IMPOD m.m.

Motion 1990/91:U249 av Alf Wennerfors (m)

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att slå
samman IMPOD, Swedfund och en del av SIDAs industri
till en ny biståndsmyndighet för industri --
näringsutveckling -- kallad SITCO (Swedish Industrial and
Trade Development Corporation).

Förslaget bygger på biståndsorganisationsutredningens
förslag.

Den första frågan man kan ställa är varför utredningen
egentligen tillsattes. Flera remissinstanser har ifrågasatt
skälen. Utredningsuppdraget omfattade inte IMPOD.

Remissbehandlingen

Förslaget skickades på remiss till ett femtiotal
organisationer och myndigheter. Ett stort antal har besvarat
remissen, flera av dem efter en betydande arbetsinsats. Om
det fanns en ''beställning'' på vad utredningen skulle komma
fram till, är det svårt att inse varför man gjorde en så
omfattande remissomgång. Om man å andra sidan
verkligen var intresserad av vad remissinstanserna tyckte,
så borde förslaget i varje fall vad angår IMPOD, ha blivit
ett annat. Huvuddelen av remissyttrandena var mer eller
mindre negativa till SITCO-förslaget över huvud taget.

Beträffande hela utredningsförslaget kan konstateras att
ett angivet syfte med det nya organet var att skapa en
möjlighet att få ett starkare inslag av
näringslivserfarenheter i de näringslivsrelaterade
biståndsformerna. Det anges inte i propositionen hur detta
syfte skall tillgodoses, bl.a. i frågan om näringslivets
representation i styrelsen.

I frågan om IMPODs plats i det föreslagna SITCO var
remissopinionen massiv: IMPOD sköter sina uppgifter väl i
den nuvarande strukturen, och mycket litet -- om ens
något -- skulle kunna vinnas med en ny organisation. Flera
remissinstanser pekade på riskerna med byråkratisering etc.
i den större organisationen.

IMPOD har tidigare, trots att det sorterat under UDs
Handelsavdelning fått sina medel via biståndsbudgeten.
Biståndspengar utgår ju till många verksamheter som inte
direktstyrs av UDs avdelning för internationellt
utvecklingssamarbete (u-avdelningen).

Den organisatoriska kopplingen har beslutats av
riksdagen utifrån praktiska och ändamålsenliga synpunkter
för verksamheten.

I propositionen föreslås utökat mandat för IMPOD,
men med fryst budget och färre tjänster jämfört med i dag,
vilket ställer organisationen inför en omöjlig uppgift.
Behovet av självständighet för IMPOD betonas såväl av
utredningen som i propositionen. Frågan är om denna
självständighet också konkretiseras i regeringens förslag i
form av tillräcklig frihet och ett tillräckligt mått av eget
budgetansvar.

Hur motiveras beslutet om IMPOD, med tanke på den
massiva remissopinionen?

Hur stor blir självständigheten som alla betonat vikten
av? Egen styrelse, egen budget, eget operativt ansvar, egna
möjligheter till kunskaps- och metodutveckling på det
specialområde som IMPOD skall svara för?

Hur skall kontakterna med ITC (International Trade
Centre, Genève) skötas -- en uppgift som blir mer
betydelsefull med det i propositionen föreslagna utökade
internationella handelsansvaret?

Hur klaras en framtida expansion, med ökade tendenser
till marknadsekonomi inom bl.a. SADCC-länderna, och
med ev. större behov av IMPOD-insatser i Östeuropa?

Samtliga frågor som rör den nya organisationens mandat
betr. landprioriteringar, arbetsformer, styrelse m.m.
hänskjuts till en arbetsgrupp vilket lämnar riksdagen utan
möjlighet till insyn och realistisk bedömning.

Grundkonceptet är rätt. Man skapar utveckling genom
handel. Detta bekräftas också i propositionen där det sägs
att när man främjar import från u-länder bidrar man till
dessa länders utveckling.

Det hävdas ibland från vissa håll att man inte skall
behöva främja handel genom statliga insatser. Man skall
överlåta åt den fria marknadsekonomin att skapa handel
och utveckling. Detta äger sin riktighet när det gäller i-
länder. Jag är en hängiven anhälngare av den fria
marknadsekonomin, men när det gäller underutvecklade
länder måste särskilda insatser göras.

Erfarenheterna av IMPODs verksamhet är klart positiva
exempelvis beträffande valutautveckling, sysselsättning och
utveckling av människor.

