdagen beslutar att bidraget för syo i fortsättningen skall
följa löneutvecklingen för statligt lönereglerad personal i skolan och
för detta ändamål för budgetåret 1989/90 anslår 17 miljoner kronor
utöver regeringens förslag under anslaget B. 11. Bidrag till driften av
grundskolor,

4. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1989/90 anslå ytterligare
167 miljoner kr utöver regeringens förslag under anslaget B. 11.
Bidrag till driften av grundskolor.

Stockholm den 21 januari 1989
Lars Werner (vpk)

Bertil Måbrink (vpk)
Lars-Ove Hagberg (vpk)
Margo Ingvardsson (vpk)
Ylva Johansson (vpk)

Berith Eriksson (vpk)
Bo Hammar (vpk)
Hans Petersson (vpk)
Björn Samuelson (vpk)

Mot. 1988/89

Ub239

9