Högskolan i Karlstad

Motion 1989/90:Ub725 av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub725

av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c)
Högskolan i Karlstad

Utbyggnad av ett universitet i Karlstad

Om inga särskilda åtgärder vidtas kommer utvecklingen i Sverige att kraftigt
koncentreras till de nuvarande universitetsorterna. Högskoleutbildning och
forskning samt kommunikationer anses vara de viktigaste delarna i infrastrukturen.
Det är viktigt att nu analysera var en utbyggnad kan ske som ger
förutsättningar för en mera balanserad regional utveckling.

Högskolan i Karlstad har en sådan bas att förutsättningar finns att utveckla
den till ett fullständigt universitet med reguljära forskningsresurser.
Ett systematiskt arbete med detta syfte har nu startat i länet. Arbetet har en
bred förankring i länet.

Det är framför allt fem egenskaper hos högskolan i Karlstad som gruppen
vill peka på:

- Storleken. Högskolan i Karlstad har för närvarande nära 4000 studerande.
Material har visat att högskolan i Karlstad är på väg att uppnå den
kritiska massan för ett universitet.

- Bredden. Här finns ett omfattande utbud inom humaniora, samhällsvetenskap
och ekonomi, naturvetenskap och teknik samt lärarutbildning.

- Forskarmiljön. Karlstad-modellen utgör en bra grund för utbyggnad
till en reguljär forskningsorganisation. I den organiseras forskning och
forskarutbildning inom ett tiotal forskningsområden av nationellt och regionalt
intresse. Vetenskapliga ledare på professorsnivå har engagerats.
Samverkan sker med universitet och motsvarande högskolor.

- Regionalpolitisk betydelse. Ett universitet i Karlstad vore ett strategiskt
viktigt beslut för utvecklingen i Vänerregionen och Bergslagen.

- Läget i landet. Av de sex existerande universiteten har de flesta en tydlig
dragning åt östsidan.

I centerns partimotion om utbildningspolitiken slås det fast att befintlig och
tillkommande forskningsverksamhet ges stadga och kontinuitet genom att
uppbyggnad av en fakultetsorganisation inleds vid några av de medelstora
högskolorna. Av de högskolor som redan i dag har en sådan omfattning på
sin FoU-verksamhet att steget till fakultetsorganisation inte är allt för stort
kommer i första hand högskolan i Karlstad.

Styrelsen för högskolan i Karlstad antar i dagarna, efter en omfattande

remissomgång, ett utvecklingsprogram som innebär att under 1990-talet kan
högskolan utvecklas till ett universitet. I programmet redovisas en konkret
plan över universitetets verksamhet, struktur och omfattning. Den fortsatta
utvecklingen föreslås bygga på den grund som nu finns vid högskolan inom
grundutbildning samt forskning och forskarutbildning. Inom forskning och
forskarutbildning bör den fortsatta utbyggnaden under 1990-talet basera sig
på det som nu benämns Karlstad-modellen för forskning.

Det är viktigt att bygga vidare på den miljö, kompetens och kultur som
utvecklats vid högskolan i Karlstad. Detta gör det möjligt att skapa en enhet
som ger nya kvalitetsaspekter till landets universitetsstruktur.

Riksdagen bör därför besluta att som sin mening ge regeringen till känna
vad som anförts i motionen om fasta forskningsresurser vid högskolan i Karlstad.

Om- och tillbyggnad av högskolebyggnaden i Karlstad

En fortsatt utbyggnad av högskolan i Karlstad är utomordentligt viktig för
utvecklingen i Värmland och för högskoleväsendet som helhet.

Den från början goda lokalsituationen vid högskolan har successivt kraftigt
försämrats genom att verksamheten kraftigt expanderat, särskilt med
teknisk och naturvetenskaplig utbildning, och genom att undervisningsmetoderna
förändrats. Situationen är ohållbar och kan för närvarande endast klaras
genom provisoriska åtgärder. Det gäller framför allt laboratorier för högskolans
naturvetenskapliga och tekniska utbildningar, arbetsrum för anställda,
lärosalar och grupparbetsrum.

