Idrottsfrågor

Motion 1992/93:Kr504 av Åke Gustavsson m.fl. (s)

Omkring 4 miljoner svenskar utövar aktivt någon form
av idrott eller motion. Inom den samlade idrottsrörelsen
finns ca 2,5 miljoner medlemmar. Den är därmed en av vårt
lands största folkrörelser och den i särklass största
ungdomsrörelsen.

Idrotten är en viktig del av det svenska samhället. Idrott
ger, som få andra verksamheter, samvaro och gemenskap.
Den hjälper till att närma människor till varandra och
motverkar främlingskap, vilket inte minst i dagens samhälle
är en viktig uppgift.

Idrotten är viktig i samhället inte minst därför att den är
vår största ungdomsverksamhet. 74 % av alla pojkar och 65
% av alla flickor i åldern 10--12 år är med i en eller flera
idrottsföreningar. Totalt finns ca 60 % av alla i åldern 7--20
år i den organiserade idrottsrörelsen.

Under verksamhetsåret 1991/92 redovisade idrotten 6,8
miljoner sammankomster, berättigade till lokalt
aktivitetsstöd. Antalet sammankomster bör därefter ha
ökat något.

Det ger förutsättningar och möjligheter för idrotten,
men innebär också ett ansvar -- ansvaret att se till att alla de
ungdomar som söker sig till idrotten får chansen att vara
med och kan känna sig som en del av gemenskapen.
Ungdomsverksamheten bärs upp av ideellt arbetande
ledare. I drygt 21 000 föreningar lägger ca 500 000 ledare
ned uppskattningsvis 140 miljoner oavlönade arbetstimmar
varje år.

Tillgången på ledare är avgörande för
ungdomsverksamhetens omfattning. Att ledarna ges bra
möjligheter i sitt ideella arbete finns det starka skäl att
understryka nu när kommunala besparingar slår oerhört
hårt mot fritidssektorn.

Idrott är också en viktig form av förebyggande
hälsovård. I ett samhälle där alltfler får stillasittande
arbetsuppgifter ökar behovet av motion. Idrotten ger
genom sin bredd möjlighet för envar att finna den form av
motion som passar och intresserar. Vi vill slå vakt om den
obligatoriska idrottsundervisningen i skolan.

Idrotten är för allt fler den främsta
fritidssysselsättningen. Det gäller såväl i form av det egna
utövandet av idrott och motion, som konsumtionen av
idrott. Få ting tilldrar sig så stort intresse som
idrottstävlingar på elitnivå. Det bereder många spänning
och njutning, det väcker debatt och diskussion.

Det är några av skälen för att det är en angelägenhet för
samhället att skapa förutsättningar för idrott och
motionsutövande. Det sker genom insatser på såväl det
kommunala som det statliga området.

Det kommunala stödet är ca 5 mdkr, varav merparten är
anslag för drift och byggande av anläggningar. Det statliga
stödet beräknas sammantaget uppgå till ca 1 mdkr.

Statsstödets utveckling

Regeringen föreslår i årets budget ett oförändrat anslag
till idrotten. Det är i realiteten en minskning.Under
budgetåren 1983/84 t.o.m. 1991/92, då Sverige hade
socialdemokratiska regeringar, ökade det av
Riksidrottsförbundet fördelade statsstödet realt med 22,4
%. Det lokala aktivitetsstödet ökade under samma period
från 10 kr till 28 kr per aktivitet. Få verksamheter hade
perioden 1982--1991 en så kraftig real utveckling av
statsstödet som idrotten.

Egenfinansiering

Ambitionen hos en folkrörelse kännetecknas av att alltid
vilja förbättra sin verksamhet. Det gäller i hög grad också
idrottsrörelsen. Ambitionsnivån ligger oftast en bit högre
än vad samhällsstödet medger. Det är därför nödvändigt att
folkrörelserna ges goda möjligheter till egenfinansiering.
Inte minst gäller detta för idrottsrörelsen.

