Högskolan i Luleå

Motion 1992/93:Ub696 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s)

Inledning

Mycket starka skäl talar för en fortsatt utbyggnad och
breddning av forskning och utbildning vid Högskolan i
Luleå, då den den har ett nationellt utbildningsuppdrag
men också spelar en mycket stor roll för regionens
ekonomiska utveckling.

Högskolans tekniska utbildning och forskning kan och
måste byggas ut ytterligare för att täcka landets behov av
tekniker. Högskolan i Luleå har på lång sikt kapacitet att
utbilda dubbelt så många civilingenjörer som idag.
Forskningen inom teknisk fakultet måste också byggas ut.

Dessutom måste högskolans forskning inom
samhällsvetenskap och tvärvetenskap utvecklas och
breddas genom att ett samhällsvetenskapligt
forskningsanslag tillförs högskolan.

Teknisk forskning och utbildning

Högskolan i Luleå har inom sitt kärnområde gedigen
teknisk forskning och utbildning. I framtiden måste det
utbildas fler civilingenjörer, ingenjörer och tekniker i landet
för att täcka behovet när näringslivet ska utvecklas och
förnyas. Högskolan i Luleå har en självklar uppgift att
medverka i denna nationella uppgift. Den norrländska
basindustrin behöver också ny kompetens, samtidigt som
nya teknikområden är i stark utveckling.

Högskolan i Luleå måste byggas ut så att den blir en
högskola med fullständig civilingenjörs- och
ingenjörsutbildning. Utbildning och forskning måste startas
inom elektronik, telekommunikation samt förstärkas inom
data- och kemiområdet. Högskolan måste i framtiden även
bedriva forskning och utbildning inom process- och
träteknik, geografiska informationssysten och lantmäteri,
miljöteknik och ekologi, verkstads- och byggteknik samt
kvinnor och teknik.

Till följd av önskemål från den norrländska
processindustrin har högskolan förstärkt sin utbildning och
forskning med inriktning mot denna industris behov genom
omprioritering inom befintliga ramar. Ytterligare medel bör
tillföras högskolan för professurer inom processteknik,
kemisk reaktionsteknik samt processanalys. Detta förslag
ligger i linje med Schottes utredning Kunskap för
konkurrenskraft.

I Kiruna finns idag viss rymdutbildning och
rymdforskning och man har där unika möjligheter inom
rymdverksamheten. Det måste tillskapas ytterligare
utbildnings- och forskningsmiljöer vid högskolan i Luleå för
att stödja verksamheten i Kiruna.

En uppbyggnad av GIS/GIT-forskning i Luleå är en
viktig del i planerna på ett International Space University
med ett campus i Kiruna. Redan nu har uppbyggnaden av
en tjänst som adjungerad professor inom området inletts
med regionala medel. Forskningsområdet behöver dock
permanent finansiering. Högskolan bör tillföras resurser för
en professur.

Vid sin institution i Skellefteå har högskolan en
träteknisk verksamhet. Trämanufakturens och sågverkens
stora betydelse för regionen gör det angeläget att förstärka
detta område. Högskolan bör tillföras resurser för
professurer inom träfysik/trätorkning, träbaserade
kompositer och produktutveckling.

Det finns ett klart samband mellan datateknik och
forskning och utbildning och den framväxande
företagsamheten inom teknikområdet i Norrbotten.
Genom att bygga ut högskolans kompetens inom
telekommunikation skapas förutsättningar för en fortsatt
och snabbare tillväxt av denna näringsgren i länet.
Högskolan bör däför tillföras resurser för tre nya
professurer inom kommunikationselektronik, matematisk
statistik och radiosystemteknik.

Vid högskolan finns sedan några år en livaktig
verksamhet inom Forum för kvinnor i forskning och
arbetsliv. Högskolan har ambitionen att bygga upp
tvärvetenskaplig forskning inom området kvinnor och
teknik. Vidare vill man erbjuda forskarutbildning i ämnet
samt kunna erbjuda alla forskarstuderande kurser.
Högskolan bör därför tillföras resurser motsvarande en
professur i kvinnoforskning med inriktning på teknik.

Övriga forskningsområden som är angelägna att
förstärka är miljöteknik, verkstadsteknik och byggteknik.
Ekologin bör förstärkas med en professur, en professur i
byggmateriallära bör komma till stånd. Högskolan bör få
resurser att bygga upp forskargrupper inom områdena
simulering av tillverkningsprocesser samt keramiska
konstruktionsmaterial.

Det finns starka skäl som talar för att Högskolan i Luleå
utbildar arkitekter. Bristen på arkitekter i Norrland är
fortfarande ett hinder för en god utveckling i landsdelen.
Arkitekter från Luleå skulle få en utbildning som skulle ge
dem en större arbetsmarknad. Fortfarande gäller också de
prognoser som gjorts och som visar att antalet
pensionsavgångar kommer att öka kraftigt och då behövs
nyutbildade arkitekter för att inte en brist ska uppstå. En
arkitektskola i Luleå skulle bl.a. innefatta fem nya
professurer.

Samhällsvetenskaplig forskning och utbildning

Idag har högskolan fasta forskningsresurser endast inom
teknisk fakultet. Inom denna finns ett flertal professurer
som gränsar till teknik som ADB, teknisk psykologi och
företagsekonomi. Professurer har också, utan permanent
finansiering, inrättats i pedagogik, orgel och komposition
för att garantera viss forskningsanknytning till lärar- och
musikutbildningarna.

Det måste vara av nationellt intresse att bredda
forskningen vid högskolan i Luleå. Därför måste den
tillföras ett samhällsvetenskapligt forskningsanslag för att
permanenta de satsningar som redan gjorts inom pedagogik
och musik och ytterligare förstärka den pedagogiska och
samhällsinriktade forskningen. Detta ger i sin tur
förutsättningar för att bygga ut grundutbildningen inom
dessa områden. Det skulle betyda att högskolan ytterligare
breddar sin verksamhet och inriktning.

Inom den tekniska forskningen finns flera områden som
gränsar till andra forskningsområden. En stor del av
högskolans nuvarande verksamhet är också
tvärvetenskaplig. En förstärkning med ett
samhällsvetenskapligt fakultetsanslag bör ta tillvara detta
och leda till forskning som är uppbyggd kring teman snarare
än discipliner. Dessa teman bör vara arbete och företag
samhällsbyggande och miljö samt kunskap och skola.

Parallellt med att högskolan får möjlighet att bygga upp
en forskningsverksamhet med samhällsvetenskaplig
inriktning måste utbildningsanslagen höjas så att högskolan
kan ge ett rimligt utbud av fristående kurser som kan
kombineras med fil kand- och fil mag-examina. Denna
utbyggnad bör främst ske inom samhällsvetenskap, språk
och beteendevetenskap. Antalet sökande per plats till de
nuvarande kurserna är mycket stort. Högskolan måste
dessutom få möjlighet att öka utbudet av utlokaliserade
fristående kurser och distanskurser.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökad utbildning och forskning
vid Högskolan i Luleå.

Stockholm den 26 januari 1993

Sten-Ove Sundström (s)

Bruno Poromaa (s)

Åke Selberg (s)

Leif Marklund (s)

Monica Öhman (s)