Planeringen av en tillbyggnad av högskolebyggnaden har skett i god tid.
Byggnadsstyrelsen har överlämnat byggnadsprogram till regeringen i början
av förra året och föreslagit genomförande. Projektet är kostnadsberäknat
till 24 milj. kr. i en första etapp som bör genomföras omgående. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Teknisk utbildning

Den tekniska sektorn vid högskolan i Karlstad har de senaste åren präglats
av en stark expansion. Denna utveckling har stöttats och drivits på av regionala
näringslivsintressenter. Flera nya allmänna linjer har tillkommit: produktionsteknikerlinjen,
dataingenjörslinjen, två linjer inom YTH-området.
De flesta lärare inom sektorn deltar i FoU-arbetet på deltid. Basorganisationen
inom sektorn med sina allmänna och lokala utbildningslinjer är numera
väl lämpad att utveckla och anordna teknisk utbildning.

Behovet av civilingenjörer är stort i Värmland och industrin rapporterar
svårigheter att rekrytera. Ett sätt att påverka detta vore att öka samverkan
mellan den tekniska utbildningen på Chalmers tekniska högskola. Ett konkret
uttryck för en sådan samverkan skulle kunna vara att utifrån de relativt
långa tekniska utbildningar som redan finns och planeras i Karlstad ge möjlighet
till kompletterande studier för civilingenjörsexamen vid teknisk högskola.

Utbyggda resurser för fortbildning inom det tekniska området är högt

Mot. 1989/90

Ub725

12

prioriterat. Genom fortbildningsinsatser av olika slag kan man snabbt sprida
teknisk kompetens, vilket har stor betydelse för utvecklingen inom ramen
för Bergslagens Tekniska Högskola.

Elektroingenjörslinje i Karlstad 1990

Högskolan och Karlstads kommun har i två år planerat för att kunna starta
försöksverksamhet med ingenjörsutbildning inom elektroområdet senast
1990/91. Behovet av utbildning är stort. Genom förslaget i BP att ny ingenjörsutbildning
i Karlstad 1990/91 skall anordnas genom omvandling av en
befintlig lokal linje med annan inriktning kan elektrolinjen ej starta nu.

Från lokal planeringssynpunkt och utifrån den regionala arbetsmarknadens
behov är det angeläget att förslaget om ingenjörsutbildning i BP ändras
så att högskolan i Karlstad tillförs ytterligare platser för den aktuella linjen.
Detta bör kunna ske genom en tidsmässig omfördelning av platser.

Tekniskt basår

UHÄ har i sin anslagsframställning begärt ökade anslag för tekniskt basår.
Under innevarande budgetår har högskolan i Karlstad startat en utbildning
omfattande 40 poäng i syfte att underlätta rekryteringen av ungdomar till
naturvetenskapliga och tekniska högskoleutbildningar. Idén med det tekniska
basåret är främst att intressera gymnasister med examen från de relativt
flickfrekventa S- och E-linjerna att komplettera sina naturvetenskapliga
kunskaper på ett sådant sätt att de blir behöriga att läsa linjer i högskolan där
sådana förkunskaper krävs. Regeringen har inte godkänt UHÄ:s äskande på
1362 000 kr. utan nöjt sig med att endast räkna upp innevarande års anslag
på 700000 kr. med 13000 kr. till totalt 713 000 kr. Vi yrkar på att UHÄ:s
anslagsframställning bifalles av riksdagen och att högskolan i Karlstad tilldelas
anslag för fortsatt anordnande av tekniskt basår.

Återupptagande av ämneslärarutbildning vid högskolan i
Karlstad

På regeringens förslag beslöt en riksdagsmajoritet mot centerns vilja att
lägga ned ämneslärarutbildningen i Karlstad fr.o.m. läsåret 1988/89. Vi föreslår
nu med anledning av prognoser om kommande lärarbrist att denna utbildning
återupptas.

Medel för fort- och vidareutbildning och för decentraliserad
utbildning

Fort- och vidareutbildning och decentraliserad utbildning är viktiga instrument
för att utveckla näringsliv och samhälle och för att få en vidgad rekrytering
till högskolan. Övergången till högskoleutbildning är fortfarande låg i
bl.a. Värmlands län och i Bergslagen.

Några nya särskilda resurser för de nämnda ändamålen tillförs inte i budgetpropositionen
till högskolan i Karlstad. Det är enligt vår mening angeläget
att de nämnda utbildningsbehoven särskilt beaktas genom att ytterligare
resurser tillförs.

Mot. 1989/90

Ub725

13

Arbetslivsforskning i Värmland

Värmland har varit föregångare i fråga om samverkan mellan de fackliga organisationerna
och högskolan inom området arbetslivsforskning. En nationellt
välrenommerad grupp för arbetslivsforskning finns vid högskolan i
Karlstad.