Valutor genereras, som ger u-länder större
handlingsfrihet

Meningsfull sysselsättning: Export för +/- 50 000 kr. ger
som ''bieffekt'' produktiv, meningsfull sysselsättning för en
person i ett u-land. I dag uppgår import till Sverige från u-
länder, det uppdrag IMPOD har att stimulera, till ca 23
miljarder kronor, dvs. 7 % av den totala importen.
Sysselsättningseffekterna är klara och påtagliga resultat av
det IMPOD-kanaliserade u-stödet.

Handel skapar utveckling, inte bara genom valutor och
sysselsättning. Kontakter med importörer i i-länder medför
krav på yrkesutbildning, miljöförbättringar,
kvalitetsutveckling och administrativ utveckling i konkreta
verklighetsnära former.

Hur är IMPODs interna effektivitet? Hur sköter man sitt
jobb? IMPODs kompetens har omvittnats av många
berörda parter. Man har och kan ''verktygen'' för att skapa
utveckling genom handel. Man har bra kontaktnät och
framgångsrika seminarier och mässor. Informationen till
exportörer i u-land om den svenska marknaden är konkret
och praktisk. Detta gäller också informationen till
importörer i Sverige.

IMPOD har uppvisat god kostnadseffektivitet och har
låga administrationskostnader i förhållande till resultaten.

Riskerna är påtagliga för att den del av svenskt u-
landsbistånd som kanske har de största positiva effekterna i
form av ''utvecklingspotential per biståndskrona'' blir sämst
behandlad i budget- och ledningsavseende, och därmed
förlorar effektivitet. U-länderna blir förlorarna i ett spel om
svensk intern administrationsteori.

IMPOD är en organisation som arbetar helt fristående
från svenska industriintressen och för u-ländernas bästa.
IMPOD arbetar inte med storskaligt industribistånd, utan
konkret och jordnära stöd till u-ländernas
exportansträngningar på den svenska marknaden. De
företag IMPOD arbetar med i u-länderna är ofta små och
medelstora företag, ofta landsbygdsbaserade. De är
peronalintensiva och därmed sysselsättningsskapande,
snarare än kapital- och teknologiintensiva. Deras problem
är ofta mycket konkreta och specialiserade och gäller frågor
om hur deras produkter och erbjudanden skall utformas för
att bli attraktiva på den svenska marknaden. Att lägga ihop
och ''samordna'' IMPODs arbete med Swedfund och SIDAs
Industribyrå som arbetar med industriellt
utvecklingsbistånd i samverkan med svensk exportindustri
är ett förslag som möjligen kan tillfredsställa ideologiska
och organisationsteoretiska krav, men som inte har något
samband med realiteten i det arbete som bedrivs.

Det förslag som framlagts av
biståndsorganisationsutredningen bär alla tecken på att
vara tillkommet av politiska eller svenska ''administrativa''
skäl. Ur de u-länders synpunkt, som den svenska
biståndsverksamheten skall verka för, innebär de föreslagna
förändringarna inga förbättringar, i varje fall inte vad avser
IMPODs nya situation. I de nuvarande arbetsformerna är
besluts- och kontaktvägar enkla och direkta, de sakkunniga
på olika specialområden finns lätt tillgängliga och kanalerna
till ambassader, biståndsorgan och u-ländernas företag och
institutioner är väl upparbetade.

Som skäl till utvidgning av IMPODs mandat till att gälla
också bredare handelsfrämjande insatser, anges i
propositionen Swedfunds behov av samverkansmöjligheter
mellan de berörda organen.

I propositionen framhålls följande:

Ett stort antal remissinstanser är negativa till att inordna
IMPOD i en eventuell ny organisation för
näringslivsbistånd. Inställningen motiveras med att såväl
IMPODs arbetssätt som dess relationer till resursbasen
skiljer sig från de andra organisationerna.

Naturligtvis kan förändringar i den svenska
biståndsorganisationen göras, men de bör i så fall vara
motiverade av praktiska skäl och helst baserade på
mottagarländernas behov. Det föreliggande förslaget
motsvarar inte de kraven, i varje fall inte beträffande
IMPODs roll och uppgifter.

Den massiva och praktiskt taget enhälliga uppfattning
som uttryckts i denna fråga av de sakkunniga
remissinstanserna, inkl. SIDA, Swedfund och IMPOD, har
helt nonchalerats av regeringen.

Riksdagen kan inte rimligen åsidosätta de tunga
remissinstansernas (Exportrådet, Industriförbundet,
Grossistförbundet Svensk Handel, LO, TCO och
Statskontoret) realistiska och verklighetsbaserade
uppfattning på samma utmanande sätt som regeringen
gjort.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar att avslå budgetpropositionens
förslag om den nya myndigheten SITCO.

Stockholm den 25 januari 1991

Alf Wennerfors (m)