Högre musikutbildning i Umeå

Motion 1988/89:Ub563 av Hans Dau m. fl. (m, fp, c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89: Ub563

av Hans Dau m. fl. (m, fp, c)
Högre musikutbildning i Umeå

När riksdagen våren 1988 avslog vår motion 1987/88:Ub716 angående
högre musikutbildning i Umeå motiverade utbildningsutskottet sitt avslagsförslag
med att frågan inte var tillräckligt beredd.

Vid universitetet i Umeå har, sedan två år, en arbetsgrupp berett frågan
om högre musikutbildning vid universitetet.

Arbetsgruppen består av personer med hög kompetens i såväl administration
och utbildning som musik, varför vi anser att detta inte längre är
något skäl för avslag på motionen.

Arbetsgruppens arbete har finansierats av medel från såväl universitetet
som ideella stiftelser i Norrland.

Om utbildningen kommer till stånd har några av dessa stiftelser redan
nu förklarat sig beredda att stötta delar av undervisningen och utrustningen
ekonomiskt för att åstadkomma större bredd och utbud än vad som kan
vara tänkbart genom statens insats.

Vi upprepar vår motion från 1988, då argumenten för en högre musikutbildning
i Umeå fortfarande är lika starka.

Universitetet i Umeå som regionalpolitisk satsning

Universitetet i Umeå har otvivelaktigt varit en av de mest lyckade regionalpolitiska
satsningarna i Sverige. Även om universitetet fortfarande inte
kan betraktas som färdigbyggt, har forskningen och utbildningen på många
områden tillvunnit sig respekt i det internationella vetenskapssamhället.
Det har även betytt mycket för regionens försörjning med kvalificerad
arbetskraft att en läroanstalt på högsta nivå finns där.

Att universitetet inte är färdigbyggt visar sig i två avseenden. Dels är
flertalet institutioner små även i svenskt perspektiv och har svårt att nå
upp till den kritiska massa som garanterar långsiktig framgång i verksamheten,
dels finns det fortfarande stora luckor i den för ett universitet
normala ämnesstrukturen.

Att förstärka institutionerna överlag eller att komplettera strukturen på
humaniorasidan med exempelvis alla traditionella historiska och lingvistiska
specialiteter är en dyr väg att gå. Enklare är att rikta in sig på några få
punkter av strategisk betydelse för hela miljöns funktion.

Kulturmiljöns betydelse för universitetet och regionen

Den konstnärliga verksamheten har en sådan strategisk funktion för hela
universitetet när det gäller att skapa en allmän kulturmiljö. Till skillnad
från de mera etablerade universiteten i eller nära storstäder har den
kulturella kringmiljön saknats vid universitetets tillkomst i Umeå och har
bl. a. lett till rekryteringsproblem för högre tjänster. I regel föredrar en
eftersökt och högt kvalificerad arbetstagare Uppsala eller Lund framför
Umeå, inte så mycket på grund av kylan eller avstånden i norr, som på
grund av den som fattig ansedda kulturmiljön kring universitetet.

Till en början var föreställningen berättigad. Under senare år har mycket
gjorts från kommunen, landstinget och universitetet självt för att
förbättra situationen på kulturområdet, men åtskilligt återstår att göra.

Konstnärlig utbildning vid universitetet

Universitetet har genom den nystartade konsthögskolan och den planerade
designutbildningen lagt grunden till en konstnärlig fakultet, som kan
anses vara ännu mer strategisk i skapandet av en kulturmiljö än humaniora
i mera inskränkt mening. Som nästa led planeras en högre musikutbildning
vid universitetet.

Umeå stad har också blivit en musikstad av rang genom tillkomsten av
Norrlandsoperan, den därmed sammanhängande utbyggnaden av regionmusiken
och de återkommande festivalerna.

Allt detta är viktigt för universitetets funktion. Det är alltför lätt att
bortse från den nära släktskapen mellan vetenskap och konst och från
miljöns strategiska betydelse för all skapande verksamhet.

