Industrigrisar

Motion 2001/02:MJ511 av Gudrun Lindvall (mp)

1 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tilläggsgarantier från EU för skydd mot PRRS.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om svensk grisavel.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stöd till ekologisk produktion av slaktsvin.

2 Inledning

Under våren och sommaren har företaget Swedish Meats beslutat undersöka möjligheten av import av danska avelsgaltar. Företaget vill satsa på en industrigris – eller charkgris, vilket låter lite trevligare. Danskt avelsmaterial anses passa bättre för charkproduktion och den danska grisen behåller sin vikt bättre än svensk Piggham vid slakt. Syftet är att radikalt sänka kostnaderna för avelsarbetet för Swedish Meats. Enligt uppgift tänker man i första steget ta in 400 galtar, sedan eventuellt fler. Man ger med andra ord det svenska avelsarbetet på båten.

Svenska Djurhälsovården fick i uppdrag att utreda de smittskyddsmässiga aspekterna, och lämnade i slutet av juli en hemligstämplad rapport till Swedish Meats och dess avelsföretag Quality Genetics. I slutet av augusti togs beslut att man ska genomföra projektet under Swedish Meats ledning.

3 Kontroversiellt beslut

Det finns dock ett antal faktorer som gör satsningen på en dansk-svensk industrigris mycket tveksam ur både etisk och ekonomisk synvinkel.

3.1 Smittskyddet

Swedish Meats har tidigare avrått sina medlemmar från import av danska grisar. Orsaken till försiktighetsåtgärderna är risken att få in PRRS (porcine respiratory and reproductive syndrome) och den multiresistenta Salmonella typhimurium DT 104, som finns i Danmark. Sverige har även sökt tilläggsgarantier från EU för skydd mot PRRS. På så sätt vill man få möjligheter att stoppa import av grisar trots den fria rörligheten för att skydda landet mot sjukdomen. Att Swedish Meats så plötsligen vill importera ca 400 galtar från samma land ter sig minst sagt motsägelsefullt. Och det innan förhandlingarna är klara i Bryssel. Samma företag som tidigare ville skydda landets grisproducenter vill plötsligt importera hundratals grisar från ett land där PRRS härjar fritt. Bryssel måste undra vad Sverige sysslar med och om vi verkligen vill ha tilläggsgarantierna.

3.2 Avel på andra egenskaper än tillväxt

Det svenska svinavelsarbetet har i många år bedrivits inte bara utifrån rent ekonomiska aspekter utan även med hänsyn till djuretik, folkhälsa och miljöhänsyn. Sverige har avlat på grisar som ska klara avvänjning från modern utan antibiotika, grisar som ska ha bättre hållbarhet med t ex färre osteokondrosproblem och färre benbrott, suggor som har ett bra temperament och goda modersinstinkter. Dessutom har man genomfört utgallring av djur med anlag för missbildningar. Det har lett till en frisk gris med goda moderdjur som tar väl hand om ungarna och ger di länge. I andra länder, som inte haft denna varsamhet i aveln, är grisen inte frisk och man fixerar suggorna i burar för att inte riskera att de biter ihjäl smågrisarna.

Danska grisar har avlats enbart med köttansättning och fysisk tillväxt för ögonen. Man har ett uppfödningssystem med fixering av suggor m.m. som är sämre för djuren än det svenska. Ska hela det svenska avelsarbetet med dess goda resultat raseras för att få fram en mer industrianpassad gris?

4 Vad ger lönsamhet i längden?

I dagens samhällsklimat är det svårt att förstå Swedish Meats resonemang för att få bättre lönsamhet. Människor bryr sig om hur djuren har det under uppväxten och vill inte ha en industriproduktion där djuren far illa. Att man går tillbaka i utvecklingen, vilket en övergång till det danska konceptet skulle innebära, skapar inte tilltro till produktionen. Även om de dansk-svenska hybriderna skulle växa lite snabbare och behålla sin slaktvikt bättre än Pigghamgrisarna kommer många konsumenter att reagera negativt på utvecklingen av industrigrisar och inse att i så fall finns inte längre något skäl att välja det svenska fläsket. Ett skadat konsumentförtroende kommer att kosta betydligt mer än Swedish Meats ledning tycks tro, både på kort och framför allt på lång sikt.

5 Fler friska utegrisar!

Samtidigt som Swedish Meats vill introducera charkgrisen arbetar ekologiska bönder intensivt för att finna bra koncept för den ekologiska grisen. Den måste vara sund och ha goda modersegenskaper eftersom frigång ute hör till konceptet. På en gård i Sörmland föds som exempel smågrisarna i hyddor utomhus, suggan tar hand om dem på ett föredömligt sätt och när de avvants skuttar de runt i flockar i hagarna. En gyttjepöl finns för varje flock. Det grislivet är något helt annat än ett grisliv i den konventionella produktionen och definitivt väsensskilt från fixering och liknande metoder i Danmark. Efterfrågan på fläsk från glada ekogrisar är idag större än tillgången och man får ut det mervärde man behöver för att göra produktionen lönsam.

Så lägg därför planerna om en industrigris på hyllan! Med tanke på de gräsliga bilder från svenska slakterier som visats i svensk TV under september i år behövs ett helt annat förhållningssätt för att kunna bibehålla förtroendet för den svenska grisproduktionen. Värna de värden svensk svinavel och svinuppfödning har och bygg vidare och utveckla dem, gärna i samarbete med de ekologiska bönderna. Med tydligare märkning av svenska charkvaror och bättre information om vad den svenska uppfödningen innebär skulle det bli lättare för konsumenten att välja Piggham. Om detta kan ändras kommer Swedish Meats att upptäcka att djuretisk avel är betydligt lönsammare än industrigrisar.

Från statens sida bör man säga ifrån. Man bör fortsätta att driva tilläggsgarantier från EU för skydd mot PRRS för att kunna stoppa import av danska grisar. Bjud in till samtal med Swedish Meats för diskussioner om den svenska modellen för sund djuravel och klargör att några förändringar av de svenska reglerna för hur grisar ska hållas inte kan bli aktuella. För att främja friska utegrisar i ekologisk produktion bör regeringen se över möjligheterna att införa stöd för den produktionen.

Stockholm den 5 oktober 2001

Gudrun Lindvall (mp)