om höjning av minimikapitalet för aktiebolag

Motion 1987/88:L208 av Bengt Silfverstrand m. fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:L208

av Bengt Silfverstrand m. fl. (s)

om höjning av minimikapitalet för aktiebolag

Redan 1973 beslutade riksdagen att höja gränsen för lägsta tillåtna aktiekapital
från 5 000 kronor till 50 000 kronor. De aktiebolag som bildats före
den 6 juni fick anstånd till utgången av år 1978 med att höja sitt aktiekapital
till detta belopp, övergå till annan bolagsform eller att avregistrera bolaget.
Efter ett nytt riksdagsbeslut 1977 förlängdes övergångstiden för de äldre
bolagen till utgången av 1981.

Denna höjning av minimibeloppet för aktiekapital till 50 000 kronor
tillkom främst för att skapa ökad trygghet för att bolaget uppfyller sina
förpliktelser mot anställda, mot samhället och mot andra borgenärer.

Det har länge funnits synnerligen starka skäl att ytterligare höja denna
gräns för lägsta tillåtna aktiekapital. Redan i lagutskottets betänkanden
1980/81:28 och 1982/83:16 framhålles att det kan vara motiverat att man vid
en anpassning av aktiebolagens regler till verksamheten i de största aktiebolagen
och införandet av särskilda bestämmelser för mindre företag relativt
kraftigt höjer den undre gränsen för aktiekapitalet. Utskottet förutsatte att
regeringen skulle följa utvecklingen och vid en förnyad prövning av frågan
om olika regler för de största och de mindre bolagen överväga spörsmålet
om en höjning av gränsen för aktiekapitalet.

Men trots dessa uttalanden och trots att utvecklingen vad t. ex. gäller
antalet konkurser motiverat en kraftig höjning av minimikapitalet i aktiebolag
har ingenting hänt.

Ett aktiekapital på 50 000 kronor utgör inte ens i rimlig grad en tillräcklig
ersättning för att förebygga konkurser och att aktiebolagsformen utnyttjas
för ekonomisk brottslighet.

Konkursernas antal ökade med 32 procent mellan åren 1982 och 1986.
Dåliga kunskaper i bokföring och för låga krav på soliditet är viktiga
orsaker till denna allvarliga utveckling. 1985 fick endast 2 procent av oprioriterade
fordringsägare i konkurser någon utdelning. Det innebär totala
kreditförluster på 6 miljarder kronor.

1 många mindre företag är andelen eget kapital alltför låg för att ge
företaget en tillräcklig finansiell stadga, vilket i sin tur är en förutsättning
för att skapa tillfredsställande trygghet för anställda, långivare och leverantörer.

Ingenting talar för att en värdebeständig kapitalgräns skulle utgöra något
hinder för nyetablering av seriösa företag. Tvärtom kan det hävdas att vi
haft en för hög nyetableringstakt i Sverige under de senaste åren och att
detta åtminstone delvis sammanhänger med att det varit alltför lätt att bilda
aktiebolag.

Sammanfattningsvis talar starka skäl för en kraftig höjning av mini- Mot. 1987/88

mikapitalet för aktiebolag. Ett lämpligt minimibelopp bör vara åtminstone L208

150 000 kronor. I samband med en höjning bör också övervägas en anknytning
av aktiekapitalet till basbeloppet. Ett alternativ till en sådan
anknytning är att det lägsta tillåtna aktiekapitalet räknas upp med vissa
intervaller, t. ex. vart femte år. För att underlätta en sådan anpassning för
seriös företagsamhet bör möjlighet finnas att genom lån täcka minimikapitalet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förslag till anpassning av minimibeloppet för aktiekapital.

Stockholm den 21 januari 1988
Bengt Silfverstrand (s)

Bo Nilsson (s) Gunnar Nilsson (s)

1* Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr L207-215