Högskolan i Skövde

Motion 1989/90:Ub520 av Bengt Kindbom och Gunilla André

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub520

av Bengt Kindbom och Gunilla André
(båda c)

Högskolan i Skövde

Under flera år har i budgetpropositioner och regionalpolitiska propositioner
framhävts de mindre och medelstora högskolornas betydelse som motorer
för utvecklingen i de regioner där de ligger. Ett sådant synsätt är enligt vår
uppfattning positivt och riktigt. Dock har enligt vår mening högskolan i
Skövde inte byggts ut på det sätt som motiveras av regionens struktur och
högskolans litenhet. Tvärtom är högskolan fortfarande en av rikets minsta
högskolor med resurser motsvarande endast några promille av den nationella
svenska högskolans resurser.

Skaraborgs struktur

Den senaste långtidsutredningen har klart visat, att Skaraborgs struktur är
långt ifrån oproblematisk. Samma bedömning präglar den analys som har
gjorts av centerpartiets ledamot Börje Hörnlund i hans reservation till betänkandet
Fungerande regioner i samspel (SOU 1989:55); av särskilt intresse
är härvidlag avsnitt C.l i reservationen (s.329 i betänkandet), där det
visas att de statliga prognoserna för Skaraborg är synnerligen bekymmersamma.
Detta måste - menar vi - återspeglas i förstärkningar av utbildningen
vid högskolan i Skövde.

Vi lämnar nedan förslag tili en utbyggnad av högskolan i Skövde.

Utökning av platsantalet på ekonomlinjen

Högskolan i Skövde har 60 platser på ekonomlinjen, varav 30 avser endast
basblock. Enligt vår mening bör ekonomlinjen vid högskolan förstärkas med
ytterligare 30 platser, dvs. till sammanlagt 90 platser, för att kunna erbjuda
flera fördjupningsalternativ, bl.a. med inriktning mot marknadsföring och
småföretagsutveckling. Inte minst synes oss högskolans planer på att etablera
en fördjupningsinriktning mot ekonomisk rådgivning åt mindre och
medelstora företag vara av stort intresse för Skaraborg, där utvecklingen av
småföretagsamheten är så viktig.

Vi föreslår därför att högskolan i Skövde fr.o.m. budgetåret 1990/91 tillförs
resurser motsvarande ytterligare 30 platser på ekonomlinjen (140
poäng).

Grundskollärarlinjen

Styrelsen för högskolan i Skövde har under ett par års tid i anslagsframställning
understrukit behovet av att grundskollärarlinjen, med inriktning mot
grenen för årskurserna 1-7, inrättas vid högskolan i början av 1990-talet.

Utgångspunkten för styrelsens förslag är, att grundskollärarlinjen täcker i
konkret mening basala behov av utbildning i ett län som Skaraborg. Under
en lång följd av år har det i länet redovisats det största antalet obehöriga
lärare i västra Sverige, sannolikt beroende dels på att avstånden till högskoleutbildning
är relativt stora, dels på att högskoletraditionen som sådan fortfarande
är ganska svag i länet. Det finns därför ett behov av att från en länsbas
fortlöpande kunna rekrytera grundskollärare. Det förefaller inte heller
rimligt att i ett riksperspektiv radikalt utöka dimensioneringen av en utbildning
av detta slag utan att samtidigt se utbildningens lokalisering som en faktor
av regionalpolitisk art (jfr lokaliseringen av ingenjörs- och ekonomutbildningar).

Den omständigheten att det för tillfället är svårt att rekrytera till linjen
gör, att en etablering av denna i Skövde även i ett nationellt perspektiv framstår
som synnerligen intressant. Med utgångspunkt i den kunskap som skolan
har om utbildningsmönster i länet, är möjligheterna sannolikt långt
större att till högskolan i Skövde rekrytera skaraborgare till grundskollärarlinjen
än vad det torde vara till en storstad som Göteborg. Det förtjänar att
påpekas, att högskolan i Skövde i dag endast rekryterar cirka 30 procent
kvinnor och till cirka 60 procent endast elever från gymnasieskolans T- och
N-linjer. Det torde därför finnas en relativt omfattande reserv av ungdomar
i länet, vilka normalt inte reflekterar över att påbörja högskolestudier
men som vid en linjeetablering i länet sannolikt får ett ökat intresse för högskolestudier.
Detta har bland annat visats genom inrättandet av ekonomlinjen
vid högskolan; denna åtgärd har på ett mycket markant sätt ökat rekryteringen
av skaraborgare till ekonomstudier inom högskolan.

Vi föreslår därför att grundskollärarlinjen inrättas vid högskolan i Skövde
fr.o.m. budgetåret 1990/91 och att högskolan därvid tillförs 90 platser.

Förskollärarlinjen

En ökad satsning på förskolan i enlighet med riksdagens intentioner kräver
en fortsatt kraftig utbyggnad av såväl daghem och familjedaghem som av
deltidsförskolan och den öppna förskolan. Detta medför ett ökat behov av
utbildad personal. Kommunförbundet Skaraborg och flera kommuner i länet
har framfört önskemål om etablering vid högskolan i Skövde av dels förskollärarlinjens
100-poängsvariant, dels 50-poängsvarianten.

