Hushållsekonomisk forskning och hushållsinformation

Motion 1989/90:L718 av Elisabet Franzén m.fl. (mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:L718

av Elisabet Franzén m.fl. (mp)

Hushållsekonomisk forskning och
hushållsinformation

Ekonomiska liberaler säger gärna att det är konsumentens behov som styr
produktionen av varor och tjänster. Att konsumenten har makten över
marknaden. Verkligheten ser tyvärr annorlunda ut. I stället är den enskilde
oftast ett hjälplöst offer för handelns övertalningskampanjer och rationaliseringsåtgärder,
och han har nästan ingenting att sätta emot.

Konsumentens ställning kan synas trygg om man tittar ytligt på bestämmelser
sådana som de om varugaranti och ångervecka, om möjligheter att
reklamera felaktiga varor och om produktsäkerhet. Dessutom hjälper ju
konsumentverket till att planera hushållsbudgeten.

Ser man däremot till resursfördelningen på marknaden, så inser man lätt
att konsumentens ställning är utomordentligt svag. Hans möjligheter att
hävda sig gentemot handeln visas tydligt med följande jämförelser:

- Den årliga reklamkostnaden per innevånare i Sverige har beräknats till
4 700 kr. (40 miljarder kronor i detaljistledet inkl. moms) medan regeringen
nu föreslår 8,25 kr. per person till konsumentverket och dess stödjande
verksamhet.

- Samhällets stöd till kunskapsutveckling på näringslivets område är oerhört
mycket större än stödet till forskning och undervisning i konsumenthushållsekonomi.
Det finns särskilda handelshögskolor och universiteten
har företagsekonomiska institutioner medan konsumentkunskapen
just nu löper stor risk att försvinna som självständigt ämne.

Mot denna bakgrund är det lätt att förstå varför den samlade kunskapen om
ekonomi och marknad sedd ur konsumentperspektiv är liten i vårt land. Att
forskningen har eftersatts har fått till följd att viktig baskunskap saknas, när
det gäller hushållens villkor. För konsumentverket innebär det att de futtiga
åtta kronorna, som får spenderas på varje svensk, med säkerhet bär fram
budskap grundade på bristfällig kunskap.

Här följer några exempel på områden, där grundforskning och tillämpad
forskning behövs.

- konsekvenser på kort och lång sikt av hushållens ökade skuldsättning

- hushållens ekonomi ur ett jämställdhetsperspektiv

- hushållens energianvändning

- produktionen i hushållet

- hushållsekonomiskt beteende

- hushållen och konsumentlagstiftningen: utnyttjande, kunskap, förstå- Mot. 1989/90
else och effekter av information L718

En verklig konsumentmakt förutsätter att konsumenterna har dels kunskap
och dels medvetenhet om sin makt. Samhället måste ställa resurser till förfogande,
så att kunskaperna inom det hushållsekonomiska området kan utvecklas
i samma omfattning som det företagsekonomiska.

Det är också nödvändigt att konsumentupplysningen ges starkt ökade resurser,
som bör kanaliseras till flera olika organ. Konsumentverket är en given
mottagare, men stöd skall också ges till fria konsumentorganisationer
och till kommuner, som har en fungerande konsumentverksamhet, i form av
riktade bidrag.

Konsumentverkets nuvarande uppgifter, som omfattar bl.a. hushållsekonomiska
frågor, marknadsbevakning och det europeiska integrationsarbetet,
bör finnas kvar och förstärkas. Vi utgår då från att arbetet med EG-integrationen
har målet att förhindra varje anpassning, som kan bli till den
svenske konsumentens nackdel.

Större kunskap ger bättre konsumentinformation. Vi föreslår därför att
konsumentverket får ett särskilt anslag för forskningskontakter. På så sätt
kan biblioteket skaffa aktuell litteratur, forskningen kan följas och dess resultat
bedömas och dessutom kan verket hålla löpande kontakt med forskare,
som har hushållsekonomisk inriktning.

Konsumentverket har en väl fungerande informationsverksamhet. Sett ur
allmänhetens synvinkel är det obekvämt och lite förvirrande att man inte kan
få uppgifter om t ex mat, kläder och det kemiska innehållet i biltvättmedel
från samma ställe. För konsumenten vöre det en fördel om livsmedelsverket,
konsumentverket och kemikalieinspektionen samordnar den informationsverksamhet
som riktar sig till konsumenter. Vi föreslår att detta sker på
lämpligt sätt efter samråd med de berörda myndigheterna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär en kraftfull satsning på hushållsekonomisk
forskning i samband med den kommande forskningspropositionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av starkt ökade resurser till konsumentupplysning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om konsumentverkets utvidgade verksamhet med bl.a.
ökad forskningsbevakning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att konsumentinformationen
från konsumentverket, livsmedelsverket och kemikalieinspektionen
bör samordnas.

12

Stockholm den 25 januari 1990
Elisabet Franzén (mp)

Eva Goes (mp)

Gösta Lyngå (mp)

Mot. 1989/90
L718

Kent Lundgren (mp)

Anita Stenberg (mp)

13