Kulturkonsumtionens betydelse

Det måste också betonas att kulturområdet är den del av universitetens
verksamhet som kommer det omgivande samhället närmast, då kulturkonsumtionen
tillfredsställer ett viktigt mänskligt behov och kan njutas av
många samtidigt.

Även om kulturmiljöer av det slag som Umeå börjar utveckla sig till
tyvärr inte kan etableras i mindre enheter än så, bör man vara medveten
om vikten för ett betydande omland av att ett sådant kulturcentrum finns i
Norrland. De moderna kommunikationerna gör detta omland mycket
större än man är van att tänka sig.

Kulturen och regionalpolitiken

Senare studier över de faktorer som styr den regionala utvecklingen pekar
på tillgänglighet till kultur och service som regionalpolitisk! minst lika
viktig som det direkta skapandet av arbetstillfällen i stödområdena.

Det sagda innebär att Umeå universitets strävanden att etablera en
konstnärlig fakultet genom tillkomsten av även en högre musikutbildning
har mycket stor regionalpolitisk betydelse.

Mot. 1988/89

Ub563

11

Mot. 1988/89

Ub563

På uppdrag av universitetets rektorsämbete arbetar sedan något år en
interfakultär kommitté med planer på en sådan högre musikutbildning.

I dag finns i hela Norrland en musikskola enbart i Piteå. Utöver musikpedagogisk
utbildning har den endast en linje för kyrkomusik. Därstädes
finns planer på att ytterligare utveckla den kyrkomusikaliska utbildningen
och dessa planer är värda allt stöd, men någon högre utbildning på diplomnivå
är i övrigt inte påtänkt.

Samtidigt råder det stor musikerbrist i Norrland. Av 4500 professionella
musiker fanns 1980 bara 300 i de fyra nordligaste länen. Detta är en
mycket stor kulturpolitisk. obalans mellan regionerna.

Det är alltså uppenbart att den kvalificerade musikutbildningen i Norrland
måste stärkas. Erfarenheterna från exempelvis läkarutbildningen visar
att i regionen lokaliserad utbildning är enda sättet att häva bristen på
kvalificerad arbetskraft.

Förutsättningarna i Umeå

Genom de kammarmusikfestivaler, med de däri ingående högt kvalificerade
sommarakademierna, som i sju år anordnats i Umeå och den i grannkommunen
Nordmaling nystartade men återkommande barockmusikfestivalen,
har ett kontaktnät skapats med framstående solister och pedagoger
som har sin normala verksamhet förlagd till i huvudsak utländska akademier
och konservatorier. Tanken i planerna för högre musikutbildning i
Umeå har varit att utnyttja detta kontaktnät och de modema kommunikationerna
till att på deltidsbasis knyta huvudlärare av den digniteten till
verksamheten.

Kontinuiteten i undervisningen skulle ombesörjas av hjälplärare med
den dubbla funktionen av stämledare i regionmusiken/Norrlandsoperan
och biträdande lärare vid universiteten. Den lönenivå som kombinationstjänsten
motiverar och den naturliga nedsättningen i orkestertjänstgöringen
skulle göra tjänsterna så pass attraktiva att man borde kunna rekrytera
verkliga toppkrafter till dessa. Överläggningar med ansvariga företrädare
för landstinget har givit positiva resultat och landstingens övertagande av
ansvaret för musikområdet gör tiden gynnsam för en dylik samverkan.

Samfinansieringen och utnyttjandet av utländska krafter beräknas göra
utbildningen betydligt billigare än vad som är normalt i musikutbildning
med i regel mycket omfattande individuell instruktion av varje elev.

Samtidigt innebär konstruktionen en garanti för högsta professionella
standard på lärama.

I planerna ingår även att på sikt utveckla ett interdisciplinärt centrum
för tillämpad musikvetenskap dit studier i exempelvis akustik, musikperception
och musikpedagogik kan förläggas. På detta sätt utnyttjas den
samlade kompetensen i universitetsmiljön bäst. En sådan utveckling kan
givetvis ske först när den rent konstnärliga utbildningen är fast etablerad.

