Till innehåll på sidan

Högskoleutbildning i Fyrstadsregionen

Motion 1988/89:Ub739 av Stig Bertilsson och Arne Andersson i Ljung

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning
1989-01-25
Bordläggning
1989-02-01
Hänvisning
1989-02-02

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89: Ub739

av Stig Bertilsson och Arne Andersson i Ljung
(båda m)

Högskoleutbildning i Fyrstadsregionen

Sedan slutet av 1970-talet har allt fler högskoleutbildningar lokaliserats till
Fyrstadsregionen, det vill säga Vänersborg, Trollhättan, Uddevalla och
Lysekil. Totalt finns inom regionen ca 250000 invånare.

Inom Fyrstad svarar en speciell kommitté, högskolekommittén för Fyrstad,
för handhavandet av de frågor som rör högskoleutbildningar. För
planering, samordning och information svarar Fyrstadskansliet, vilket är
förlagt till Trollhättan.

Kommunerna i regionen ansvarar genom högskolekommittén för finansiering
av väsentliga delar i det som ger förutsättningar för högskoleutbildningens
bedrivande. Det gäller bl. a. utrustnings-, lokal- och administrationsfunktioner.

För nästkommande år föreslår utbildningsministern att det statliga anslaget,
i form av s. k. LIF-medel, för utbildning i Fyrstad skall beräknas till
3,8 miljoner kronor. Detta innebär en ökning med 1,5 miljoner kronor. 1
realiteten betyder emellertid inte detta att högskolekommittén tillförs utökade
resurser jämfört med innevarande år. Under läsåret 1988/89 har
nämligen högskoleutbildningen i Fyrstad genom det s. k. Uddevalla-paketet
tillförts ca 0,9 miljoner kronor. Vidare har från näringslivet i regionen
i samband med etableringen av en ny utbildning tillskjutits ett
engångsbelopp om 0,5 miljoner kronor.

Stor expansion

Utbildningarna i Fyrstad anordnas genom högskolor i Göteborgs högskoleregion,
nämligen Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola,
högskolan i Borås, högskolan i Skövde och högskolan i Karlstad. Utbildningar
inom vårdsektorn organiseras genom vårdhögskolan i Vänersborg
och Bohusläns vårdskola. Utbildningslinjerna, liksom de enstaka kurserna,
är förlagda till samtliga kommuner i Fyrstad. Avgörande för var de
enskilda linjerna eller kurserna placeras är flera faktorer, såsom koncentration
av elevunderlag, praktik i näringslivet, lokaler och utrustning m. m.

Expansionen i den verksamhet som bedrivits i Fyrstad har varit mycket
stor. För tre år sedan fanns ungefär 100 årsstudieplatser, innevarande läsår
är antalet nästan 500 och för den närmaste treårsperioden räknar man med
en fortsatt mycket kraftig ökning.

Det sistnämnda framgår bl. a. av den utredning som, initierad av riksdagen
och utförd på uppdrag av regeringen, under 1988 har framlagts av

landshövding Claes Elmstedt. Hans utredning räknar med att antalet
årsstudieplatser i Fyrstad läsåret 1992/93 skall vara 813. Han har också i
det sammanhanget föreslagit att en ny självständig statlig högskola inrättas
i Fyrstad.

Landshövding Elmstedts utredning utmynnar i att en högskola inrättas
fr. o. m. den 1 juli 1989. Han vill sedan se ett etappvist genomförande, där
kommunerna under en övergångsperiod stöttar upp med utrustning och
lokaler och där rektorstjänsten inte tillsätts under de första åren, utan att
ämbetet då i ställlet utövas av annan tjänsteman. Fr. o. m. 1992/93 borde
Fyrstad sedan ha en utbyggd egen högskoleenhet.

Den av landshövding Elmstedt föreslagna modellen har mötts med
starkt gillande i den berörda regionen. Förväntningarna på en egen högskola
är mycket stora. Den hittillsvarande utvecklingen talar också mycket
starkt för ett genomförande enligt landshövding Elmstedts modell. Efter
ett mycket omfattande utredningsarbete konstaterar hans utredning att det
finns såväl behov som underlag för en högskola i Fyrstad. Detsamma gör
utbildningsplanen för läsåret 1989/90.

