Högskolan

Motion 1988/89:Ub610

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Ub610

av
Högskolan

I den här motionen behandlas bland annat behoven av särskilda anslag för
utrustning till högskolan. Vidare tas förslag upp om införande av en
vetenskaplig grundkurs, strukturplaner för de nya högskolorna, högskolans
internationalisering och doktorandtjänster. Dessutom begärs förslag om en
viss uppluckring av linjesystemet.

Ökade satsningar på högskolan

Vpk lägger förslag i andra motioner som syftar till en ökad rekrytering av
äldre studerande till högskolan. Vi lägger också förslag som syftar till att
bryta den sociala snedrekryteringen till högre studier. Drivkraften bakom
våra förslag är bland annat strävan till en rättvis fördelningspolitik och
insikten om vikten av att för högskolans egen skull bredda sin rekryteringsbas
i tider av sjunkande ungdomskullar.

Offensiva satsningar på högskolan är av stor betydelse för hela nationens
utveckling. Det handlar om nödvändiga investeringar för framtiden som
syftar till en rättvis utveckling för hela landet och social tillväxt för bredare
folklager än idag. Enligt vår mening finns det starka skäl att satsa mer på
högskolan. Den urholkning som skett av anslagen under 80-talet leder
ofelbart till en sämre kvalitet i grundutbildningen. En ytterligare effekt av
dessa nedskärningar är att högskolan blir alltmer beroende av externa
finansiärer och att den långsiktiga planeringen försvåras. Detta kan inte få
fortsätta.

Den krisartade utrustningssituationen måste brytas för att inte standarden
i högskolans grundutbildning skall sjunka successivt. I år liksom tidigare är
vpk berett att verka för högre utrustningsbidrag och vända den negativa
utvecklingen. Vi har tidigare år föreslagit femåriga reinvesteringsprogram
för högskolan. I avvaktan på riksdagens beslut om längre anslagsperioder för
högskolan nöjer vi oss nu med att föreslå ett årsanslag för budgetåret 1989/90
om 200 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslår.

Eftersom vi förutsätter att riksdagen kommer att fatta beslut om treåriga
anslagsperioder till högskolan menar vi att det bör ankomma på regeringen
att lägga fram förslag om ett flerårigt reinvesteringsprogram för högskolan.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen tillkänna.

Vetenskaplig grundkurs och linjesystemets framtid m.m.

Kritiskt tänkande, vetenskapliga metoder och arbetssätt skall känneteckna
den svenska högskoleutbildningen. Därför måste de studerande redan tidigt i

utbildningen tränas till att utveckla dessa färdigheter. Detta är nödvändigt
för att utbildningen skall kunna leva upp till de högt ställda målen.

En konkret åtgärd för att höja den svenska högskolans vetenskaplighet och
kvalitet är inrättandet av en vetenskaplig grundkurs. En kurs på upp till 20
poäng som är obligatorisk för alla examensutbildningar och som förslagsvis
placeras i början av utbildningen. Kursen bör ge underlag och förutsättningar
för ett kritiskt förhållningssätt till det som lärs ut. Därför bör kursen
innehålla sådana moment som vetenskapsfilosofi och idéhistoria.

En presentation bör ske av olika vetenskapliga skolor generellt men även
relaterade till de ämnen man läser i sin utbildning. Sådan kunskap bör skapa
insikt om all vetenskaps relativitet, dess beroende av tids-, klass-, köns- och
kulturella/geografiska förhållanden. Andra moment som kan tas in i en
vetenskaplig grundkurs är t ex metodik och tvärvetenskap.

För en vetenskaplig grundkurs talar även internationaliseringsperspektivet.
För att svenska studenter skall kunna tillgodogöra sig utbildningar
utomlands måste de ha grundläggande kunskaper om de i det internationella
vetenskapssamhället gängse teorierna.

