Högskolan i Karlstad

Motion 1989/90:Ub584 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub584

av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m)
Högskolan i Karlstad

Högskolan - en viktig resurs för länet

Högskolan i Karlstad med ca 4 000 studerande är av utomordentligt stor betydelse
för Värmlands län. Högskolans positiva utveckling med kvalificerad
utbildning i bl.a. teknik, ekonomi, humaniora och lärarutbildning samt
forskning kan utan tvekan sägas vara vår viktigaste regionalpolitiska resurs.

Ca 50 procent av linjestudenterna kommer från andra delar av landet, medan
de studerande på fristående kurser till övervägande del är från Värmland.
Ca 35-40 procent av de värmländska ungdomar som studerar vid högskola
går på den egna högskolan i Karlstad.

Högskolan bygger vidare på mångårig utbildningstradition och har samtidigt
funnit nya vägar för att anpassa sig till det nya samhällets krav och behov.
Invånarna i Värmlands län ser det som mycket angeläget att högskolan
får utvecklas vidare.

Högskolan i Karlstad har en egen profil

Högskolan i Karlstad har tidigt förmått rikta in utbildningen på nya områden
där det råder brist på personal eller där särskilda förutsättningar finns - bl.a.
med inriktning på länets näringsliv. Sådana linjer är t.ex. kemiekonomilinjen
och skogsindustrilinjen.

Den s.k. Karlstad-modellen för forskning är väl känd ute i landet. Den
vetenskapliga ledningen har anknytning till universitet och tekniska högskolor,
och doktoranderna är antagna vid ett universitet eller en teknisk högskola.
Karlstad-modellen har på ett positivt sätt också påverkat grundutbildningens
kvalitet.

Högskolan har ett mycket väl utvecklat samarbete med länets näringsliv
samt privata och offentliga organsiationer. Utan de regionala intressenternas
engagemang hade inte Karlstadmodellen kunnat förverkligas.

Fristående kurser finns inom ett stort antal ämnesområden. Ett avsevärt
antal är distanskurser, eller förlagda till olika orter i Värmland, särskilt
bergslagskommunerna. Högskolan deltar i samverkanprojektet Bergslagens
tekniska högskola. Vidare sker samarbete med olika teknikcentra i Värmland,
t.ex. Rikssågverksskolan i Skoghall, Hagfors Tooling Center, Bergs

skolan i Filipstad samt Hjärnbruket som är lokaliserat till högskoleområdet.
Dessutom sker samarbete med Hälsohögskolan, Ingesunds musikhögskola
samt Älvkullegymnasiet i Karlstad.

Högskolan i Karlstad utvecklas vidare

Utvecklingen under 1990-talet innebär att efterfrågan kommer att öka på
personer som genomgått forskarutbildning.Styrelsen för högskolan i Karlstad
har efter en omfattande remissomgång externt och internt antagit ett
program för högskolans utveckling till år 2000. Detta program siktar på att
högskolan i Karlstad under 1990-talet utvecklas till att bli Universitetet i Karlstad.
I programmet redovisas en konkret plan över universitetets verksamhet,
struktur och organisation.

Den fortsatta utvecklingen föreslås bygga vidare på den grund som redan
finns vid högskolan inom grundutbildning, forskning och forskarutbildning.

Inom grundutbildningen behöver en viss utbyggnad ske men grunden för
universitetet finns i nuvarande verksamhet inom teknisk utbildning, administrativ,
ekonomisk och social utbildning, lärarutbildning samt kultur- och
informationsutbildning. Det finns en bredd i den befintliga utbildningen som
lätt kan utvecklas vidare.

Inom forskning och forskarutbildning bör en successiv utbyggnad under
1990-talet baseras på Karlstad-modellen för forskning. På detta sätt kan kvaliteten
garanteras genom de vetenskapliga ledare som har anknytning till
universitet och motsvarande. Dessa kan svara för den forskarutbildning som
bedrivs i Karlstad.

Det är viktigt att bygga vidare på den miljö, kompetens och kultur som
utvecklats vid högskolan i Karlstad.

Decentraliserad utbildning av förskollärare

Behovet av förskollärare är mycket stort i olika delar av Värmlands län och
flera kommuner har pekat på nödvändigheten av snabbt ökad tillgång på
personal. Genom decentraliserad 50-poängsutbildning har högskolan bedömt
att tillgången på förskollärare snabbt kan öka.

För att säkerställa att en ökad sådan decentralisering kan ske är det nödvändigt
att antingen öka högskolans planeringsram för förskollärarlinjen eller
att öka den särskilda ramen för UHÄ:s fördelning.