Planerna på högre musikutbildning

Situationen i Norrland

12

Mot. 1988/89

Ub563

Det sagda innebär att det naturliga är att lägga den planerade utbildningen
som en tvåårig påbyggnadsutbildning på diplomnivå, alltså efter de fyra
årens grundläggande musikutbildning vid någon av landets nuvarande
musikhögskolor.

Tilldelningen av studieplatser på diplomnivå är allmänt omvittnat alltför
liten i hela landet. Tecken härpå är att i dag 80 svenska musikstuderande
bedriver studier i Sverige.

Placeringen på diplomnivå i förening med den kammarmusikaliska
inriktningen, varom mera nedan, garanterar att verksamheten inte konkurrerar
med någon nu existerande eller planerad musikutbildning inom
landet.

Inriktning

Inriktningen i Umeå planeras bli kammarmusikalisk. På det området finns
för närvarande ett tomrum, då nästan all musikutbildning i landet sker
med inriktningen på blivande orkestermusiker. Den kammarmusikaliska
inriktningen är också naturlig med hänsyn till det kontaktnät som byggts
upp i samband med kammarmusikfestivalema i Umeå.

Instrumentariet är alltså tänkt att omfatta stråkfamiljen: violin, viola,
cello och kontrabas, därtill något träblåsinstrument och piano/cembalo,
samt sång för att knyta den naturliga relationen till Norrlandsoperan.

Denna konstellation ger maximal flexibilitet redan vid ett litet omfång på
verksamheten.

Förutom lärare på respektive instrument är det tänkt att utnyttja även
exempelvis framstående stråkkvartetter i undervisningen.

Stilistisk medvetenhet

Den normala orkestermusikern musicerar enligt en uppförandepraxis som
är en kompromiss av drygt 300 års varierande musikstilar. Kammarmusik
kräver mer av stilistisk medvetenhet och anpassning till musikens egenart.

Detta krav blir särskilt påträngande när det gäller dels äldre musik, dels
modern musik.

Den äldre konstmusiken är koncentrerad till generalbasepoken (barocken)
och dess uppförandepraxis börjar bli väl förstådd samtidigt som ett
autentiskt instrumentarium har tagits fram. I träningen för stilistisk medvetenhet
är tidstroget framförande av barockmusik ett viktigt led. Av detta
skäl planeras verksamheten även utnyttja barockgruppsinstruktör och lärare
i uppförandepraxis. Relationen till barockmusikfestivalema i Nordmaling
är här uppenbar och visar hur en större del av regionen än enbart
Umeå direkt berörs av verksamheten.

Den indirekta påverkan av Norrlands kulturliv omfattar givetvis, som
redan berörts, ett mycket större geografiskt omland.

Nivå och inriktning
Nivå

13

Omfattning

Det planerade omfånget på verksamheten bestäms av ett intag av 30
studerande per år (20 är ett absolut minimum för att gruppkonstellationen
skall fungera, men 30 är säkrare, då verksamheten då inte är så kritiskt
beroende av tillfälliga sjukdomsfall och dylikt). Vid tvåårig utbildning
innebär det 60 studenter och lärare motsvarande 10 heltidstjänster.

Verksamheten är planerad för en försöksperiod om fyra år, varefter
utvärdering bör ske. Den bör starta hösten 1989.

Hemställan

Åberopande det ovan anförda hemställs

att riksdagen begär att regeringen vid utarbetandet av budgetpropositionen
för budgetåret 1990/91 beaktar vad som i motionen
anförts om att starta en högre musikutbildning på diplomnivå vid
universitetet i Umeå.

Stockholm den 24 januari 1989

Hans Dau (m) Ulla Orring (fp)

Karin Israelsson (c)

Mot. 1988/89

Ub563

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989