1976 var den statliga andelen av spelmarknaden 72,7 %
och folkrörelsernas andel 27,3 %. Under de borgerliga
regeringsåren, fram t.o.m. 1982, ökade den statliga delen
av spelverksamheten till lite drygt 82 % och folkrörelsernas
andel sjönk. Sedan 1982 har folkrörelsernas andel av
spelmarknaden varit i stort sett oförändrad. Under de
senaste åren har folkrörelseandelen ökat något, inte minst
genom Bingo-Lottos positiva utveckling.

Även det traditionella bingospelet har givit
folkrörelserna ca 250 mkr i ökade intäkter.

Efter önskemål från folkrörelserna tillsatte den
socialdemokratiska regeringen under 1991 en ny
lotteriutredning för att se över förutsättningar för att
ytterligare förbättra folkrörelsernas möjligheter att ta in
pengar på lotteri- och bingospel. Ett sådant förslag som
''syftar till att återställa balansen på lotterimarknaden till
folkrörelsernas favör'' har nu lagts fram. Förslaget skall
remissbehandlas och beräknas kunna träda i kraft den 1
januari 1994.

Statsstödet

Från olika håll framförs tanken, att idrottsrörelsen borde
få sitt stöd genom att få del av Tipstjänsts vinstmedel på den
idrottsbaserade delen av spelverksamheten. Vi vill för vår
del understryka att den grundläggande principen bör vara,
att idrotten, liksom andra viktiga företeelser i det svenska
samhället som åtnjuter statsstöd, får sina anslag genom
beslut i Sveriges riksdag. Vi anser inte att idrottsrörelsen,
som är så viktig i det svenska samhället, skall ha sin
verksamhet grundad och beroende av svenska folkets
spelvanor. Det förhindrar inte att vi anser det rimligt att
Tipstjänst, genom beslut i särskild ordning, ges möjlighet
att avsätta pengar till idrottsverksamhet. För innevarande
budgetår handlar den om 55 mkr.

Idrottsrörelsen har sedan över 20 år själv genom
riksidrottsstyrelsen indelat idrottsanslagen. Det har skett på
ett utmärkt sätt. Under de senaste åren har riksdagen inte
öronmärkt medel till speciella verksamhetsområden utan
överlåtit åt riksidrottsstyrelsen (RS), att inom en given
medelsram fördela medlen. Däremot har riksdagen angivit
olika områden som särskilt bör uppmärksammas och
prioriteras.

Enligt vår mening bör RS vid sin fördelning ta hänsyn till
följande.

Det är viktigt, inte minst från folkhälsosynpunkt, att
olika insatser görs för att ge allt fler möjlighet till rekreation
och motion. Riksidrottsförbundet bör intensifiera sitt
arbete på detta område, liksom när det gäller insatser för att
aktivera handikappade.

Riksidrottsförbundet har redovisat ett mycket ambitiöst
program när det gäller att rekrytera fler kvinnor till
idrottslig verksamhet. Vi vill för vår del understryka det
angelägna i att detta program ges hög prioritet.

Elitidrotten är av stort värde för att väcka och bredda
intresset för motion och fysisk fostran. Elitidrotten är dock
en liten del av det totala idrottsutbudet, men den tilldrar sig
en stor massmedial uppmärksamhet. Det är viktigt att de
som ägnar sig åt elitidrott ges goda förutsättningar för detta.
Det är också en fråga för Riksidrottsförbundet och dess
specialförbund att sörja för att så sker.

De ideellt arbetande ledarnas insatser är av avgörande
betydelse för idrottens möjlighet att fullgöra viktiga
funktioner i det svenska samhället. Därför är satsningen på
ledarutbildning viktig.

Insatser för barn och ungdomar är en viktig del av
idrottsrörelsens verksamhet. Det lokala aktivitetsstödet är
av stor betydelse för den lokala idrotten och dess möjlighet
att aktivera ungdomar. Under budgetåret 1991/92
genomfördes 6,8 miljoner bidragsberättigade aktiviteter av
föreningar som erhåller lokalt aktivitetsstöd. Det innebär ca
18 300 aktiviteter varje dag, året om. Från den 1 juli 1991
gäller de regler idrottsrörelsen själv lagt fast. Det är viktigt
att Riksidrottsförbundet, inom den anslagsram som lämnas,
kraftigt räknar upp satsningen på det lokala
aktivitetsstödet. Detta har också riksidrottsmötena
understrukit.

