Högskolan i Örebro, m.m.

Motion 1988/89:Ub638 av Lars Ernestam och Gudrun Norberg (båda fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Ub638

av Lars Ernestam och Gudrun Norberg (båda fp)
Högskolan i Örebro, m.m.

Högskolan i Örebro är ett bra exempel på hur ett lokalt utvecklingsarbete
kan ge goda resultat inom den statliga högskoleorganisationens ram.

Ett exempel på sådant utvecklingsarbete är linjen för skol- och utvecklingsadministration.

Det finns ett stort behov av fortbildning för skolchefer och skoladministratörer.
En lokal linje har inrättats vid högskolan i Örebro. Den omfattar
60 poäng och är nu inne på sitt andra år. Ett stort antal sökande har anmält
sig till linjen inför detta läsår.

Ett praktiskt exempel på hur forskning kan knytas också till de medelstora
högskolorna är det avtal som nyligen tecknats mellan högskolan i
Örebro och Uppsala universitet och högskolan för lärarutbildning i Stockholm
om inrättande av en skolledarhögskola i Örebro. Avtalet innebär att
en fullständig forskarutbildning kan ges i ämnet skol- och utbildningsadministration
och att forskning kan bedrivas i ämnet.

Linjen för skol- och utbildningsadministration omfattar 30 platser och f.n.
studerar 65 elever i de två första årskurserna. Sammanlagt studerar ett
100-tal elever inom utbildningsområdet exklusive en omfattande uppdragsutbildning.
Intresset för utbildningen är ökande och Örebro högskola är i
särklass störst i landet inom denna utbildning.

Samarbetet med universiteten är ett bra exempel på hur forskarutbildning
kan spridas till de medelstora högskolorna utan att forskningens kvalitet
uttunnas. Fördelarna med en sådan samverkan är uppenbara. Men resursutnyttjandet
kunde bli ännu effektivare om parterna vore mer jämbördiga.
Om en professur i pedagogik med inriktning mot skol- och utbildningsledning
inrättades vid högskolan i Örebro skulle beslutsgången underlättas.
Det gäller frågeställningar om hur stor del av grund- och forskarutbildningen
som kan förläggas till respektive institution. Det gäller överväganden
om resursåtgång, kvalitet och effekt på rekryteringen av forskarutbildningen.

Det finns sålunda starka skäl att inrätta en allmän linje i skol- och
utbildningsadministration i Örebro under ledning av en professor i pedagogik
med inriktning mot skol- och utbildningsledning.

Försäkringsadministrativ linje

Vid högskolan finns också en försäkringsadministrativ linje på 60 poäng.
Den linjen bedrivs på uppdragsbasis. Riksförsäkringsverket har tilldelat
högskolan anslag för utvecklingspengar och driftsanslag.

Socialförsäkringsområdet är starkt eftersatt när det gäller högre utbildning.
Riksförsäkringsverkets insatser får bedömas som tillfälliga och det
finns skäl att inrätta den försäkringsadministrativa linjen som en allmän
utbildningslinje och lokalisera den till Örebro.

Påbyggnadslinjen i socialt arbete

Utvecklingen för den linjen är ett exempel på hur utbildningsdepartementet
enligt vår uppfattning totalt opåkallat prioriterar universitetsorterna i förhållande
till övriga högskolor.

Vid högskolan i Örebro har inom tillgängliga anslagsramar under de
senaste två åren givits en lokal påbyggnadslinje i socialt arbete på 60 poäng.
Högskolan i Örebro har alltså bedrivit utbildningen de senaste två åren och
studerandetillströmningen har varit god.

Nu har också UHÄ ansett att en allmänm påbyggnadslinje i socialt arbete
skall inrättas och ämbetet föreslår att Örebro, som redan har utbildningen,
skall vara en av de platser där utbildningen skall ges.

Regeringen går av oförklarliga skäl mot UHÄ och föreslår att utbildningen
endast skall ges i Stockholm, Göteborg och Umeå.

När fortbildningslinjen inrättades i Örebro 1987 drogs samtidigt 30 platser
på sociala linjen helt omotiverat in. Högskolan i Örebro står nu alltså inför
att dels ha förlorat 30 platser på sociala linjen, dels att till andra orter
förlora den fortbildning som man initierat och med god framgång bedrivit i
Örebro.

Riksdagen måste, om någon form av rättvisa skall uppfyllas, korrigera
regeringens förslag och ge högskolan i Örebro möjlighet att fortsätta utbildningen.
Föreslagna anslag måste omfördelas så att Örebro får möjlighet
att ha kvar den påbyggnadslinje som redan har inrättats.

Äng restauranghögskola i Bergslagen

Ett av de intressantaste lokala initiativ som framkommit under senare år är
inrättandet av en restauranghögskola i Bergslagen. Det har länge i Sverige
funnits planer på att utforma en vidareutbildning - av grundutbildade
kockar, hovmästare m.fl. - vid Grythyttans gästgivaregård. Det råder brist
på möjligheter att utveckla kunskaperna för anställda inom restaurangnäringen.
Utbildningen är tänkt att placeras i anslutning till den privata
restaurangrörelsen i Grythyttan. Som ansvarig för verksamheten planeras
en stiftelse där förhoppningarna är att staten och näringslivet skall gå in som
huvudmän.

Högskolan i Örebro deltar i planeringsarbetet för den nya högskolan och
avsikten är att planeringsarbetet skall fortgå i sådan omfattning att utbildningen
kan påbörjas hösten 1990.

Det är enligt vår uppfattning angeläget att berörda statliga myndigheter
aktivt tar del i planeringsarbetet och att riksdagen ger regeringen den
uppfattningen till känna.

Mot. 1988/89

Ub638

13

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående föreslår vi

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om linje i skol- och utbildningsadministration vid
högskolan i Örebro,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om inrättande av försäkringsadministrativ linje vid
högskolan i Örebro,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om omfördelning av anslagen så att högskolan i
Örebro kan fullfölja arbetet med en permanent social påbyggnadslinje,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om statliga myndigheters medverkan i planeringen
för en restauranghögskola i Bergslagen.

Stockholm den 25 januari 1989

Lars Ernestam (fp) Gudrun Norberg (fp)

Mot. 1988/89

Ub638

14