Hemkunskap i grundskolan

Motion 1991/92:Ub286 av Margareta Viklund (kds)

Arbetet i hem med familj och barn har inte hög status i
samhället. Kvinnor och/eller män som valt att vara hemma
och helt ta hand om sina barn får exempelvis idag ingen
ATP och förlorar ofta rätt till ATP-år. Ändå är den nära
omsorgen så viktig. Detta gäller även i en familj med barn
där båda föräldrarna förvärvsarbetar och inte har den tid
eller möjlighet de kanske önskar att ägna åt hushållsarbete.

I vilken situation en människa än hamnar i livet är det
viktigt att ha en basal konsumentkunskap inklusive kunskap
om sambandet mellan kost, hälsa och miljö, dvs
hemkunskap. Sådan kunskap handlar också om
kulturtradition och jämställdhet och måste därför även i
fortsättningen vara viktiga delar av undervisningen i
grundskolan.

För att kunna värdera fakta, kritiskt granska
larmrapporter om bl a olika tillsatser till livsmedel,
luftföroreningars påverkan på animala och vegetabila
födoämnen och för att kunna inse konsekvenserna av beslut
om ämnens gränsvärden för skadlig påverkan är det
nödvändigt att få en handlingsmodell. För att hitta i dagens
och morgondagens stora utbud av varor, som bl a inträdet i
EG kommer att medföra, är det också viktigt att ha
konsumentkunskap. För de människor som skall ta över och
vidarebefordra samhällets funktioner och kulturella
traditioner är det av stor vikt att ha en baskunskap om de
områden som berör det nära arbetet i hem och familj. Det
kan handla om överlevnad.

I ämnet hemkunskap finns arbetsglädje. Där kan
eleverna i teori och praktik koordinera sina kunskaper i
matematik, datorteknik, biologi, miljö etc. Kreativitet,
motorik, koncentrations- och koordinationsförmåga tränas
på ett naturligt sätt i det ämnet. I hemkunskap lär sig barnen
också att själva klara av sina vardagssituationer, vilket är en
viktig kunskap när föräldrarna exempelvis förvärvsarbetar.
Denna kunskap är också värdefull att senare ha med sig ut
i vuxenlivet. Obligatorisk hemkunskap bör börja på
grundskolans låg- eller mellanstadium.

Försök har visat att intresse och förståelse för
måltidernas sammansättning har ökat avsevärt när elever
med datorns hjälp gjort pris- och näringsberäkningar. I
hemkunskap kan eleverna medvetandegöras och konkret
praktisera hushållning med resurser. De får också insikt i
det egna ansvarets betydelse för att förbättra miljön.

Den svenska matkulturen är viktig att förmedla till både
invandrare och svenskar liksom det även är viktigt att
svenska barn och ungdomar lär känna invandrarnas
matkultur.

För att förebygga cancer och hjärt-kärlsjukdomar är det
betydelsefullt att exempelvis sambandet kost--hälsa
belyses. Av bl a denna anledning behöver eleverna ha
grundkunskaper om våra vanligaste råvaror och livsmedel
och hur de tilllagas. Hemkunskapsläraren är en
nyckelperson i skolans och samhällets folkhälsoarbete.

Att göra hemkunskap till ett frivilligt ämne skulle visa
eleverna att skolan/ samhället ger det ämnet en lägre
dignitet än de obligatoriska ämnena. Det får i sin tur
konsekvenser för samhällets syn på traditionellt
kvinnoarbete, jämställdhet och kultur. Det får också
konsekvenser för nyrekrytering av lärare till yrket.

Att föra över ämnet hemkunskap till gruppen av
frivilliga ämnen som de nya direktiven för
läroplanskommitténs arbete föreslår vore djupt olyckligt och
skulle få konsekvenser för människors attityder, liv och
hälsa.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ämnet hemkunskap i
grundskolan.

Stockholm den 27 januari 1992

Margareta Viklund (kds)