Grundutbildningar

Följande grundutbildningar i form av linjer planeras läsåret 1989/90:

Förskollärarlinjen

100 p Vänersborg

Administrativ datalinje

80 p Vänersborg

Driftteknikerlinjen, verkstad

80 p Trollhättan

Småföretagsinriktad ingenjörslinje

80 p Uddevalla

Elektroteknisk ingenjörslinje

80 p Trollhättan

elkraftteknisk variant åk 2

och

teleteknisk variant åk 2

Uddevalla

Produktionsteknisk ingenjörslinje

80 p Trollhättan

(COOP-modell med varvad utbildning

totalt 3 år, varav 1 år på

företag med lön)

Maskinteknisk utbildning

40 p Trollhättan

Småföretagsekonomi

60 p Trollhättan

(fördjupningsalternativ inom

och

ekonomlinjen, där den företags

Uddevalla

förlagda delen finns i Fyrstad)

Fristående kurser

Fristående kurser ges på halvfart. Kursprogrammet, som ännu ej är slutgiltigt
fastställt, omfattar följande ämnesområden:

Företagsekonomi 1 - 20, 21 - 40 och 41 - 50 p

Juridisk översiktskurs 1 10 p

Projektadministration 1 10 p

Personaladministration 1 20 p

Tyska som fackspråk 1 20 p

Mot. 1988/89

Ub739

6

Engelska som fackspråk 1 10 p

Informationsteknik 1 10 p

Kulturgeografi 1 10 p

Datakommunikation 1 5 p

Mikrodatorteknik, grundkurs 1 10 p

CAD/CAM, grundkurs 1 8 p

Kulturvetenskap 1 10 p

Marinbiologisk orienteringskurs 1 10 p

Marin toxikologi 1 5 p

Vetenskaplig illustrationsteknik 1 5 p

marin miljö

Sammantaget innebär detta att högskoleutbildningen inom ramen för
Fyrstadskommitténs verksamhet är nästan lika omfattande som den vid
några av de statliga högskolor som tidigare inrättats, exempelvis i Skövde
och Halmstad. Omfattningen är större i Fyrstad i dag än vad den var vid
den tidpunkt då högskolor inrättades på ovan nämnda och flera andra
orter.

Anmärkningsvärt av utbildningsministern

Det är utomordenligt anmärkningsvärt att utbildningsministern i bilaga 10
till årets budgetproposition så kategoriskt avvisar tanken på en högskola i
Fyrstad. Utbildningsministern uttalar nämligen (sid. 160 i ovannämnda
handling) följande: Inrättandet av en högskola eller en utbyggnad av
högskoleutbildningen vid en befintlig högskola har därför blivit ett viktigt
medel att förändra och förbättra levnadsvillkoren i en region.

Sett även mot denna bakgrund är det förvånande att man i budgetpropositionen
över huvud taget inte tar upp det av landshövding Elmstedt
framlagda förslaget till prövning. Man kan vidare ställa sig frågan varför
utredningen gjorts om den nu ej skall få någon reell prövning.

Andra lösningar

Om landshövding Elmstedts förslag ej kan genomföras, dvs. kan få stöd av
en majoritet i riksdagen måste andra lösningar sökas för att säkerställa att
högskoleverksamheten i Fyrstad kan utvecklas. Utgångspunkten måste då
vara dels att utbildningarna i formell mening organiseras som decentraliserade
utbildningar i samarbete med universitet och högskolor och där
Fyrstad även skall kunna svara för genomförandet av vissa kurser, dels att
man i Fyrstad skapar en sammanhållen planerings- och ledningsorganisation,
som ger praktiska förutsättningar att bedriva en effektiv planering
och en ur kvalitetssynpunkt bra verksamhet. Det förslag som presenteras i
budgetpropositionen för Fyrstad kan mycket väl ligga till grund för en
sådan modell. Dock måste förslaget ändras och förstärkas i vissa avseenden.

Mot. 1988/89

Ub739

7

Rätt att äska medel

Högskolekommittén och dess kansli bör utgöra den ovan nämnda ledningsorganisationen.
Kommittén måste därvid ges samma förutsättningar
vad gäller budget, anslagsframställning och medelstilldelning som högskolorna.
Detta innebär att kommittén bör få rätten att äska medel samt att
beviljade anslag anvisas kommittén. Högskolekommittén har sedan att
svara för ekonomifrågorna gentemot ansvarig högskola. Formerna för
utbildningarnas genomförande får avgöras genom överenskommelser mellan
högskolorna och kommittén. Denna organisation kommer att ställa
ökade krav på de högskolor/universitet, som skall medverka vid anordnande
av utbildningar i Fyrstad. Riksdagen bör i ett särskilt uttalande
klargöra dessa ökade krav för att högskolorna skall ställa upp.

Om anslag av formella skäl ej kan gå till Fyrstad bör man undersöka om
inte länsstyrelsen skulle kunna vara mottagare.

Detta bör av riksdagen ges regeringen till känna.

Om den senare modellen med decentraliserad högskoleutbildning genomförs
bör riksdagen om något eller några år kunna ompröva organisationen
i Fyrstad och då överväga en högskola i Fyrstad.

Hemställan

Med hänvisning till vad i motionen anförts hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande inrättandet av en statlig högskola i
Fyrstad.

Stockholm den 24 januari 1989

Stig Bertilsson (m) Arne A ndersson

i Ljung (m)

Mot. 1988/89

Ub739

8

Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av en statlig högskola i Fyrstad.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    delvis bifall
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av en statlig högskola i Fyrstad.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.