Högskolan i Gävle

Motion 2004/05:Ub301 av Ragnwi Marcelind (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tilldela Högskolan i Gävle vetenskapsområdet teknik.

Motivering

Gävle har stora problem på arbetsmarknaden. Sedan valet 2002 har arbetslösheten ökat med närmare 50 procent. Den öppna arbetslösheten är högre i Gävle än i landet som helhet och karakteristiskt för regionen är den omfattande ungdomsarbetslösheten och en långvarig arbetslöshet bland äldre. Gävleregionen har omfattande omställningsproblem kopplade till låg utbildningsnivå och allt färre arbetstillfällen hos regionens stora företag som Sandvik och Korsnäs.

Satsningar på utbildning, forskning och utveckling har stor betydelse för utvecklingen lokalt och regionalt. Närheten till en expanderande högskola har redan märkts i form av ökat intresse för postgymnasial utbildning bland regionens ungdomar. I ett regionalt perspektiv behöver dock övergången till högre utbildning öka i än större omfattning.

Högskolan i Gävle har en hög ambitionsnivå när det gäller att växa vidare med siktet inställt på att få ansvar för forskarutbildning och universitetsstatus, och har aktualiserat ett antal välmotiverade utvecklingsprojekt.

Högskolan i Gävle har spetsforskning av nationellt intresse inom sina

nischområden. Området Samhällsbyggnad ger goda exempel - geografiska informationssystem, energi och inneklimat, materialteknik - för att nämna några. Det är även av nationellt intresse att kunna utnyttja den handledarkompetens som finns i Högskolan i Gävle för att öka produktionen av forskarutbildade.

Högskolan i Gävle har framgångsrikt knutit till sig avancerade forskarmiljöer av nationell och internationell betydelse som Byggd Miljö i Gävle och Belastningsskadecentrum.

Från ett regionalt perspektiv finns flera goda skäl till varför Högskolan i Gävle bör få egen forskarutbildning. Ungdomarna i Gävleborgs län och studenterna vid Högskolan i Gävle bör ha samma möjligheter som ungdomarna i landet i stort att skaffa sig en forskarutbildning. En egen forskarutbildning skulle också kunna stimulera högutbildade ungdomar att söka sig till eller stanna i regionen samt intressera högteknologiska företag att etablera sig här.

Ytterligare ett mycket starkt skäl till att vilja ha vetenskapsområdet teknik är att det skulle stärka framtidstron och självmedvetandet i regionen och kunna bidra till nyföretagande och företagsetableringar. Utvecklingen av Gävleborgsregionen skulle gynnas av en egen forskarutbildning.

Högskolan i Gävle firade sitt 25-årsjubileum 2002. Formbarheten, nyfikenheten och öppenheten hos den unga högskolan är stor. Pionjärandan och viljan att söka nya former och nytt innehåll präglar verksamheten. Utvecklingsmöjligheterna är stora liksom omgivningens intresse och förväntningar. Redan för flera år sedan beslöt Högskolans styrelse att sträva mot universitetsstatus. Ett första etappmål skulle vara att få rätten till vetenskapsområdet teknik.

I en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, "hundratjugoen punkter för ett tryggare, rättvisare och grönare Sverige", fastslås att samarbetspartierna vill öka satsningen på forskning och utbildning. Fler högskoleplatser behövs i hela landet enligt punktprogrammet därför ska ytterligare någon eller några högskolor ges möjlighet att utvecklas till universitet och få bedriva forskarutbildning.

Högskolans i Gävle forskningskapacitet och dess handledarresurser är en nationell tillgång som kommer att kunna utnyttjas bättre med en universitetsstatus - eller, till en början, med vetenskapsområdet teknik.

Mot bakgrund av detta, ur såväl ett nationellt som ett regionalt perspektiv, finns det mycket goda skäl att tilldela Högskolan i Gävle vetenskapsområdet teknik. Målsättningen är att i en inte alltför avlägsen framtid också ge Högskolan i Gävle möjlighet att utvecklas till universitet.

Stockholm den 28 september 2004

Ragnwi Marcelind (kd)