En fullt utbyggd barnomsorg krävs såväl utifrån samhällets som individens
behov. Det är också uppenbart, att bristen på platser inom barnomsorgen
medför stora problem för individerna. Många har skaffat sig en lång utbildning
med stora studieskulder som följd och har dessutom en boendeform,
som kräver två familjeförsörjare. Eftersom grunden för en väl fungerande
barnomsorg är väl utbildade förskollärare, krävs från länsregional synpunkt
en etablering av förskollärarutbildning vid högskolan i Skövde.

Mot. 1989/90

Ub520

8

Vi menar att det i fråga om förskollärarlinjen i stort gäller samma argument
om en regional basstruktur som ifråga om grundskollärarlinjen.

Vi föreslår därför att förskollärarlinjen (100 poäng) etableras vid högskolan
i Skövde med 60 platser under treårsperioden.

Lokala och individuella linjer samt fristående kurser

Kärnan i utbildningsutbudet inom anslaget Lokala och individuella linjer
samt fristående kurser vid högskolan i Skövde är för Skaraborgs län väl avpassade
linjer och kurser. De utbildningar som ges tillgodoser således sådana
behov som inte motsvaras av allmänna linjer.

Styrelsen för högskolan i Skövde har understrukit, att de lokala linjerna
och fristående kurserna har kommit att spela en oerhört stor roll för den
ökade spridningen av högskoleutbildning i Skaraborgs län. Det är enligt vår
uppfattning därför väsentligt, att anslaget kraftigt förstärks.

Vi anser att medel bör tilldelas för två nya utbildningar.

Tillgång till utökad kunskap om utländska marknader är av avgörande betydelse
för utvecklingen av näringslivet i länet och Västsverige i övrigt. Vi
föreslår därför att en utbildning i språk och länderkunskap, i kombination
med existerande utbildningar inom ekonomi och/eller teknik, etableras. Utbildningen
bör vara inriktad mot en för Sverige väsentlig exportmarknad i
Europa, förslagsvis det tyska språkområdet (inkl. Österrike). Det bör i sammanhanget
noteras att ett lektorat, bekostat av österrikiska staten, redan
finns inrättat vid högskolan i Skövde och att det finns ett betydande intresse
från Österrikes sida att ytterligare bygga ut kontakterna med högskolan i
Skövde. Länderkunskapsblocket föreslås omfatta 80 poäng med en planeringsram
om åtminstone 20 platser. Kostnaden per årskurs (om 20 p) är 470
kkr.

I Skaraborgs län finns vidare ett starkt och levande intresse för bildkonstområdet
i allmänhet och konstgrafiken i synnerhet. Särskilt konstgrafiken är
väl representerad i länet. Planer finns därjämte att i länet inrätta någon form
av konstinstitution, som i sig samlar många olika funktioner inom konstområdet
(länskonstsamling, artotek, högre bildkonstutbildning, verkstäder,
stödjepunkter för folkbildning inom konstområdet samt för konstbildning i
skolan, ateljéer för aktiva konstnärer, offentliga konstinköp, arkivering och
vård m.m.); med en institution av detta slag skulle synergieffekterna bli
många och även i ett nationellt perspektiv intressanta.

Grunden för en samverkan mellan högskolan och närregionen inom bildkonstområdet
är därför synnerligen god. Vi upprepar därför vårt förslag i
vår senaste motion om inrättande av en linje inom bildkonstområdet om 120
poäng fr.o.m. budgetåret 1990/91. Utbildningen skall vara inriktad mot dels
konstgrafik i mera traditionell mening, dels av modern teknik influerade metoder
inom bildkonstområdet (såsom datorgrafik, konstnärligt hologramskapande
m.m.); härmed tillvaratas på ett för Sverige unikt sätt den omständigheten,
att det inom högskolans ram finns såväl kvalificerad teknisk och
datavetenskaplig som konstnärlig kompetens. Utbildningen skall i första
hand utformas som fortbildning och vidareutbildning för redan yrkesverksamma
konstnärer. Vi utgår från att planeringsramen för linjen bör vara 12
platser. Vi beräknar en kostnad om 650 kkr. per årskurs.

Mot. 1989/90

Ub520

9

Vi föreslår sammanfattningsvis att högskolan i Skövde fr.o.m. budgetåret
1990/91 tillförs resurser för ytterligare utbildningar inom områdena språk
och länderkunskap samt bildkonst. Anslaget D 10 Lokala och individuella
linjer samt fristående kurser bör tillföras medel härför enligt ovan.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tilldelning av ytterligare 30 platser på ekonomlinjen
(140 poäng) vid högskolan i Skövde fr.o.m. budgetåret 1990/91,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av grundskollärarlinjen vid högskolan i
Skövde med 90 platser från budgetåret 1990/91,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av förskollärarlinjen vid högskolan i
Skövde med 60 platser under den kommande treårsperioden,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medel för utbildning med inriktning mot språk och
länderkunskap samt bildkonst vid högskolan i Skövde under anslaget
Lokala och individuella linjer samt fristående kurser fr.o.m. budgetåret
1990/91.

Stockholm den 18 januari 1990

Bengt Kindbom (c) Gunilla André (c)

Mot. 1989/90

Ub520

10