Grundtryggheten för pensionärer m.m.

Motion 1988/89:Sf307 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89: Sf307

av Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda c)
Grundtryggheten för pensionärer m.m.

I denna motion föreslår vi att riksdagsbeslutet om att slopa friåret i
sjukvården för pensionärer upphävs. Vi föreslår att forskningsinsatserna
kring åldrandet skall intensifieras och att åldersfaktorn ges större tyngd i
kommunalskatteutjämningen vid fördelningen av resurser över landet. Ett
åtgärdsprogram för att öka attraktiviteten i utbildningar som leder fram till
serviceyrken inom äldreomsorgen föreslås också. Vidare föreslås att de s.k.
undantagandepensionärerna får rätt till pensionstillskott som andra folkpensionärer
och att insatserna för att höja pensionerna inriktas mot att höja
pensionerna i första hand för pensionärer med lägst pension.

Lika tillgång

Enligt statistiken blir antalet äldre allt fler. Det är viktigt att samhället har
beredskap för att möta de ökade behov som följer därav för att klara
omsorgen om våra äldre. Inte minst viktigt är det att en framförhållning på
detta område tar sikte på att alla äldre oavsett var man bor i landet skall få
lika tillgång på vård och omsorg. Det gäller då framför allt att observera hur
äldrefördelningen är över landet.

Kalmar län har flest äldre i landet

Kalmar län är det län i landet som tillsammans med Jämtland har flest
pensionärer per tusen invånare.

Samtidigt som den totala befolkningen i länet successivt minskar, har
antalet gamla, särskilt de över 80 år, ökat i Kalmar län. 1987 fanns 11 347
personer i länet, som var äldre än 80 år. En jämförelse med rikets
åldersfördelning visar att Kalmar län är underrepresenterat i åldersgrupperna
16-24 år och 25-44 år, men däremot överrepresenterat i åldersgrupper
över 45 år och särskilt över 65 år. Andelen pensionärer, 65 år och äldre, i
länet uppgår nu till 20,3 % medan genomsnittet för riket är 17,7 %. Högst
andel har Högsby kommun med nära 26 % och där var fjärde invånare
således uppnått pensionsåldern och Borgholms kommun med 24,5 %. Av
bifogad tabell framgår fördelningen i länet. Diagrammet visar länets
åldersstruktur. (Bilaga).

Skall Kalmar läns äldre få en med övriga landet likvärdig omsorg krävs det
att reformverksamheten runt samhällets insatser utformas rättvist över
landet med särskild hänsyn till de områden som genom åldersstrukturen får
ett j ämförelsevis högre åtagande. Av detta följer att insatser från statens sida

för att förbättra utvecklingen för äldre och sjuka i allmänhet är särskilt Mot. 1988/89
viktiga för län med hög andel äldre som Kalmar län. Sf307

Återinför friåret

I det senare fallet har klara försämringar genomförts som därmed har
drabbat Kalmar län särskilt hårt. Ett sådant exempel är riksdagsbeslutet
under hösten att slopa friåret för pensionärerna i sjukvården.

Beslutet att slopa friåret i sjukvården för äldre gör att länets resurser
ytterligare kommer att ansträngas genom ökade socialbidragskostnader och
annat när många enskilda inte klarar av den situation de ställs inför när friåret
nu har tagits ifrån dem. Genom slopandet av friåret blir det helt klart
betydligt svårare för Kalmar läns kommuner att se till att de äldre skall kunna
ha sin bostad kvar när de blir sjuka och vistas på sjukhus.

Risken är att tryggheten att ha bostaden och hemmet kvar att flytta tillbaka
till, när sjukdomsperioden på sjukhus är över och tillfrisknandet nåtts, nu går
förlorad för de sjuka pensionärerna i Kalmar län. Avsaknaden av denna
vetskap får också direkt negativ inverkan på tillfrisknandet.

Genom beslutet att slopa friåret har en viktig faktor för tillfrisknandet
ryckts undan för de äldre i Kalmar län. En förlorad trygghet har blivit följden
liksom direkt försämrat sjukdomspanorama med ökat lidande och förlängda
vårdtider på institutioner för den enskilde som följd. Det ökar i sin tur trycket
på landstingets redan hårt ansträngda resurser.

Den övervältning av kostnader från staten till kommunerna och landstinget
som nu har blivit följden av riksdagens beslut strider mot riksdagens
uttalade mål om rättvisor och resursfördelning ur regionalpolitisk synvinkel.
Beslutet om att slopa friåret måste därför rivas upp. Pensionärerna har sin
klara rätt att få ha ett friår kvar i sjukvården.

