Helsingborgs symfoniorkester

Motion 1990/91:Kr222 av Kaj Nilsson m.fl. (mp)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Kulturutskottet

Händelser

Inlämning
1991-01-25
Bordläggning
1991-02-05
Hänvisning
1991-02-06

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Helsingborgs Konsertförening har till ändamål att
underhålla en fast symfoniorkester med uppgift att bedriva
konsertverksamhet i Helsingborgs kommun med
omgivande regioner.
Orkestern kallas ''Helsingborgs symfoniorkester'' och
består f.n. av 50 musiker av hög klass. Dirigenten Hans-
Peter Frank har fått de enskilda musikerna att
sammansvetsas till en slagkraftig enhet, bl.a. på
klangbehandlingens område.
Orkestern befinner sig i en positiv utveckling och
behöver gå upp något i numerären. Konsertföreningens
uttalade konstnärliga syfte är att skapa så starka
musikupplevelser som möjligt -- ett ''musikens magiska
hus''.
35--40 konsertprogram tas fram och genomförs i
Helsingborg varje år. Konsertsalen i Helsingborg om drygt
900 platser har en genomsnittlig beläggning av 80--85
procent. Ungefär hälften av konsertbesökarna är
hemmahörande i Helsingborg. Här framförs
kvällskonserter och abonnemangskonserter. Även
skolföreställningar bereder barnen musikupplevelser ett
par gånger per år och skolstadium.
Helsingborgs symfoniorkester har under en följd av år
kunnat se tillbaka på flera konstnärliga framgångar, t ex
Beethovenfestivalen i augusti förra året, och åtnjuter stort
publikintresse. Orkesterns verksamhet har en stor
betydelse för det regionala musiklivet i södra Sverige.
Ungefär hälften av konsertbesökarna kommer från
platser utanför Helsingborg. Genom ett utbyggt nät av
konsertbussar har abonnemangskonserterna gjorts
tillgängliga för en talrik befolkning inom ett stort område
omfattande Malmöhus, Kristianstads, Kronobergs och
Hallands län, i stort sett söder om en linje Varberg--Kalmar.
Helsingborgs symfoniorkester genomför regelbundet
23--25 regionala konserter per år från Trelleborg i söder till
Växjö i norr och från Halmstad i väster till Kalmar i öster.
Helsingborgs Konsertförening har som huvudman för
HSO vid flera tillfällen pekat på den snedfördelning av och
principen för den senaste fördelningen av de statliga
grundbidragen till konstmusiken som drabbar HSO, en
skillnad på 11 grundbidrag i jämförelse med
symfoniorkestern i Gävle, senast vid en uppvaktning för
kulturministern den 17 oktober 1990.
Orkestern tar även ett i övrigt stort regionalt ansvar
genom skol- och förskolekonserter samt kammarkonserter.
Orkestern anlitas regelbundet för radio- och TV-
inspelningar samt för skivinspelningar av såväl svensk som
internationell repertoar.
För sin verksamhet erhåller symfoniorkestern bidrag
från Helsingborgs kommun, från staten genom kulturrådet
samt från Malmöhus läns landsting. Dessa bidrag uppgick
för verksamhetsåret 1990/91 till 7,5 miljoner kronor från
kommunen, 6,9 miljoner kronor från staten i form av s.k.
grundbelopp, samt ca 0,8 miljoner kronor från landstinget.
Dessutom tillgodogör sig orkestern mindre bidrag genom
s.k. sponsring.
Under 1990 behandlades regeringens reformpaket för
kulturområdet, baserat på enmansutredningarna DsU
1989:46 ''Symfonierna och samhället'' av f kulturattachén
Henrik Sjögren och på DsU 1989:36 ''Kultur i hela landet''
av förre statsekreteraren Gunnar Svensson.
De av Svensson föreslagna 150 nya grundbeloppen till
orkesterområdet nedbantades i 1990/91 års
budgetproposition till totalt 125, varav 50 gick till
musikdramatiska orkestrar. Av de återstående 75
grundbeloppen fördelades 25 under 1990 enligt kulturrådets
beslut i maj 1990.
Helsingborgs symfoniorkester erhöll endast fyra nya
grundbelopp, trots att Sjögren starkt motiverat en
utbyggnad av orkestern. Samtidigt tog regeringen bort det
regionala tilläggsbidraget till Helsingborgs symfoniorkester
om 195 000 kronor. Det faktiska nettotillskottet blev endast
tre grundbelopp.
Fyra ytterligare grundbelopp aviserades emellertid för
kommande år. Resultatet blev att Helsingborgs
symfoniorkester totalt fick väsentligt färre grundbelopp än
övriga jämförbara symfoniorkestrar, trots att denna tar det
största regionala kulturansvaret. Av budgetpropositionen
1991/92 framgår nu att inte heller de aviserade fyra
grundbeloppen kommer att utgå på grund av det
statsfinansiella läget.
Därmed står det klart att Helsingborgs kommun genom
sina bidrag i betydande omfattning fått ta det ekonomiska
ansvaret för den regionala verksamheten som en följd av
det förhållandevis låga statsbidraget -- något som rimmar
mindre väl med statsmakternas uttalanden om önskemålet
med en decentraliserad kulturpolitik. I den rådande
situationen subventionerar Helsingborgs kommun idag i
betydande utsträckning den regionala
konsertverksamheten. För att kunna genomföra sitt
omfattande kulturpolitiska regionala uppdrag bör
Helsingborgs symfoniorkester tilldelas ytterligare
grundbelopp.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen till Helsingborgs symfoniorkester för
budgetåret 1990/91 beräknar medel till 64 grundbelopp
under anslaget Bidrag till regionala och lokala teater-, dans-
och musikinstitutioner (G 15).

Stockholm den 12 januari 1991

Kaj Nilsson (mp)

Anita Stenberg (mp)

Kjell Dahlström (mp)

Gösta Lyngå (mp)

Ragnhild Pohanka (mp)

Anna Horn af Rantzien (mp)


Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen till Helsingborgs symfoniorkester för budgetåret 1991/92 beräknar medel till 64 grundbelopp under anslaget Bidrag till regionala och lokala teater-, dans och musikinstitutioner (G15).
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen till Helsingborgs symfoniorkester för budgetåret 1991/92 beräknar medel till 64 grundbelopp under anslaget Bidrag till regionala och lokala teater-, dans och musikinstitutioner (G15).
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.