Grundskolan

Motion 1991/92:Ub272 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s)

Den borgerliga regeringen har beslutat om nya direktiv
till läroplanskommittén. Dessa behandlar ensidigt ämnes-
och andra utbildningsorganisatoriska frågor. Det tidigare
uppdraget att samtidigt utarbeta mål och riktlinjer för
barnomsorgen är borta, liksom helhetssynen, att skolan
skall ge både kunskaper och fostran. Dessutom skall
konsekvenserna belysas om vissa obligatoriska ämnen,
slöjd, hemkunskap, barnkunskap, i stället blir
tillvalsämnen.

Enligt vår mening är detta ett stort kliv tillbaka till ett
föråldrat synsätt på skolan och skolans uppgift i ett modernt
samhälle.

Ju mer komplicerat samhället är desto viktigare är det
att ge barn begrepp om helhet och sammanhang. Det
handlar om ett livslångt lärande, som inbegriper både barn
och vuxna. Ett lärande förankrat i vardagen, på dagis, i
skola, på fritid. Uppfattningar om vad förskolan och skolan
skall ge barnen måste närma sig varandra. Det kan inte
handla om ensidiga teoretiska kunskaper, utan både skolan
och förskolan måste gemensamt delta i ''projektet att lära
livets grammatik -- konsten att leva''. Barn behöver både
kunskap och kompetens för att successivt kvalificera sig för
vårt komplicerade samhälle och för att möta alla nya
utmaningar med tro på sig själva och framtiden.

Viktiga mål för förskolan/skolan är att tillgodose barns
behov av trygghet, som är grundläggande för all kunskaps-
och kompetensutveckling, stimulera barns fantasi och
förmåga till skapande verksamhet och därmed utveckla
barnets jag-identitet, språkutveckling,
kommunikationsfärdigheter, omvärldsorientering m.m.

Barn skall ha rätt att mötas av en skola där pedagogik
och omsorg blir en helhet, där ett undersökande och
utforskande arbetssätt uppmuntras, där leken för de mindre
barnen är en viktig metod för inlärning och där stort
utrymme finns för skapande och kreativitet.

Slöjd och hemkunskap är två viktiga ämnen för att ge
eleverna möjlighet till skapande och kreativitet. Att
omsätta teoretiska kunskaper i praktiskt arbete, att se
helheten, nyttan med kunskaperna. Skolan måsta ta vara på
barnens alla uttrycksmedel. Eller som pedagogerna i
Reggio Emilia i Italien arbetar: ''Vår uppgift är att hjälpa
barnet kommunicera med alla sina dolda resurser, hela sin
förmåga och alla sina språk. Att övervinna alla tänkbara
hinder, som finns i vår kultur. En kultur som alltför ofta
utarmar barnet, som berövar barnet nittionio språk och
låter det behålla ett, det talade ordet.''

Att ta vara på barnets alla uttrycksmedel är viktigt också
därför att vi får en allt mer mångkulturell skola. En stor del
av barnen i 90-talets skola har invandrarbakgrund. Över 300
000 barn eller 1/6 av alla barn under 18 år är första eller
andra generationens invandrare. De berikar vårt samhälle
med sin kultur och sina traditioner. En skola med en
kunskapssyn som tar tillvara ''alla språken'' blir en omistlig
resurs för integration och mångfald.

Samverkan mellan förskola--fritidshem och grundskolan
har utvecklats mycket positivt under senare år. Ett
gemensamt måldokument för barnomsorgen och
grundskolan skulle vara mycket värdefullt för en fortsatt
positiv utveckling. I ett sådant dokument skulle
helhetsperspektivet på barns lärande och
kunskapsutveckling alltifrån daghem/deltidsförskola genom
grundskolan och gymnasiet klargöras.

I budgetpropositionen föreslås att stimulansbidraget till
förbättringar av den fysiska miljön i skolorna skall upphöra
i och med utgången av 1991/92. Detta är en utomordentligt
negativ signal till alla skolbarn i Sverige. Att statsbidraget
avvecklas i förtid innebär att många påbörjade och
planerade upprustningar av skolor och skollokaler nu
avbryts eller aldrig kommer att igångsättas. Kommunernas
svåra ekonomiska situation, där dessutom regeringen
aviserar ytterligare indragningar, gör att kommunerna utan
dessa statliga medel knappast kommer att kunna göra något
på egen hand.

Symboliken måste uppfattas som helt klar. En nedsliten
skola talar om för alla: ''De som har ansvaret här bryr sig
inte särskilt mycket om framtiden.''

Vi yrkar avslag på regeringens förslag till avveckling av
stimulansbidraget för förbättring av den fysiska miljön i
skolorna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om direktiven till
läroplanskommittén,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kunskapssynen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ett gemensamt
måldokument för barnomsorg och skola,

4. att riksdagen avslår regeringens förslag till avskaffande
av stimulansbidraget för förbättring av den fysiska miljön i
skolan.

Stockholm den 24 januari 1992

Maj-Inger Klingvall (s)

Margareta Winberg (s)

Maj Britt Theorin (s)

Ingegerd Sahlström (s)

Ines Uusmann (s)