Icke medicinskt motiverad modifiering av kroppen

Motion 2003/04:So420 av Ingrid Burman m.fl. (v)

1 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om reglering av plastikkirurgi som inte är medicinskt motiverad.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om det ekonomiska ansvaret vid plastikkirurgi som misslyckats.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utfärdande av riktlinjer för tatuering, piercing och bodymodification.

2 Inledning

Kultur och tidsbundna estetiska ideal styr bilden av vad som anses vara vackert och eftersträvansvärt. I vissa perioder föredras kort hår eller långt hår, vida kläder eller tighta kläder, breda eller smala slipsar. Det är estetiska uttryck och ideal, som visserligen kan vara kostsamma ekonomiskt att följa, men som inte medicinskt eller på annat sätt kan ge upphov till skador.

I dagens samhälle skapas idealbilden av kvinnor och män, flickor och pojkar genom media och reklam. Den sprids snabbt och över hela världen. Idealet präglas av smala kroppar, ungdom och etnisk likriktning. Bilden av det perfekta utseendet tenderar att skilja sig mer och mer ifrån det som är möjligt för den mänskliga kroppen, utan att vidta omfattande och riskabla ingrepp. Många människor upplever sig, i en jämförelse med de rådande idealen, vara fel och försöker med alla medel uppnå en förändring. Det är särskilt framträdande bland unga flickor och pojkar där också anorexi och bulimi ökar.

3 Plastikkirurgi

Alltfler och allt yngre genomgår plastikkirurgi som inte är medicinskt motiverad. Den bild som reklamen framställer som eftersträvansvärd, bl.a. för unga kvinnor, är extremt smala kvinnor med stora bröst. Sådana kroppar är mycket sällsynta, varför många flickor och kvinnor väljer att operera sina bröst. Dessa ingrepp är inte riskfria och många flickor är så unga när de opereras att de inte är färdigutvecklade.

Plastikkirurgins område har växt och fler använder nu också toxiska medel som slätar ut rynkor, olika typer av medel för att fylla ut läppar osv. Alla blir inte nöjda, en del operationer misslyckas varefter den offentliga vården får ansvaret för efterbehandling av komplikationer. Till detta ska även läggas Socialstyrelsens tidigare kritik av privata plastikkirurgiska kliniker som var mycket allvarlig. Det handlade då om brister i hanteringen av narkotikaklassade läkemedel, avsaknad av system för avvikelser m.m.

Inom sjukvården har man reagerat på den ökade förekomsten av t.ex. bröstimplantat, som enligt erfarenheter från flera barnmorskor lett till svårigheter med amning och ökade smärtor. I vissa fall har det även visat sig att det är försvårande att höra hjärtat på grund av att implantat ligger i vägen.

Mot denna bakgrund anser Vänsterpartiet att en åldersgräns för icke medicinskt motiverad plastikkirurgi införs, och att det vid dessa ingrepp ska vara obligatoriskt för plastikkirurgen att muntligt och skriftligt informera om de risker som ett plastikkirurgiskt ingrepp kan innebära. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Socialstyrelsen har i uppdrag att utreda den plastikkirurgiska vården. Vänsterpartiet anser mot ovanstående bakgrund att detta uppdrag ska kompletteras med en utredning om ansvarsfrågan ekonomiskt, när plastikkirurgiska ingrepp som utförts utan medicinsk indikation på privatklinik misslyckas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

4 Tatuering, piercing och bodymodification

Frågan om tillsyn, reglering och åldersgränser för tatuering och piercing har legat på riksdagens bord vid ett flertal tillfällen. Regeringen har hänvisat till att Socialstyrelsen tar initiativ i denna fråga om det föreligger några skäl för detta, och att man inte bedömt att det funnits sådana skäl. Nu har Socialstyrelsen tagit tag i denna fråga, men Vänsterpartiet kan konstatera att lagstiftning och tillsyn ligger ett steg efter i utvecklingen.

I dag är det inte bara tatuering och piercing som utövas utan även s.k. bodymodification som tangerar kirurgiska ingrepp. Bodymodification innebär att figurer i olika material opereras in subcutant för att skapa mönster, eller att ärrbildningar i form av mönster bränns in i huden.

Det finns även medicinska risker med tatuering, då de, enligt vissa narkosläkare, utgör en risk när de sitter i ryggslutet och därmed utgör en risk vid epiduralanestesi.

Vänsterpartiet anser att det inte är politikers uppgift att sätta sig till doms över människors fria val över sitt utseende, men dessa ingrepp ligger på gränsen till kirurgi. Vi vet att vi har en ökning av allergier, antibiotikaresistenta bakterier m.m., varför det är angeläget att ha kontroll över verksamheter av denna art.

Vänsterpartiet anser därför att Socialstyrelsen bör ges i uppdrag att se över och utfärda riktlinjer för såväl tatuering, piercing som bodymodification. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 2 oktober 2003
Ingrid Burman (v)
Ulla Hoffmann (v)	Kalle Larsson (v)
Elina Linna (v)	Rolf Olsson (v)
Gunilla Wahlén (v)