Det är av stor betydelse för den svenska idrottsrörelsen
att företrädare för den kan åta sig internationella
förtroendeuppdrag. Det är positivt om det också kan bidra
til att stärka Sveriges möjligheter att erhålla världsskap för
internationella idrottsevenmang. Inom EG tas initiativ till
ett närmare idrottssamarbete mellan medlemsstaterna. Det
är av stor vikt att den svenska idrottsrörelsen följer och
utvärderar de konsekvenser det västeuropeiska
integrationsarbetet kan få för svensk idrotts vidkommande.

Särskilda medel anslås till föreningar som vill uppföra
idrottsanläggningar av olika slag. Vi anser det angeläget att
Riksidrottsförbundet ges möjlighet att inom anslagsramen
använda medel för dessa ändamål.

Riksidrottsförbundet äskar 100 mkr för att investera i
Bosön -- svensk idrotts centrum för träning, tävling och
utbildning. Här vill RF bygga en ny idrottshall, nya
elevbostäder, ett nytt hotell samt ett idrottsmedicinskt
centrum. Enligt RF har Bosönprojektet en central roll för
utvecklingen av svensk idrott. Vi delar den värderingen och
finner projektet Bosön mycket intressant. Vi föreslår att
riksdagen inom ramen för arbetsmarknadsanslaget beviljar
100 mkr för projektets förverkligande. Enligt vad vi erfarit
kan det ske under budgetåret 1993/94.

Under en lång följd av år har staten anslagit extra medel
för Sveriges deltagande i olympiska spel, under senare år
också för deltagande i de handikappades egna olympiska
spel. Idrottsrörelsen har begärt 13,9 mkr för deltagandet i
de olympiska vinterspelen. I beloppet inkluderas också
deltagandet i handikapp-OS samt de dövas världsspel. Det
är angeläget att dessa medel ställs till idrottens förfogande.

I 1991 års valrörelse presenterade Moderata
samlingspartiet ett idrottspolitiskt program med rubriken
''Att få stå på egna ben''. I programmet utlovades en kraftig
ökning av samhällsstödet till idrotten. Bl.a. föreslogs att
överskottet från de idrottsanknutna spelen inom Tipstjänsts
verksamhetsområde skulle kanaliseras till idrotten. Det
beräknades till 450 mkr i tillskott för idrottsrörelsen. Vidare
utlovades en befrielse från mervärdesskatt för
idrottsrörelsen. Detta beräknades ge idrottsrörelsen
ytterligare ca 400 mkr i tillskott. Därtill utlovades ett
borttagande av bingoskatten och reklamskatten för
idrottsreklam samt en höjning av grundavdraget från 15 000
kr till 50 000 kr. Idrottsrörelsens egna beräkningar av de
moderata vallöftena slutade på ca 1 mdkr.

De av regeringen föreslagna beloppen på
idrottsanslagen detta och nästa budgetår bör sättas i relation
till de löften Moderata samlingspartiet ställde under
valrörelsen.

I den förra budgeten sökte regeringen t.o.m. räkna sig
tillgodo den generella sänkning av mervärdesskatten som
riksdagen redan fattat beslut om när det gällde mat,
restaurangtjänster och resor.

Professur

Den personliga professur vid Karolinska Institutet som
innehas av Einar Eriksson bör permanentas när han avgår
med pension.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om idrottens villkor,

2. att riksdagen beslutar anslå 100 000 000 kr för
investering i Bosön -- svensk idrotts centrum för träning och
utbildning.1

Stockholm den 22 januari 1993

Åke Gustavsson (s)

Maja Bäckström (s)

Berit Oscarsson (s)

Anders Nilsson (s)

Leo Persson (s)

Ingegerd Sahlström (s)

Björn Kaaling (s)

Monica Widnemark (s)

1 Yrkande 2 hänvisat till AU.