Hemkunskap och jämställdhet

Motion 1989/90:Ub285 av Marianne Carlström m.fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub285

av Marianne Carlström m.fl. (s)
Hemkunskap och jämställdhet

Mot.

1989/90

Ub285-292

I dag förvärvsarbetar ca 85 % av alla kvinnor i Sverige. Det medför att hemarbetet
bedrivs på ett annat sätt än tidigare. Traditioner och kunskaper förs
inte vidare mellan generationer och i familjen som förr. Detta gör att kunskaper
måste hämtas någon annanstans.

Vi har länge arbetat med jämställdhet och på så sätt stöttat kvinnorna i
frigörelsearbetet. Men ett av de verkligt stora hindren i jämställdhet är hemarbetets
fördelning.

Hemarbetets fördelning är något som varje familj måstes lösa. Men det
finns några åtgärder som man kan vidta för att skapa större förutsättningar
och intresse för att hjälpas åt i hemmet.

Det är dags att uppvärdera hemarbetet, erkänna att det är en viktig del av
vardagslivet, som tar tid och som måste skötas och framför allt fordar kunskaper,
för att det skall fungera. Med kunskap kan mycket av det tråkiga
rutinarbetet skötas på ett effektivt sätt, så att det blir tid över för trevligare
sysslor.

Dessutom finns det ekonomiska vinster att hämta i ett effektivt hushållsarbete.

I hemkunskap tränas ett hushållsekonomiskt synsätt och undervisningen
bidrar till att på ett tidigt stadium stärka elevernas/konsumenternas inflytande
och att stödja en bättre hushållning med resurser.

Att vara konsument i ett kommersialiserat samhälle är inte lätt, kunskap
och förebyggande råd kan dock skolans hemkunskap ge.

I läroplan för grundskolan står det att i hemkunskap skall eleverna få förutsättningar
att rationellt och i samverkan ekonomiskt planera boende, skötsel
av hem, mathållning, skötsel av kläder, hygien och hushållsekonomi. Eleverna
skall också lära sig inse betydelsen av att hushålla med personliga och
ekonomiska resurser. Alla dessa mycket väsentliga kunskaper skall eleverna
tillägna sig på ca 200 lektionstimmar sammanlagt under nio år i skolan.

När de gått ut årskurs nio har de haft ungefär tre gånger så många timmar
slöjd som hemkunskap. Därtill kommer att man börjar med slöjd i tredje
klass, med specialutbildade lärare och specialutrustade klassrum. Hemkunskap
får man garanterat först på högstadiet med specialutbildade lärare och
specialutrustade klassrum.

Detta är ingen rimlig fördelning. Det måste vara lika viktigt att kunna

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Ub285-292

sköta sitt hem, laga mat m.m. som att spika och sy. Som en konsekvens av
detta bör antalet hemkunskapstimmar på grundskolan utökas och vi förordar
därför en översyn av läroplanen för grundskolan.

De förändringar som hittills gjorts av Lgr 80 har varit förstärkningar av
baskunskaperna svenska och matematik. Men det är också viktigt att vi betonar
sambandet mellan praktik och teori i undervisningen. I hemkunskap har
eleverna möjligheter att omsätta de teoretiska kunskaperna i praktisk verklighet.

Dessutom anser vi att det från jämställdhetssynpunkt är viktigt att både
pojkar och flickor har goda kunskaper i hushållsekonomi, konsumentkunskap
och kostkunskap.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av läroplanen för
grundskolan i syfte att bereda eleverna fler timmar i hemkunskap,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hemkunskapens betydelse för ökad jämställdhet.

Stockholm den 25 januari 1990

Marianne Carlström (s)

Ingrid Andersson (s) Lisbet Calner (s)

Evert Svensson (s) Gunnar Thollander (s)

Mot. 1989/90
Ub285

2