Forskningsinsatser kring åldrandet

Skall länets alla invånare tillförsäkras standard i nivå med alla övriga i landet
krävs det att reformarbetet för att möta de ökade behoven på äldreområdet
intensifieras. Fortfarande saknar vi mycket kunskaper om äldres situation i
dag. Den forskning som bedrivs i Sverige har pågått under mycket kort
period, drygt 10 år. Detta medför att de beslut som fattas rörande äldre i stor
omfattning sker utan basfakta när det gäller äldres sjukdomspanorama. För
att i framtiden kunna fatta de rätta besluten om utformningen av omsorgerna
för de äldre krävs det därför ökade kunskaper om åldrandet. Vi föreslår
därför att regeringen får i uppdrag att pröva hur forskningsinsatserna kring
åldrandet kan förstärkas så att beslut kan fattas och insatser ske utifrån en
adekvat kunskapsnivå. Med ökade och rätta kunskaper blir det lättare för
alla vårdansvariga institutioner och myndigheter i Kalmar län att fullfölja sin
viktiga uppgift gentemot våra äldre.

Åldersfaktorn i skatteutjämningen

Särskilt stora anspråk på resurser ställs i områden där antal åldringar är stort.
Därför är det nödvändigt att samhället har en övergripande och offensiv

strategi för ett effektivt resursutnyttjande i vård och omsorg över huvud Mot. 1988/89

taget. Rent allmänt krävs att långtidssjukvården har möjlighet att ta hand om Sf307

färdigbehandlade i akutsjukvården. Det måste finnas tillräckliga resurser i

lokala sjukhem, ålderdomshem, servicehus och gruppboende. Hemtjänsten

måste också ha resurser så att den kan ta emot och ge service för alla som vill

och kan bo i den ursprungliga bostaden.

Ett särskilt ansvar har staten för att se till att den allmänna målsättningen
också kan tillgodoses i områden där behoven är särskilt stora. Därför krävs
det att resurserna från staten fördelas på ett sådant sätt att hänsyn tas till de
ökade behov som finns i de utsatta områdena. Åldersfaktorn måste därför
väga tungt vid en utformning av det kommunala skatteutjämningssystemet.

Detta bör ges regeringen till känna.

Uppvärdera vård- och serviceyrkena

Problemet att rekrytera kunnig personal till vård och serviceyrken blir också
särskilt kännbart för län med hög andel äldre. Till de allmänna rekryteringsproblemen
i Kalmar län kommer det faktum att framför allt den yngre
generationen flyttar från länet, vilket gör rekryteringssituationen till vård än
besvärligare.

För att underlätta rekryteringssituationen i Kalmar län föreslår vi att ett
åtgärdsprogram tas fram i landet för att öka attraktiviteten i utbildningar som
leder fram till vård- och serviceyrken inom äldreomsorgen. Ett sådant
program måste innefatta åtgärder för att öka utbildningskapaciteten, förstärka
kvaliteten i utbildningen, öka fortbildningsinsatserna och möjligheterna
till utveckling i jobbet.

Förstärk villkoren för de sämst ställda pensionärerna

Skall de äldre i Kalmar län få lika och rättvisa villkor med andra så krävs det
också att orättvisorna i pensionssystemet tas bort. En allmän inriktning bör
vara att förstärka pensionerna på ett sådant sätt att grundtryggheten för alla
stärks. Det gör den om insatserna inriktas mot att höja de lägsta pensionerna
i första hand. En sådan inriktning skulle gynna Kalmar län.

Undantagandepensionärerna

En särskilt utsatt grupp som är rikligt företrädd i Kalmar län är de s.k.
undantagandepensionärerna. Vi föreslår att riksdagen nu fattar beslut om att
också denna grupp får rätt till den förstärkning av folkpensionen som
pensionstillskottet utgör.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att upphäva sitt beslut att slopa ålderspensionärernas
friår i sjukvården,

[att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande att
forskningsinsatserna kring åldrandet förstärks,1]

6

[att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad i Mot. 1988/89
motionen anförs om att större hänsyn skall tas till åldersfaktorn vid Sf307
utformningen av den kommunala skatteutjämningen och fördelningen
av resurser för vård och omsorg om äldre över landet,2]

[att riksdagen hos regeringen begär att ett åtgärdsprogram för att
öka attraktiviteten i utbildningar som leder fram till serviceyrken inom
äldreomsorgen tas fram,1]

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om att stärka grundtryggheten för de sämst ställda
pensionärerna,

3. att riksdagen beslutar att alla pensionärer med låg eller ingen
ATP tillerkänns pensionstillskott.

Stockholm den 23 januari 1989

Agne Hansson (c) Marianne Jönsson (c)

1 1988/89.So254

2 1988/89:Fi306

Mot. 1988/89
Sf307

Bilaga

Tabell

Andelen pensionärer i	länets kommuner (65 2
Västervik	20,8
Vimmerby	20,2
Hults fred	22,2
Högsby	25,9
Oskarshamn	18,9
Mönsterås	19,2
Nybro	20,9
Emmaboda	20,3
Ka Irna r	18,4
Torsås	23,5
Mörbylånga	18,6
Borgholm	24,5
Kalmar län	20,3
Riket	17,7

- w år) 1987

Diagram Kalmar läns åldersstruktur 1987

MAN

K

K

k;

PROCENTUELL FÖRDELNING
ÅLDERSKLASS

J1

90 W

85 -89

80-84

75-79

7)-74

65-69

60-64

55-59

50-54

45-49

40-44

35-39

30-34

25-29

20-24

15 -19

10 -14

5-9

0-4

KVINNOR

Överskott

länet

överskott

riket

8