Heby kommuns länstillhörighet

Motion 2004/05:K260 av Mikael Oscarsson och Torsten Lindström (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen beslutar om ändring av lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting i syfte att ge riksdagen rätt att ta initiativ och besluta vad gäller Sveriges indelning i län och landsting.

Motivering

Den socialdemokratiska regeringen har sinkat frågan om Hebys länsbyte allt för länge. För sex år sedan, i samband med 1998 års val, anordnades en folkomröstning i Heby. Medborgarna hade att ta ställning till vilket län Heby kommun skulle tillhöra i framtiden. Resultatet av folkomröstningen blev att 57,7 % av de röstande valde alternativet Uppsala län och 39,9 % alternativet Västmanlands län. Frågan engagerar många människor och valdeltagandet i folkomröstningen blev högt, drygt 75 %.

Med hänvisning till folkomröstningsresultatet beslutade ett enigt Heby kommunfullmäktige den 9 november 1998 att inge en framställan till regeringen att Heby kommun snarast överförs till Uppsala län. Denna framställan överlämnades i december 1998 av regeringen till Kammarkollegiet. Kollegiet inhämtade remissyttranden från länsstyrelsen i Västmanlands län, länsstyrelsen i Uppsala län, landstinget i Västmanlands län och landstinget i Uppsala län.

Efter att ha beaktat dessa uppdrog kollegiet i juni 1999 åt Svenska Kommunförbundet att utreda förutsättningarna för ett byte av landsting för Heby kommun. Sammanfattningsvis kan man säga att Kommunförbundet inte såg några avgörande hinder för ett länsbyte för Heby kommun. I oktober 2000 kom Kammarkollegiet med sitt yttrande i frågan. Kollegiet gjorde bedömningen att en överföring av Heby kommun från Västmanlands läns landsting till Uppsala läns landsting innebär fördelar ur näringsgeografisk synvinkel.

Heby ingår redan i Uppsalas lokala arbetsmarknad. Även med avseende på andra näringsgeografiska faktorer är sambandet med Uppsalaregionen starkt. En förändring skulle inte medföra några påtagliga ekonomiska konsekvenser för den enskilde kommunmedborgarens ekonomi. En majoritet av befolkningen förordar Uppsala län framför Västmanlands län. Vidare önskar Heby kommun genom sitt fullmäktige att en ändring sker. De näringspolitiska faktorerna samt befolkningens och kommunens önskan att byta län talar, enligt Kammarkollegiet, således för en ändring av läns- och landstingsgränsen för den del av Västmanlands läns landsting som utgörs av Heby kommun.

I april 2001 avslog regeringen Heby kommuns länsbyteansökan. Främsta bevekelsegrunden var att en sådan indelningsändring skulle ha en negativ påverkan på sjukvården i Västmanland. Andra utredningar, exempelvis Kommunförbundets, menar att sjukvården inte alls skulle försämras. Regeringen måste ha synnerligen starka skäl för att gå emot folkviljan när även Kammarkollegiet, regeringens eget expertorgan, finner att indelningslagens villkor är uppfyllda.

Men några sådana skäl har den socialdemokratiska regeringen aldrig redovisat. Regeringen väljer däremot att lyssna på ett oenigt remissyttrande från det socialdemokratiskt styrda landstinget i Västmanlands län.

Föreningen för länsbyte har sedan dess försökt få regeringen att redogöra för sitt beslut för kommuninvånarna i Heby. Ingen från regeringen har ännu ställt upp med detta. Bland andra fick förra demokratiministern Britta Lejon ett flertal inbjudningar.

Vid ett telefonväkteri med Göran Persson i Radio Uppland den 28 augusti 2002 fick statsministern frågan:

"- Varför vill ingen komma till Heby? - Ja, jag kan komma om jag duger, sade Statsministern. - Så du lovar att ställa upp om vi ordnar en hearing? - Jag kommer gärna! Under förutsättning att jag fortfarande är statsminister efter valet, förstås."

När regeringsförhandlingarna efter valet var klara, skickades en formell inbjudan den 3 oktober 2002 till Göran Persson. Fortfarande har Föreningen för länsbyte inte fått något besked, trots ett antal påminnelser. Nu har det gått tvåår.

Varför regeringen har så svårt att öppet redogöra för sitt beslut? Det har gått över tre år sedan beslutet och kommuninvånarna i Heby väntar fortfarande på en förklaring.

Att frågan om länsbytet fortfarande är mycket angeläget visar valresultatet i Heby kommun 2002. De partier som är för länsbytet fick en klar majoritet, och länsbytarpartiet mer än fördubblades och stöds nu av nästan var femte väljare i Heby. Samtidigt gick Socialdemokraterna kraftig framåt i de delar av kommunen där många är emot länsbytet. Det är nu hög tid att frågan avgörs i riksdagen i enlighet med folkviljan. Annars är risken stor att motsättningarna i kommunen växer. Kommunen befinner sig också i ett märkligt läge i kontakterna med olika länsorgan, t.ex. länstrafiken i Västmanland.

I en interpellationsdebatt den 11 maj lovade kommunminister Lars-Erik Lövdèn att regeringen är inriktad på att lämna en proposition till riksdagen i maj månad 2005 som möjliggör för riksdagen att fatta ett beslut som innebär att riksdagen också beslutar om länsindelningsfrågor. Problemet med det är att propositioner ofta blir försenade. Det finns inte några som helst garantier för att propositionen verkligen kommer.

Skulle denna proposition bli försenad så kommer frågan om Heby att blir försinkad till 2010. För att förhindra detta förslår vi att riksdagen ändrar lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting i de delar den avser indelningen i landsting. Ändringen ska bestå i att riksdagen ska kunna ta initiativ och ta beslut vad gäller Sveriges indelning i län och landsting.

Hebyfrågan måste komma ur långbänk. Heby måste överförs till Uppsala län så att Hebyborna får rösta i Uppsala läns valkrets 2006!

Stockholm den 22 september 2004
Mikael Oscarsson (kd)	Torsten Lindström (kd)