Högskoleutbildning i Ovanåker, Bollnäs och Söderhamns kommuner

Motion 1990/91:Ub699 av Karin Starrin (c)

OBS-regionen, Ovanåker--Bollnäs--Söderhamns
kommuner, bedriver sedan 1986 decentraliserad
högskoleutbildning. Vi har en gemensam arbets- och
utbildningsmarknad med 71 000 invånare samt ett
differentierat näringsliv. Kommunikationsmässigt knyts
kommunerna ihop genom en direktlinje.

Kommunernas tjänstemän och politiker är eniga om
målsättningen att höja utbildningsnivån och kompetensen i
näringslivet och i privat och offentlig tjänstesektor.

Sedan starten 1986 har ca 600 personer genomgått
högskoleutbildning som bedrivits i alla tre kommunerna i
samverkan. De som avslutat studierna har som regel fått
arbete på hemmaplan och därmed tillfört regionen viktig
kompetens. Ett flertal har även fortsatt att studera vid
andra högskolor för att därefter återkomma till regionen.
Det är i första hand nya målgrupper som läser: kvinnor,
komvux-elever och anställda vid kommuner, landsting samt
företag. Huvuddelen har läst ekonomiska ämnen samt
språk, arbetsledning och ''mellaningenjörsutbildning''. Det
har även kommit igång utbildning inom vårdområdet med
bl a 80 p. på hälso- och sjukvårdslinje samt 10 p. på
fristående kurser.

Kommunerna lägger ned ett stort engagemang
beträffande lokaler, utrustning, administration,
marknadsföring och elevvård.

Högskoleutbildning är en statlig angelägenhet men det
är viktigt att kommunerna är med och aktivt deltar vid
uppbyggnaden av verksamheten och även vid förankringen
hos näringslivet.

Kommunerna har hittills bekostat en stor del av
utbildningen i form av uppdragsutbildning med 200 000
kronor per kommun och läsår. Till det skall läggas
kostnader för personal som aktivt arbetar med frågorna vid
kommunerna, lokaler, utrustning och administration.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län har under en
femårsperiod gått in och stöttat ekonomiutbildningen i
Hälsingland med totalt 2,7 miljoner kronor.

Det finns ett klart uttalat kompetensbehov inom
företagsekonomi och elektronik. Här finns idag endast
fristående kurser att tillgå inom ekonomi samt årskurs 1
inom elektroingenjörslinjen. För att möta näringslivets
kompetenskrav behövs ytterligare 30 elevplatser inom
ekonomilinjens basblock om 80 poäng. Dessutom behövs
den ettåriga teknikerutbldningen inom elektronik. Det
senare förutsätter att gymnasieskolan blir utbyggd med
mellaningejörsutbildning. Det är oerhört viktigt att statliga
medel kan tillföras för att få en kontinuitet i
högskolesatsningen i Hälsingland.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemtälls

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om 30 platser på ekonomlinjen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ettårig teknikerutbildning i
gymnasieskolans regi,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om mellaningenjörsutbildning.

Stockholm den 25 januari 1991

Karin Starrin (c)