Elektroingenjörslinje i Karlstad

Högskolan och Karlstads kommun har i två års tid planerat för att kunna
starta försöksverksamhet med ingenjörsutbildning inom elektroområdet senast
1990/91. Behovet av en sådan utbildning är stort. Genom förslaget i
budgetpropositionen att ny ingenjörsutbildning i Karlstad 1990/91 skall anordnas
genom omvandling av en befintlig lokal linje med annan inriktning,
kan elektrolinjen inte starta nu.

Från lokal planeringssynpunkt och utifrån den regionala arbetsmarknadens
behov är det angeläget att förslaget i budgetpropositionen om ingen

Mot. 1989/90

Ub584

12

jörsutbildning ändras så att högskolan i Karlstad tillförs ytterligare platser
för den aktuella linjen. Detta bör kunna ske genom en tidsmässig omfördelning
av platser.

Medel för fort- och vidareutbildning och för decentraliserad
utbildning

Fort- och vidareutbildning liksom decentraliserad utbildning är viktiga bl.a.
för att få en vidgad rekrytering till högskolan.Övergången till högskoleutbildning
är fortfarande låg i Värmlands län och i Bergslagen.

Några nya särskilda resurser för de nämnda ändamålen har inte tillförts
högskolan i Karlstad i årets budgetproposition. Vi vill fästa riksdagens och
regeringens uppmärksamhet på nödvändigheten av att sådana resurser tillförs
högskolan.

Arbetslivsforskning i Värmland

Den svenska arbetslivsforskningens organisation och verksamhet är under
utredning.

En nationellt välrenommerad grupp för arbetslivsforskning finns redan
vid högskolan i Karlstad. Vi anser att sådan forskning bör förläggas till
Värmland. Härigenom kan en anknytning ske till redan befintlig kompetens
inom det aktuella forskningsområdet.

Professur i tjänsteforskning vid högskolan i Karlstad

Sveriges enda organisation för systematisk tjänsteforskning utgörs av Centrum
för tjänsteforskning vid högskolan i Karlstad. Till forskningscentrat har
anslutit sig ett tjugofemtal ledande företag och offentliga organisationer
inom tjänsteområdet. Initiativet har kommit från företrädare för tjänstesektorn.
En liten basorganisation finansieras genom bidrag från huvudmännen
samt med regionala medel inom ramen för Karlstad-modellen.

I Centrum för tjänsteforskning, som nu verkat i tre år, har forskning utvecklats
inom viktiga programområden. Ett internationellt nätverk har
byggts upp. Bl.a. ordnas forskarsymposier tillsammans med kända tjänsteforskningsinstitutioner
i USA.

Forskning om offentliga och privata tjänster bör bli ett viktigt utvecklingsområde
under 1990-talet. För att säkerställa en fortsatt positiv utveckling av
Centrum för tjänsteforskning vid högskolan i Karlstad är det angeläget att
det finns minst en fast forskningstjänst. En professur för tjänsteforskning
bör därför inrättas. Den kan, om så erfordras, tills vidare ha knytning till ett
universitet men med tjänstgöring huvudsakligen vid Centrum för tjänsteforskning
vid högskolan i Karlstad.

Tillbyggnad av högskolebyggnaden i Karlstad

Vi har tidigare påtalat att bristen på lokaler vid högskolan i Karlstad är
mycket stor. Högskolestyrelsen bedömer att situationen är närmast krisartad.
Bristen gäller laboratorier och andra lokaler för högskolans naturvetenskapliga
och tekniska utbildningar, men också arbetsrum för anställda, läro

Mot. 1989/90

Ub584

13

salar och grupparbetsrum. Lokaler för högskolans forskningsverksamhet
saknas.

Planeringen av en utbyggnad av högskolan har skett i god tid. Byggnadsstyrelsen
överlämnade byggnadsprogram till regeringen i början av år 1988.

En mindre etapp av tillbyggnaden är under projektering och genomförande.
Det är nödvändigt att hela tillbyggnaden kan fullföljas i anslutning
härtill. Tillbyggnadens genomförande är en förutsättning för en god utveckling
av högskoleverksamheten i Karlstad och för att den nuvarande forskningen
och utbildningen skall kunna bedrivas i rimliga former. Den tillkommande
investeringskostnaden beräknas till ca 24 miljoner kronor.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att högskolan i Karlstad successivt bör byggas ut till
ett universitet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en decentraliserad utbildning av förskollärare,

3. att riksdagen beslutar att högskolan i Karlstad tillförs ytterligare
platser för en elektroingenjörsutbildning 1990/91 genom en tidsmässig
omfördelning av platser,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medel för fort- och vidareutbildning samt för decentraliserad
utbildning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetslivsforskning vid högskolan i Karlstad,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en professur i tjänsteforskning,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en tillbyggnad av högskolebyggnaden i Karlstad.

Stockholm den 22 januari 1990

Gullan Lindblad (m) Göthe Knutson (m)

Mot. 1989/90

Ub584

14

.

.