Information om alkoholens skador

Motion 2003/04:So285 av Tuve Skånberg (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder mot fetalt alkoholsyndrom (FAS).

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av insatser för att minska flickors alkoholbruk.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av kraftfulla insatser för att stödja familjer med alkoholproblem.

Motivering

Enligt uppgift föds det mellan 100 och 150 barn i Sverige varje år med skador som orsakats av att modern druckit alkohol under graviditeten, s.k. fetalt alkoholsyndrom (FAS). Därtill kommer 200–300 barn som får mindre omfattande skador, men som får ett bestående handikapp. Den mänskliga tragedin bakom dessa siffror är oerhörd. Dessutom är kostnaderna för barn med FAS betydande. Christina Ottenblad, Huddinge familjesociala mottagning (1992), har beräknat att merkostnaden för samhället för ett FAS-barn under uppväxten är ca 3,7 miljoner kronor, dvs totalt kostar fetalt alkoholsyndrom samhället 550 miljoner kronor årligen. Till detta kommer att det är sannolikt att dessa barn i vuxen ålder inte kan utföra ett arbete i den vanliga produktionen, med de kostnader detta medför.

I en undersökning som utförts av CAN, Stockholms stad och Stockholms läns landsting visar det sig att flickor nu för första gången sedan 1984 noteras för en högre starkspritkonsumtion än pojkar. Flickornas andel är 30 procent som nu dricker starksprit minst en gång per månad. Detta är oroväckande. En alkoholvana som börjar i tidig ålder håller oftast i sig. Det är därför angeläget att ungdomar får information om de skador som ett foster kan få om mamman dricker alkohol under graviditeten.

Överhuvudtaget måste information om alkoholens skador bättre nå fram till kvinnor. På 1950-talet var relationerna en kvinna gentemot 23 män som hade alkoholproblem. Idag är relationen en kvinna gentemot 4 män. Kvinnor har anammat männens dryckesvanor och riskerar rent fysiologiskt att fortare få t.ex. levercirros än männen. Det beror på att kvinnor har 20 % sämre förmåga att befria sig från konsumerad alkohol. En kvinna som dricker lika mycket som en man riskerar alltså att bli alkoholist fortare.

Under senare tid har de barn som lever i miljöer med alkohol- eller narkotikamissbrukande föräldrar även blivit uppmärksammade i ett antal rapporter. I en rapport från EUROCARE, Alcohol Problems in the Family, anges talen inom EU för barn som lever i familjer med missbrukare enligt nedanstående tabell.

Tabell över barn som lever med alkohol- eller narkotikamissbrukande föräldrar

Land	Baserat på danska skattningar	Baserat på finska skattningar
Belgien	128.100	219.600
Danmark	66.500	114.000
Tyskland	917.000	1.572.000
Grekland	124.600	213.600
Spanien	439.600	753.600
Frankrike	774.000	1.328.400
Irland	61.000	104.600
Italien	602.000	1.032.000
Luxemburg	5.000	8.600
Nederländerna	195.300	334.800
Österrike	101.500	174.000
Portugal	125.300	214.800
Finland	67.000	116.400
Sverige	117.600	201.600
Storbritannien	780.500	1.338.000
Norge (medlem i EES)	61.000	104.000
SUMMA	4.500.000	7.700.000

Samma rapport noterar att det inte är ovanligt att barn numera lever i relationer, där deras föräldrar inte är de biologiska föräldrarna. Genom skilsmässor/separationer i flera led kan barn komma att skiljas från sin ursprungliga föräldrar. Det kan i vissa fall vara till fördel, men kan också skapa fall av separationsångest, som i sin tur kan leda till missbruksproblem för dem. Det behövs kraftfulla insatser för att stödja familjer med alkoholproblem. Ytterst är det barnen som drabbas när föräldrarna missbrukar.

Stockholm den 30 september 2003

Tuve Skånberg (kd)