Högskoleverksamheten i Västsverige

Motion 1992/93:Ub647 av Ingvar Johnsson m.fl. (s)

Västsverige uppvisar, både för närvarande och med
hänsyn till den framtida strukturen, stora problem i
näringslivet bland annat genom nedläggning och
neddragning av industriell verksamhet. Inte minst allvarligt
är att neddragningarna i stor utsträckning har drabbat den i
Västsverige strukturellt så betydande
transportmedelsindustrin.

Den västsvenska regionen, som omfattar fyra län med
tillsammans en dryg femtedel av Sveriges befolkning, måste
långsiktigt ges kraftigt förstärkta resurser för generell och
avancerad kompetensutveckling. För att återskapa de jobb
som nu går förlorade krävs således stora satsningar på
investeringar i byggande, infrastruktur, utbildning och
forskning. Sådana satsningar i Västsverige ligger väl i linje
med vad som redovisas i den socialdemokratiska
partimotionen ''Näringspolitik för tillväxt''.

I två andra motioner redovisar vi socialdemokrater från
Västsverige förslag till kraftiga insatser inom regionen vad
gäller arbetsmarknadspolitiken och näringspolitiken. Vår
utgångspunkt för dessa motioner är att det är
utomordentligt viktigt att underlätta den
strukturomvandling som måste ske, genom att understödja
de framtidsinriktade krafter som finns inom regionen.

Kvalitén i såväl grundskolan, gymnasieskolan,
vuxenutbildningen som högskolan avgör om vi med
framgång skall kunna hävda oss som en framgångsrik region
i framtiden. De förslag till kraftiga satsningar inom
utbildningens område som framförs i tidigare nämnda
partimotion är av strategisk betydelse för utvecklingen i
Västsverige. Vi föreslår där bl.a. ett tredje år för ungdomar
med tvåårig gymnasieutbildning, ökad teknikerutbildning
inom komvux tillsammans med ökade möjligheter till
utbildning inom högskolan.

Regeringen bör i den högskoleproposition som senare
skall presenteras ta fasta på de förslag till ökade satsningar
på utbildning som framförs i den socialdemokratiska
partimotionen. Regeringen bör vid sina överväganden om
fördelning av högskolans resurser för grundutbildning och
forskning beakta de behov och det underlag som finns i
Västsverige.

De västsvenska högskolorna får idag en mindre andel av
de resurser som anslås till utbildning och forskning än vad
som svarar mot befolkningstalen. Detta beror dels på att
flera av högskolorna är relativt nya, dels att flera
högskolesatsningar gjorts av regionalpolitiska skäl, när
sysselsättningsläget var positivt i Västsverige.

Andelen invånare med längre utbildningar är låg,
jämfört med genomsnittet för riket, främst de mer glest
befolkade delarna av de västsvenska länen. Det är dessa
delar av regionen som nu drabbas allra hårdast av
nedgången i industrisysselsättning. I dessa områden behövs
riktade utbildningsinsatser inom olika ämnesinriktningar
och på alla nivåer.

Behovet av förnyelse i Västsveriges näringsliv är som
nämnts stort och har blivit akut, inte minst genom krisen i
bilindustrin. Därför måste satsning på högskolorna i
Västsverige nu ges högre prioritet. De fyra mindre
högskolorna måste ges resurser att växa ifatt de regionala
högskolorna i övriga delar av landet. Göteborgs Universitet
och Chalmers måste ges resurser för att utvecklas som
internationellt framstående skolor och viktiga centra för
kvalificerad utbildning, forskning och utveckling i
Västsverige.

I partimotionen föreslår vi socialdemokrater att
högskoleutbildningen i landet byggs ut med ytterligare 10
000 antagningsplatser redan till hösten l993. Särskilt
betonas vikten av ökad utbildning av ingenjörer och
tekniker. Resurser avsätts för bland annat ett tredje
kompletterande år för högskoleingenjörer och fler
utbildningsplatser för civilingenjörer och yrkesteknisk
högskoleutbildning (YTH).

Med hänvisning till den ovan beskrivna situationen bör
mer än 2 000 av dessa ytterligare antagningsplatser komma
de västsvenska högskolorna till del. Vi socialdemokrater
har jämfört med regeringen, vid de senaste utökningarna av
antalet högskoleplatser, förordat en kraftigare satsning på
de mindre högskolorna.

Högskoleutbildning inom det tekniska området handhas
i Västsverige av Chalmers tekniska högskola, högskolorna i
Borås, Halmstad, Skövde och Trollhättan-Uddevalla. Vid
den utbyggnad som vi nu föreslår bör därför dessa
högskolor prioriteras. Högskolorna i Skövde och
Trollhättan-Uddevalla är mindre än de övriga. Då dessa
dessutom är belägna i områden som drabbas hårdast av
bilindustrins kris bör de tillföras fler platser än de övriga.