För att ytterligare söka stärka kvaliteten inom grundutbildningen anser vi
att det är dags att pröva vissa delar av dagens linjesystem. Det bör
ifrågasättas ifall linjesystemet främjar de studerandes personliga intresse och
om det svarar mot krav som ställs i en alltmer kunskapsintensiv och
föränderlig värld.

Vi vill inte förkasta idén med utbildningslinjer men det bör undersökas om
ett större poängtal än idag kunde disponeras friare av studenten inom
utbildningen.

Vi inser självklart att utrymmet för fria poängblock varierar stort mellan
olika utbildningslinjer. Frågan om fria poängblock har enligt vår mening
också betydelse för högskolans internationalisering. Därför bör frågorna
kring vetenskaplig grundkurs och linjesystemets framtid belysas i ett
sammanhang. Eftersom vi bedömer det som önskvärt att dessa frågor belyses
ur flera aspekter bör en parlamentarisk utredning tillsättas. En sådan
utredning skulle också kunna leda till breda politiska lösningar.

Utvecklings- och strukturplaner för de nya högskolorna

De nya högskolorna spelar en viktig roll för att öka tillgängligheten till högre
utbildning. De har därför stor betydelse inom regional-, social- och
utbildningspolitiken. Intresset för att studera vid dessa högskolor visar att
skolorna har en betydande utvecklingspotential. Dessa skolor har dock
liksom de stora universiteten under en längre tid levt under ständig
urholkning av de statliga resurserna till utbildningen.

Detta har bland annat lett till att man i flera fall fått sätta sin tillit till
externa finansiärer. Enligt vår mening kan detta vara ett hinder i långsiktigheten
för verksamheten. Riksdagen har under hösten 1988 på initiativ av vpk
beslutat utvärdera bland annat uppdragsutbildningen inom högskoleväsendet.
Men det handlar inte bara om uppdragsutbildning i problematiken för
externfinansiering utan det handlar om att grundutbildningen i vissa fall kan
befaras bero på tillgång av externa medel. När det gäller den forskning som
bedrivs vid de nya högskolorna är det otvivelaktigt så att denna så gott som

Mot. 1988/89

Ub610

7

uteslutande är avhängig externa medel. Detta är enligt vår mening oroande
ur flera aspekter.

Eftersom vpk är anhängare av att forskning skall kunna bedrivas även
utanför de traditionella universiteten anser vi det viktigt att forskningsverksamheten
vid de nya högskolorna lyfts in i ett nationellt perspektiv likaväl
som den grundutbildning som där förmedlas. Det är av vikt att både
utbildning och forskning vid landets högskolor och universitet håller en hög
och likvärdig kvalitet. För att uppnå detta behövs ett utökat samarbete i syfte
att knyta de nya högskolorna närmare den verksamhet som pågår vid de
traditionella universiteten. Risken är annars att det uppstår två parallella
världar inom den svenska högskolan åtminstone vad avser forskningsverksamhet.
En sådan utveckling skulle vara olycklig eftersom grundutbildning
och kvalitet i forskning är direkt beroende av varandra. Vi föreslår därför att
särskilda medel anslås så att de nya högskolorna kan inarbetas politiskt i ett
nationellt perspektiv. Lämpligen kan detta göras genom att högskolorna via
dessa särskilda medel kan anordna konferenser, arbetsseminarier och bl a
göra analyser för att klargöra t ex möjliga samarbetsområden skolorna
emellan, samutvecklings- och egna möjligheter för utveckling av utbildning
och befintlig samt framtida forskningsverksamhet. Det analys- och utvecklingsarbete
vi nu föreslagit bör vara klart senast inför det forskningspolitiska
beslutet 1993. Detta utesluter dock inte att resurser för viss forskning kan
anslås till högskolor redan i samband med 1990 års forskningspolitiska beslut.

Riksdagen bör anslå 5 milj. kr. för det ändamål vi ovan nämnt. Anslaget
kan fördelas av UHÄ till de högskolor som idag inte har fasta forskningsresurser.

