Hedersbrott

Motion 2017/18:3848 av Maria Stockhaus m.fl. (M)

 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om framtagandet av en nationell strategi för mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en särskild brottsrubricering för hedersbrott samt att det bör bli obligatoriskt för åklagare att i fall som rör hedersbrott yrka på utvisning där så är möjligt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rutiner för stöd till personer som förts till ett annat land och gifts bort mot sin vilja, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Motivering

På senare tid har invandrarkvinnors situation i Sverige aktualiserats. Hedersvåld och förtryck är ett stort problem. I juni lämnades en slutrapport ifrån utredningen om en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck.

Utredningen lyfter fram att det gjorts många insatser på olika nivåer men att det inte är tillräckligt och att det ibland är alltför kortsiktiga insatser och dålig samordning.

Utredningen kommer med en del bra förslag men problembilden är alltför snäv enligt vår mening. Ytterst är detta en fråga om jämställdhet och allas rätt att bestämma över sitt eget liv.  Det finns områden idag där kvinnor inte får röra sig fritt eller umgås med vem de vill. Begreppet hedersförtryck behöver vidgas så att alla kvinnor i Sverige har samma rätt till självbestämmande oavsett vad det handlar om för fråga.

En framtida strategi behöver därför innehålla tydliga åtgärder för att inte bara förhindra mäns våld mot kvinnor utan också t.ex. förebyggande insatser så att jämställdhet kan bli verklighet i alla områden i Sverige.

Det ska inte vara acceptabelt att begränsa kvinnors livsvillkor med hänvisning till kulturell och religiös identitet. I utredningen om den nationella strategin tas även frågan om tvångsgifte där barn skickas iväg till hemländer och gifts bort som ett problem.  Här behöver en framtida strategi vara mycket tydlig. Nolltolerans bör skrivas in i strategin och ett tydligt uppföljningsansvar för kommuner bör införas.

Flickor ska inte bara kunna försvinna utan att det får konsekvenser.  Det händer alltför ofta att flickor inte dyker upp efter ett lov och att skolan och kommunen inte gör något alls eller står handfallna utan möjligheter att vidta åtgärder.

Den framtida strategin måste också innehålla förändringar när det gäller barn och kvinnor som förts bort mot sin vilja och som senare söker hjälp från utlandet. I Sverige har barn och kvinnor rätt till jämställda livsvillkor och självbestämmande. Ska vi åstadkomma detta krävs att den nya strategin som tas fram innehåller tydliga mål och konkreta åtgärder.

I enlighet med ovanstående resonemang bör riksdagen besluta att ge regeringen i uppdrag att i samband med framtagandet av nationell strategi för mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck inkludera vad som anförs i motionen.

Utöver en nationell strategi behövs ett antal mer konkreta och direkta åtgärder, det handlar om att införa en egen brottsrubricering för hedersbrott, detta är viktigt inte minst för att kunna följa utvecklingen och säkerställa att vidtagna åtgärder får resultat.

I de fall där någon döms för hedersbrott bör det vara obligatoriskt för åklagaren att yrka på utvisning där det är möjligt.

Sverige bör också precis som bland annat Storbritannien, ta fram rutiner för stöd till personer som förts ut ur Sverige och gifts bort i andra länder. Ambassaderna bör få ett tydligt uppdrag att bistå dessa personer att återvända till Sverige.

Maria Stockhaus (M)
Camilla Waltersson Grönvall (M)	Betty Malmberg (M)
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)	Michael Svensson (M)