En sådan bred satsning på utökad teknisk utbildning i
Västsverige, med fler platser för civilingenjörer vid
Chalmers, fördjupning av högskoleingenjörsutbildningen
genom ett tredje år och en satsning på yrkesteknisk
högskoleutbildning, skulle ge ett starkt bidrag till den
industriella förnyelsen av regionen.

En viktig förutsättning för att klara det framtida behovet
av teknisk kompetens är att få fler kvinnor att välja
tekniskt-naturvetenskapliga utbildningar. För att klara
detta måste insatser göras i såväl ungdomsskolan,
vuxenutbildningen som högskolan. Dessutom måste
attityden i arbetslivet till dem som valt en sådan
yrkesinriktning bli bättre.

För att bättre tillgodose behov av högskoleutbildning
även i regionens glesbygd bör möjligheterna till
distansundervisning utvecklas. Möjligheten att kombinera
yrkesarbete med högskolestudier bör underlättas bland
annat genom ökad undervisning på kvällar och lördagar.

De stora behoven av förnyelse av Västsveriges industri
måste även beaktas när regeringen i den kommande
propositionen skall fördela forskningsresurser. Resurserna
för forskning och den forskningsstödjande verksamheten
vid de västsvenska högskolorna måste därför förstärkas.
Forskning inom områden som teknik och naturvetenskap
liksom kultur och jämställdhet är viktiga drivkrafter för en
positiv utveckling.

På förslag av den socialdemokratiska regeringen
tillfördes, vid behandlingen av förra
forskningspropositionen, även de mindre högskolorna egna
resurser för forskningsstödjande verksamhet. Vid
behandlingen av ny högskolelag hösten l992 beslöt
riksdagen att regeringen skulle återkomma med
förstärkning av dessa resurser. Dessa förstärkningar måste
vara av en sådan storleksordning att högskolornas
möjligheter förbättras avsevärt jämfört med dagens
situation.

I dagens situation på byggarbetsmarknaden är det
särskilt lämpligt att tillgodose behov av nya eller förbättrade
lokaler för högskolorna. Förslag till sådana satsningar har
vi tidigare framfört, när vi i motioner redovisat förslag till
tidigareläggande av byggprojekt. Det är angeläget att dessa
investeringar vid högskolorna nu genomförs.

I denna motion vill vi särskilt ta upp två stora projekt
som är av strategisk betydelse för utvecklingen i
Västsverige. Chalmers tekniska högskola och Göteborgs
Universitet har behov av gemensamma utrymmen för dels
ett mikroelektronikcentrum, dels en andra etapp för
matematiskt centrum.

Chalmers har en mycket omfattande
mikroelektronikforskning inom sektionerna för fysik och
teknisk fysik och elektro- och datorteknik. Inom många
områden finns samverkan med näringslivet. Många av
Chalmers groddföretag emanerar ur den mikroelektroniska
forskningen. Inom fysikområdet har Chalmers och
Universitetet gemensamma verksamheter.

Genom en ny byggnad för
mikroelektronikverksamheten skulle effektiviteten kraftigt
öka. Sambruk av personal och dyrbar utrustning skulle
underlättas. Byggnadsstyrelelsen har angivit kostnaden för
byggnaden till 215 miljoner kronor. För utrustning och
inredning beräknas kostnaden till 24,5 miljoner kronor.

En första etapp av ny byggnad för matematiskt centrum
är nu under byggnad och kommer att vara inflyttningsklar i
maj l993. Huvudmålet att i detta centrum sammanföra de
olika delarna av matematik- och datavetenskapsområdena
kan dock ej uppnås förrän även en andra etapp byggts.
Denna andra etapp är nu färdigprojekterad och kan komma
till stånd omedelbart vilket ur sysselsättningssynpunkt är
angeläget. Kostnadsramen var i prisläge l990 52,5 miljoner
kronor.

Medel inom ramen för investeringar inom byggområdet
av arbetsmarknadsskäl bör därför omfördelas så att
byggandet av andra etappen av matematiskt centrum och
mikroelektronikcentrum i Göteborg kan komma till stånd.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om framtida satsningar på
grundutbildning och forskning vid högskolorna i
Västsverige,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om byggande av
mikroelektronikcentrum och andra etappen av matematiskt
centrum i Göteborg.

Stockholm den 22 januari 1993

Ingvar Johnsson (s)

Karl-Erik Svartberg (s)

Lahja Exner (s)

Anders Nilsson (s)

Marianne Carlström (s)

Ingegerd Sahlström (s)