Individuellt hälsokonto

Motion 2009/10:So501 av Dan Kihlström (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om införandet av ett individuellt hälsokonto.

Motivering

Föreställ dig att du via datorn skulle kunna få tillgång till den information som finns om dig i vården. Det handlar bland annat om journaluppgifter, provsvar, receptföreskrivningar och läge inom högkostnadsskyddet. Här finns även din digitala brevväxling med din husläkare eller vårdcentral samlad, liksom möjligheter att beställa tid, får recept förnyat eller ställa frågor via e-post.

Detta, kallat för ett individuellt hälsokonto, skulle kunna göra patienter mer delaktiga i sin egen vård, och kunnigare patienter kan göra mycket mer själva för sin hälsa. En annan möjlighet är att patienter kan skaffa sig information för att kontrollera vårdpersonalen och den medicinering och behandling de får.

Ibland kan det vara svårt att förstå hur medicin ska tas. Instruktioner från läkare kan upplevas förvirrande och recept kan vara krångliga att läsa. Hälsokontot skulle kunna ha ett särskilt gränssnitt där du matar in din diagnos och den medicin du fått och därmed visas förklarande text på skärmen, t.ex.: Du har öroninflammation och läkaren har ordinerat penicillinkur med Kåvepenin. Detta skulle följas av texter med patientundervisning om öroninflammation och hur du använder Kåvepenin.

Den demografiska utvecklingen pekar på en expansion av hälso- och sjukvårdstjänster i framtiden. Den åldrande befolkningen ställer nya krav på sjukvården, som redan idag har svårt att tillgodose den äldre befolkningens vårdbehov.

Hälsokontot skulle kunna bidra till att underlätta för ny teknik, exempelvis telekommunikation, mellan patienten och vårdgivare. I takt med att den tekniska infrastrukturen i samhället utvecklas, parallellt med att äldre och anhöriga blir mer hälsomedvetna och IT-kunniga, kommer allt fler digitala tjänster att efterfrågas i framtiden.

Ett hälsokonto skulle medverka till att ge äldre möjlighet att leva mer självständigt genom att på egen hand kunna utföra vardagliga aktiviteter, vårda sig själv, eller med hjälp av hemtjänstpersonal eller anhöriga få behandling i sin hemmiljö. Andra fördelar skulle kunna vara virtuella möten mellan patienten i hemmet och olika vårdgivare.

En utredning borde få i uppdrag att undersöka hur hälsokontot skulle kunna bli verklighet. Det handlar bland annat om hur den teknologiska utvecklingen inom sjukvården måste stödjas och hur lagar måste ändras för hur vårdinformation får distribueras. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 28 september 2009

Dan Kihlström (kd)