Den svenska arbetslivsforskningens organisation och verksamhet är under
utredning.

Den slutliga organisationen bör med fördel kunna ges en mera decentraliserad
utformning. Därvid bör övervägas att förlägga en del till Värmland.
Härigenom kan en anknytning ske till befintlig kompetens inom det aktuella
forskningsområdet.

Professur i tjänsteforskning vid högskolan i Karlstad

Forskningen om tjänsteverksamhet inom såväl offentlig som privat sektor är
eftersatt. Sveriges enda organisation för systematisk tjänsteforskning utgörs
av Centrum för tjänsteforskning vid högskolan i Karlstad. Till forskningscentret
har anslutit sig ett 25-tal ledande företag och offentliga organisationer
inom tjänsteområdet. Initiativet har kommit från företrädare för tjänstesektorn.
En liten basorganisation finansieras genom bidrag från huvudmännen
samt med regionala medel inom ramen för den s.k. Karlstad-modellen
för forskning.

I Centrum för tjänsteforskning, som verkat i tre år, har snabbt utvecklats
kvalificerad forskning inom viktiga programområden främst området kvalitet
i tjänsteverksamhet. Ett internationellt nätverk har byggts upp. Bl.a. anordnas
forskarsymposier tillsammans med kända tjänsteforskningsinstitutioner
i USA.

Forskning om offentliga och privata tjänster bör bli ett viktigt utvecklingsområde
inom forskningspolitiken under 1990-talet. För att säkerställa en
fortsatt positiv utveckling av Centrum för tjänsteforskning vid högskolan i
Karlstad är det angeläget att minst en fast forskningstjänst finns. En professur
i tjänsteforskning bör därför inrättas. Den kan om så erfordras tillsvidare
också ha knytning till ett universitet men med tjänstgöring huvudsakligen vid
Centrum för tjänsteforskning vid högskolan i Karlstad.

Utbildning inom turismområdet

Turismutbildning i någon form finns det i dag vid högskolorna i Falun/Borlänge,
Kalmar, Karlstad, Östersund, Skövde och Göteborg. I Göteborg
finns även utbildning i turismens ekonomi som leder till en specialiserad civilekonomexamen.
Den utbildning som finns i dag är dels för smal och dels
saknas det en regelrätt forskningsorganisation med inrättad professur.

En annan viktig del som saknas i dag är en renodlad kulturturismutbildning
som inte är så snävt kommersiellt inriktad.

Högskolan i Karlstad är som vi påpekat tidigare i motionen under kraftig
utveckling. De humanistiska ämnena byggs ut, och förutsättningarna för en
utveckling av den befintliga turismutbildningen i riktning mot kulturområdet
är därför mycket goda. Härtill skall läggas att Värmland som landskap och
län baserar sin traditionella turism i mycket hög grad på kulturområdet.

Mot. 1989/90

Ub725

14

Decentraliserad utbildning av förskollärare

Behovet av förskollärare är utomordentligt stort i olika delar av Värmlands
län. Det är nödvändigt att snabbt öka tillgången på utbildad personal. En
rad propåer om detta kommer från olika kommuner i länet. Genom 50poängsutbildning,
som decentraliseras från högskolan i Karlstad, kan tillgången
på förskollärare snabbt öka.

För att säkerställa att en ökad sådan decentralisering kan ske är det nödvändigt
antingen att öka högskolans planeringsram för förskollärarlinjen eller
att öka den särskilda ramen för UHÄ:s fördelning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om planeringen för ett universitet i Karlstad,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en hög prioritering för om- och utbyggda
lokaler vid högskolan i Karlstad,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utökad teknisk utbildning vid högskolan i Karlstad,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av anslag för att kunna fortsätta anordna
tekniskt basår vid högskolan i Karlstad för läsåret 1989/90,

5. att riksdagen, med ändring av tidigare beslut, beslutar att ämneslärarutbildningen
för gymnasielärare åter skall upptas vid högskolan i
Karlstad,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om decentraliserad förskollärarutbildning i Värmland,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetslivsforskning och tjänsteforskning vid högskolan
i Karlstad,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till turismutbildning i
Karlstad i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 25 januari 1990

Jan Hyttring (c) Kjell Ericsson (c)

Mot. 1989/90

Ub725

15

gotab 99930, Stockholm 1990