Heby som pilotkommun för lärlingsutbildning

Motion 2005/06:Ub230 av Torsten Lindström (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lärlingsutbildning i Heby kommun.

Motivering

Riksdagen beslöt hösten 2004 om en ny lärlingsutbildning inom gymnasieskolans ram från och med 2007. Kristdemokraterna har i många år drivit frågan om en lärlingsutbildning och välkomnar Socialdemokraternas senkomna ställningstagande, även om vi hade föredragit och därför pläderade för en modell där lärlingsutbildningen sker som ett eget program och inte inom ramen för befintliga program.

Lärlingsutbildningen ska ge en gedigen yrkesutbildning. Den ska utformas lokalt och i samarbete med näringslivets företrädare – inklusive fackförbund och skyddsombud – med ett nationellt perspektiv för att skapa en god utbildning för både samhället och den enskilde. Praktik bör varvas med teori redan första terminen. Eleven ska dock betraktas som elev under hela utbildningstiden. Skolan är alltså huvudman för hela utbildningen oavsett var den är förlagd. De teoretiska delarna ska knytas till praktik i möjligaste mån. Teorin ska ge goda generella baskunskaper. Fördelningen bör vara 2–3 dagar av teori respektive praktik per vecka. För att inte splittra praktiktiden i företagen är det viktigt att de teoretiska ämnena läses koncentrerat till några dagar i veckan. Skolan svarar för handledning till kontaktpersonerna på företagen. Samarbetet byggs upp och utformas flexibelt efter lokala förutsättningar och strategier. Genom att praktiken börjar tidigt ges stora möjligheter för eleven att bedöma om det valda yrket är det rätta. I en modern, flexibel lärlingsutbildning måste skola och arbetsliv dela på ansvaret för utbildningen. Genom att samarbeta med arbetslivet kan utbildningen hålla den standard som branscherna kräver. Den som är intresserad av ett visst område engagerar sig betydligt mer och blir mer kreativ. En lärlingsutbildning kan vara en väg att ge gymnasieeleven bred kännedom om arbetsinnehåll och moderna metoder och kunskaper för att kunna utföra ett arbete med kvalitet.

Företagen ska sträva efter att ge eleverna en så bred yrkeskompetens som möjligt. De ska självfallet inte tvingas anställa eleven/lärlingen efter avslutad utbildning, men erfarenhet visar att lärlingar ofta erbjuds anställning. Eleven/lärlingen får en viss ersättning från företaget enligt lärlingsavtal i relation till den insats som görs i produktionen, förslagsvis från och med andra året.

Heby kommun är en kommun där det är utmärkt att prova införandet av lärlingsutbildning. I kommunen finns en gedigen yrkes- och hantverkstradition, också inom de hantverk som i dag hotas av utplåning i brist på yrkeskunniga. I Heby skulle en lärlingsutbildning kunna byggas upp före 2007 och på så sätt fungera som en modell för övriga landet. Staten bör se positivt på det och via erforderliga myndigheter stödja en sådan möjlighet. Det bör riksdagen ge regeringen till känna.

Stockholm den 20 september 2005

Torsten Lindström (kd)