Högskolans internationalisering

Under de allra senaste åren har frågan om högskolans internationalisering
tenderat att bli ett knäböjande för några utbildnings- och forskningsprojekt
inom EG. Projekt som inte alls saknar ideologisk överbyggnad. Det ingår
exempelvis i utbildningsutbytet inom COMETT att söka öka arbetskraftens
rörlighet. Ingenting talar för att inte sådana överliggande maktintressen
också gäller högskola och forskning. Vi anser att detta bör sägas. Debatten
om högskolan och EG måste föras inte bara utifrån önskan om ett allmänt
utökat internationellt utbyte inom högskolan. I fallet EG handlar det
tvivelslöst även om makt över utbildning och forskningsresultat.

Internationaliseringssträvanden av den svenska högskolan måste sträcka
sig betydligt längre än till de i EG ingående västeuropeiska universiteten och
forskningscentra.

Det är i och för sig viktigt att ha ett akademiskt utbyte med Västeuropa
men Europa är betydligt större än EG. Den akademiska världen med dess
forskningsgrenar i Sverige får inte begränsas. Det är varken den fria tanken
eller Sveriges handlingsfrihet betjänt av.

Vi vill därför föreslå att ett särskilt anslag inrättas till UHÄ:s disposition
om 5 miljoner kronor. Högskolor och universitet skall kunna ansöka om
medel ur anslaget för internationaliseringsprojekt som söker sig utanför
Norden och EG. Särskilt bör kontakter med sådana länder prioriteras mellan
vilka de akademiska kontakterna idag är låga.

Mot. 1988/89
UbölO

8

Forskarutbildningen

För att säkerställa rekryteringen till forskarutbildning måste de studerandes
sociala situation förbättras. Vi bedömer situationen som särskilt allvarlig mot
bakgrund av de allmänna problem som kommer att uppstå beträffande
rekryteringen till högskolan.

Det är nödvändigt att hårdare hävda principen att utbildning är en viktig
samhällsinsats och en investering för framtiden. Inte minst gäller detta
forskarutbildning.

Vi anser att den sociala tryggheten kan ökas genom omvandling av
utbildningsbidragen till doktorandtjänster.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att ytterligare doktorandtjänster
inrättas genom omvandling av utbildningsbidrag.

Regeringen beräknar att antalet doktorandtjänster kommer att öka med
ca 250.

Vi har inget att erinra mot regeringens förslag i nuvarande läge. Dock
menar vi att det är angeläget att omvandlingen av utbildningsbidrag till
doktorandtjänster påskyndas.

Vpk föreslår därför att regeringen senast i samband med 1990 års
forskningspolitiska proposition lägger förslag om en total omvandling av
utbildningsbidrag till doktorandtjänster.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen, till inredning och utrustning vid högskoleenheterna
för budgetåret 1988/89 bil.10 12 anvisar 200 milj. kr. utöver
regeringens förslag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om ett flerårigt reinvesteringsprogram för högskolan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om vetenskaplig grundkurs och fria poängblock,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om utvecklings- och strukturplaner för de nya
högskolorna,

5. att riksdagen till Universitets- och högskoleämbetet bil.10 Dl för
budgetåret 1988/89 anvisar 5 miljoner utöver regeringens förslag,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om högskolans internationalisering,

7. att riksdagen till vissa särskilda åtgärder inom högskolan bil. 10
D6 för budgetåret 1988/89 anvisar 5 milj. kr. utöver regeringens
förslag,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om doktorandtjänster.

Mot. 1988/89

Ub610

9

Stockholm den 20 januari 1989
Lars Werner (vpk)

Bertil Måbrink (vpk)
Lars-Ove Hagberg (vpk)
Margo Ingvardsson (vpk)
Björn Samuelson (vpk)

Berith Eriksson (vpk)
Bo Hammar (vpk)
Hans Petersson (vpk)
Ylva Johansson (vpk)

Mot. 1988/89

Ub610

10