Gruvnäringen

Motion 2003/04:N254 av Lennart Gustavsson m.fl. (v)

1 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i arbetet med en ny minerallag relatera till och se över andra för näringen viktiga lagar, exempelvis miljöbalken och den MKB-process som följer med den.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en långsiktig, hållbar och stabil gruv- och mineralpolitik.

2 Bakgrund

Regeringen aviserar att den tänker lämna en proposition till riksdagen om ändringar i minerallagen. Syftet sägs vara att lagen i högre grad skall bidra till en förbättrad balans mellan gruvnäringens behov, markägarnas intresse och hänsyn till miljön.

Den svenska gruv- och mineralindustrin är nationellt viktig både med tanke på de stora intäkter som näringen genererar till statskassan och också med tanke på näringens regionalpolitiska betydelse.

Debatten om gruv- och mineralfrågor ger ofta en negativ syn på näringen. Det är viktigt att påpeka att den oro och misstro som kommer till uttryck måste tas på allvar. Det finns ett antal fall där bland annat prospektörer uppträtt ansvarslöst och där bristande miljöhänsyn tagits. Den pågående översynen av minerallagen måste komma till rätta med detta.

Nyckeln till framgång finns i förmågan att utveckla verksamheten mot ett långsiktigt hållbart nyttjande av naturtillgångar. Näringens företrädare har vad gäller miljöhänsyn och långsiktig hållbar utveckling viktiga avgöranden i sina händer. Därför är det viktigt att i arbetet med en ny minerallag relatera till och se över andra för näringen viktiga lagar, exempelvis miljöbalken och den miljökonsekvensbeskrivningsprocess (MKB-process) som följer med den. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

3 En framtida gruvpolitik

Gruvnäringen bygger på ett utnyttjande av naturresurser. I gruvnäringens fall handlar det dessutom om ändliga tillgångar. Det är därför av stor betydelse att samhället har en god kontroll över verksamheten. Samhället har också ett ansvar för att näringen bedrivs med långsiktighet, miljöhänsyn och inte minst att näringen utvecklas. När det gäller naturrikedomar är det viktigt att samhället får möjligheter att ta del av det mervärde som skapas vid utnyttjandet. De resurser som samhället därmed får kan användas till bland annat infrastruktur, utbildning och forskning, det vill säga åtgärder som direkt påverkar förutsättningar för ett utvecklat näringsliv.

Det borde finnas en samsyn om att gruvhantering och mineralindustri är ett gemensamt nationellt intresse samt att den inhemska mineralutvinningen är viktig såväl från försörjnings- och sysselsättningspunkt som från industriell synpunkt. Få länder i världen kan uppvisa de förutsättningar som Sverige har beträffande prospekterings- och gruvverksamhet. Trots att Sverige intar en ledande ställning som råvaruproducent så finns det mycket i övrigt att önska vad gäller forskning och utveckling.

Med hänsyn till Sveriges starka ställning som gruvnation inom Europa är det nödvändigt med forskning och utveckling för att bibehålla kompetens och konkurrenskraft på sikt. I ett europeiskt och internationellt perspektiv har Sverige unika förutsättningar att vara ledande i fråga om geologisk kompetens. Detta förhållande bör rimligtvis beaktas när vi diskuterar den framtida inriktningen av forskningspolitiken, där geovetenskap bör ha ett givet utrymme. Samma sak bör gälla frågan om miljöforskning i gruvsammanhang.

Man kan konstatera att en del har hänt. Bland annat fanns det i och med den regionalpolitiska propositionen en ambition om ett program och ett nätverk för de mineralutvinnande branscherna. En satsning för åren 2001–2003 för att stödja insatser i Norr- och Västerbotten för hållbar utveckling inom gruvnäringen samt kompetensutveckling med anknytning till geovetenskap pågår och skall utvärderas. Andra satsningar sker inom ramen för Miljöstrategiska stiftelsen, bl.a. genom det så kallade Mimiprojektet. Sammantaget kommer dessa insatser att vara en viktig del i det fortsatta arbetet med att åtgärda miljöproblem relaterade till gruvnäringen. Dessutom vet vi att Sveriges bergsindustri satsat resurser för att inrätta tre professurer vid Luleå tekniska universitet.

Naturvårdsverket menar bl.a. att Sverige skall inta en mer ledande roll på ett europeiskt plan i arbetet runt frågor som rör gruv- och mineralhantering. Vänsterpartiet har i år även väckt en motion N234 där svenska gruvföretags uppträdande utomlands behandlas. Skulle ambitioner med den inriktningen lyckas kommer nya områden inom tjänste-, utbildnings- och miljösektorn att öppnas. Sverige kan då vara ledande vad gäller inte bara råvaruproduktion utan också inom en mängd andra områden. Som ett exempel kan nämnas de redan inledda projekten som avser att utveckla miljömässigt och ekonomiskt effektiva metoder för att motverka miljöproblem som uppstår vid gruvhantering och som hänger samman med det avfall som kvarstår då den värdefulla malmen brutits ut och förädlats.

Naturligtvis kommer den kunskapen och kompetensen att vara intressant för många utanför Sveriges gränser. Det är lätt att se framtida miljöteknikföretag som mot bakgrund av de stora geovetenskapliga kunskaperna är lyckosamma i arbetet med att sanera grovt förorenade avfallsdeponeringsanläggningar. Utvecklingen av den nationella geovetenskapliga kompetensen är ett bra exempel på hur naturtillgångar och kunskaper omkring dessa kan användas för att bredda näringslivet. Här finns dessutom stora möjligheter för en traditionellt manlig bransch att med ny inriktning vara attraktiv även för kvinnor.

Avslutningsvis behövs en nationell strategi i fråga om gruv- och mineralindustrin. Bland annat därför är arbetet med en ny minerallag viktig. På regeringens hemsida hittar man under Basindustrier följande beskrivning:

Gruvnäringen kan i sin vidaste mening sägas innefatta all mineralindustri, dvs. brytning för utvinning av malm, industrimineral, ballast och sten. Mineral- och mineralprodukter är nödvändiga för en hållbar ekonomisk och social utveckling. Ett modernt samhälle fungerar inte utan dessa råvaror.

Problemet är att det är allt som står om gruv- och mineralnäringen. Beträffande en annan basindustri, skogen, finns mycket att läsa om regeringens skogspolitik, om uppföljning och utvärdering av skogspolitiken. Menar regeringen allvar med skrivningen om att mineral och mineralprodukter är nödvändiga för en hållbar ekonomisk och social utveckling så behövs naturligtvis en långsiktig, hållbar och stabil gruv- och mineralpolitik. I denna nationella strategi skall naturligtvis forskningsfrågar ha en central betydelse. Vad ovan anförs bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 1 oktober 2003
Lennart Gustavsson (v)
Lennart Beijer (v)	Lars Bäckström (v)
Marie Engström (v)	Siv Holma (v)
Per Rosengren (v)	Gunilla Wahlén (v)