Hantverksutbildningen

Motion 2000/01:Ub326 av Marianne Jönsson och Anders Karlsson (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av förändringar inom utbildningsväsendet och nya
former för samverkan mellan skola och näringsliv inom
hantverksområdet.
Motivering

Hantverket är en del av vårt näringsliv. Yrkeskompetensen,
arbetsmarknaden och företagandet samt tillväxten inom denna sektors 300
yrken är hotad utan en fungerande utbildningsstruktur för grund- och
färdigutbildning inom såväl ungdoms- som vuxenutbildningen.

Grundutbildningen kan idag ske på gymnasieskolans hantverksprogram,
medan färdigutbildningen ska ske inom respektive hantverksområde. Ytterst
få småföretag eller hantverksdito har emellertid ekonomiska möjligheter att
själva ta fullt arbetsgivaransvar och bekosta yrkesutbildning för en eller flera
elever.

Yrkeskunskaper inom hantverksområdet är efterfrågade av hela samhället.
Hantverkare blir man genom gedigen och kvalitativ yrkesspecialiserad
utbildning. I utbildningssystemet i övriga Europa, inte minst i våra
grannländer får varje hantverkare ett erkänt yrkesbevis i form av gesällbrev,
ett kvalitetsbevis som också underlättar rörligheten över gränserna. Egen- och
småföretagsverksamheten växer allt starkare i Europa idag. Inom denna
sektor återfinns hantverksföretagen. Numera får vi uppleva hur vi i Sverige
håller på att tappa kompetensen och organisationen för att utbilda skickligt
yrkesfolk inom de komplexa hantverksyrkena. Detta får återverkningar på
nyföretagandet.

För att rätt kunna bevara vårt kulturarv är vi också i högsta grad beroende
av det breda professionella hantverkskunnandet. Yrken som till exempel
båtbyggare, låssmed, kakelugnsmakare, förgyllare och konservator är idag
bristyrken. För att inte detta värdefulla kunnande ska försvinna behövs en ny
utbildningsstruktur som innehåller större flexibilitet och samarbete.

Stockholm den 28 september 2000

Marianne Jönsson (s)

Anders Karlsson (s)