Humaniora vid universitetet i Linköping

Motion 1989/90:Ub640 av Lola Björkquist m.fl. (fp, c)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning
1990-01-25
Bordläggning
1990-02-06
Hänvisning
1990-02-07

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: Ub640

av Lola Björkquist m.fl. (fp, c)
Humaniora vid universitetet i Linköping

Bakgrund

År 1967 inrättades fyra universitetsfilialer i Sverige. En av dessa inrättades i
Linköping. Av dessa fyra filialer är det enbart den i Linköping som sedermera
fått universitetsstatus. Detta skedde 1975. Sedan dess har mycket skett

1 Linköping. Omfattningen av verksamheten har vuxit såväl inom forskning
som grundutbildning. För närvarande finns över 10 000 studerande och cirka

2 200 anställda vid universitetet.

Att universitetet har vuxit så mycket kan delvis förklaras av att inom de
flesta verksamhetsområden har en modern profil vuxit fram som varit attraktiv
inom både forskning och grundutbildning. Dessutom har universitetets
flexibilitet och förmåga att initiera samarbete över snäva disciplingränser inneburit
att ett antal utbildningar och forskningsområden utvecklats vilka är
eller har varit unika inom den svenska universitetsvärlden. Detta har dock
lett till att vissa områden inom universitetet vuxit mer än andra. Tekniska
högskolan har varit mycket framgångsrik när det gäller att utveckla både
grundutbildning och forskning. Hälsouniversitetet är en för landet unik satsning
på medicinsk forskning och utbildning. Inom den filosofiska fakulteten
vid universitetet i Linköping bedrivs tvärvetenskaplig forskning vid Temainstitutionen,
som även den är unik för landet.

Med andra ord kan universitetet i Linköping blicka tillbaka på en utveckling
som varit mycket framgångsrik. Det finns dock en obalans inom universitetet
eftersom ett av områdena inte alls utvecklats i tillnärmelsevis samma
utsträckning som de övriga. Universitetet i Linköping saknar nämligen flera
av de humanistiska kärnämnen som bör finnas på ett universitet för att det
skall göra skäl för namnet universitet. De humanistiska ämnen som finns
emanerar i huvudsak från filialtiden och verksamheten inom dessa ämnesområden
har inte vuxit i nämnvärt större utsträckning i Linköping jämfört
med de övriga filialorterna. Humaniora i Linköping måste uppnå en kritisk
massa. Först när detta har skett finns förutsättningarna för universitetet att
på ett allsidigt sätt förmedla, vårda och utveckla kunskap. Det skall tilläggas
att en utbyggnad av humaniora vid universitetet också leder till en stimulans
av övrig forskning och grundutbildning vid universitetet.

En icke-traditionell traditionsenlig utbyggnad av humaniora
vid universitetet i Linköping

Universitetet i Linköping har presenterat ett förslag till förstärkning av
grundutbildningen i humaniora vid universitetet inom ramen för fyra kunskapsområden:

- Bilden i samhället

- Förnyelse genom tradition

- Kulturspridning - Kulturmöten - Kulturkonfrontation

- Spridningen av kunskap och övertygelser i samhället

Gemensamt för dessa kunskapsområden är att det vid universitetet i Linköping
föreligger kompetens inom vissa delar, men att det är nödvändigt att
inrätta framför allt ämnena allmän språkvetenskap, etnologi, filosofi och
idé- och lärdomshistoria men även kulturantropologi, musikvetenskap och
teknikhistoria om målsättningen ska realiseras. En förstärkning av framför
allt bildvetenskap och spanska är också nödvändig.

För att gripa sig an ovanstående utmaningar besitter universitetet i Linköping
särskilt betydelsefulla tillgångar i form av framgångsrikt beprövade erfarenheter
av samarbete och utveckling över traditionella disciplingränser
vid flerämnesinstitutioner och mellan skilda fakulteter. Den forskning och
forskarutbildning som bedrivs inom Tema är ytterligare en garanti för att en
förstärkning av grundutbildningen i humaniora vid universitetet i Linköping
kommer att bli framgångsrik. För att illustrera de synnerligen goda möjligheter
till samarbete som finns i Linköping kan kunskapsområdet Bildén i
samhället betraktas: Inom Tema Kommunikation bedrivs forskning och
foskarutbildning i bildvetenskap med kommunikationsteoretisk inriktning.
Inom den filosofiska grundutbildningen finns ett lektorat i bildvetenskap.
Inom den tekniska fakulteten finns betydelsefull kompetens inom t.ex. bildbehandlingsområdet,
där den medicinska användningen är ett viktigt tilllämpningsområde.
Bildforskningens nära samarbete och metodologiska gemenskap
med en lång rad andra kulturhistoriska discipliner aktualiserar
dock en ökad satsning pä flera humanistiska ämnen vid universitetet i Linköping.
Detta gäller för detta kunskapsområde framför allt etnologi, praktisk
och teoretisk filosofi men även t.ex. musikvetenskap genom bildvetenskapens
frändskap med video- och filmkultur och massmediaforskning.

Det är viktigt att slå fast att den utbyggnad av humaniora som planeras vid
universitetet inte siktar på att bygga upp en organisation som liknar den som
finns vid övriga universitet. Avsikten är att utnyttja den för landet unika erfarenhet
som finns i Linköping när det gäller att finna okonventionella lösningar
för hur utbildningen skall utformas och organiseras. En utveckling av
humaniora enligt den modell som skisserats ovan leder också indirekt till att
utbudet av fristående kurser kan öka vilket är mycket välkommet. Speciellt
med tanke på det resonemang som förs i årets budgetproposition rörande
möjligheterna att erbjuda studerande som är intresserade av samhällsvetenskap
och humaniora större flexibilitet när det gäller val av kurser än vad det
nuvarande linjesystemet kan erbjuda. Skall universitetet i Linköping ha
samma möjlighet som finns vid de övriga fem universiteten i landet förutsätter
detta en utbyggnad främst inom humanioraområdet.

Mot. 1989/90

Ub640

9

I ovanstående förslag till förstärkning av humaniora vid universitetet i Linköping
redovisas en kostnadskalkyl för en utbyggnad inom ramen för de fyra
kunskapsområdena. De beräknade kostnaderna uppgår till 6 400 kkr i dagens
penningvärde. Denna utbyggnad bör genomföras inom den kommande
treåriga planeringsperioden. Universitetet i Linköping bör därför tilldelas
medel enligt följande för en förstärkning av grundutbildningen inom området
humaniora:

1990/91: + 2 400 kkr

1991/92: + 2 000 kkr

1992/93: + 2 000 kkr

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av förstärkning av humaniora vid universitetet
i Linköping.

Stockholm den 25 januari 1990

Lola Björkquist (fp)

Roland Larsson (c) Karl-Göran Biörsmark (fp)

Hugo Andersson (c)

Mot. 1989/90

Ub640

10

Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av förstärkning av humaniora vid universitetet i Linköping.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av förstärkning av humaniora vid universitetet i Linköping.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.