Informationsteknologin i Sverige

Motion 1994/95:K811 av Mats Odell (kds)

1. Inledning

Informationsteknologi har blivit en beteckning, som
kommit att omfatta en stor mängd företeelser i vårt samhälle
som möjliggjorts av allt kraftfullare och billigare
elektroniska räknemaskiner, dvs. datorer.

Informationsteknologin har av vissa givits samma
betydelse som Gutenbergs tryckpress, som på sin tid gjorde
det tryckta ordet tillgängligt för alla. IT har dock ingen
enskild uppfinnare, och det är inte lika lätt att peka på en
enskild innovation som gjort den möjlig. Det står dock utom
allt tvivel att IT förändrar vårt liv i minst lika stor
utsträckning som tryckpressen förändrade det medeltida
samhället till reformationens och upplysningens tidevarv.

Länge var dock det tryckta ordet förbehållet en relativt
liten läskunnig del av befolkningen. Med den allmänna
skolan, i Sverige med 1842 års folkskolereform, kom det
tryckta ordet att omfattas av alla och sattes i demokratins
tjänst. Den allmänna rösträtten blev en logisk och oundviklig
konsekvens av den allmänna läskunnigheten. På
motsvarande sätt kommer det politiska livet att förändras av
informationsteknologin -- vi vet bara ännu inte hur.

Informationsteknologin har redan gjort intrång i varje
människas liv, och på många olika sätt. Nya mediciner och
behandlingsmetoder har skapats. Produktionen inom
jordbruk och industri har förändrats i grunden.
Framställningen av böcker, tidningar, TV, film och radio har
förenklats, förbättrats och blivit väsentligt billigare. Därför
har även utbudet av alla sorters media ökat lavinartat.
Individen styr allt mer över vilken information han eller hon
vill ta till sig. Det finns inte längre något enskilt medium som
når alla på det sätt som en gång radion och TV:n gjorde.

För individen innebär IT också ökad frihet i valet av plats
för olika aktiviteter. Dessutom kan nya möjligheter att
förkovra sig, att umgås, att uttrycka sig, att försörja sig och
att förströs skapas.

Informationsteknologin kan också bidra till ökad
ekonomisk tillväxt, utan att denna medför ökade
påfrestningar på miljön och ändliga naturresurser. Detta är
särskilt viktigt i vårt land, som har att lösa mycket stora
strukturella problem. Minst en halv miljon nya
arbetstillfällen krävs, i en situation där det knappast är
sannolikt att de tidigare basnäringarna, jordbruk och industri,
någonsin kommer att väsentligt öka sitt behov av
arbetskraft -- snarare tvärtom. Informationsteknologin
skapar här möjligheter för svenskar att utveckla tjänster som
både kan konsumeras inom landet och exporteras.

Sverige har i detta avseende en unik position. Vi har en
lång tradition av att tidigt anamma ny teknik, särskilt inom
informationsteknologi och telekommunikationer. Vi har
inom Europa distinkta fördelar, inte minst genom 1993 års
telelag, som givit Sverige åtminstone fem års försprång när
det gäller att införa teknik som är beroende av bredbandig
dataöverföring, t.ex. för s.k. multimedia. Detta försprång
kan, rätt utnyttjat, skapa grunden till en kunskapsindustri i
vårt land som kan bestå långt efter det att de legala
förutsättningarna jämnats ut. Varje försening, hinder eller
tvekan i att utnyttja det försteg som vi nu har, äventyrar
Sveriges möjligheter att skapa ett europeiskt
kunskapscentrum och leder till lägre tillväxt, sämre
statsfinanser och större behov att skära i statens utgifter.

Den IT-kommission som tillsattes för ett knappt år sedan
arbetade på några månader fram en vision och en
övergripande handlingsplan för statens roll i utvecklingen av
IT i Sverige. Den nuvarande regeringen presenterade nyligen
riktlinjer för det fortsatta arbetet. Där konstaterades att
arbetet skall fortsätta med ungefär samma inriktning. Det
anmärkningsvärda är att det tog mer tid att konstatera detta
än vad IT-kommissionen lade ner under hela sitt arbete 1994.

2. Statens roll i IT-utvecklingen

Det vore helt fel av riksdagen eller andra statliga instanser
att sätta upp konkreta mål för hur informationsteknologin
och dess användning skall utvecklas de närmaste
decennierna. Vi vet för lite om tekniken, vi vet för lite om
människors egna mål och ambitioner och vi vet framför allt
att staten inte bör styra i detalj. Staten kan dock tillsammans
med kommuner och landsting vidta åtgärder för att skapa
förutsättningar så att IT blir tillgängligt för alla och att
tekniken ger de fördelar och mervärden inom den offentliga
sektorn som är möjliga.

3. Skolan

Viktigast av allt är att snabbt öka utnyttjandet av
informationsteknologi i skolan.

Skolan står inför stora tekniska förändringar.
Persondatorerna har nu blivit så billiga och så lätta att
använda att det blivit realistiskt att utnyttja dem som ett
medel i undervisningen. Dataundervisning handlar inte
längre om att undervisa eleverna i att använda datorer, utan
om att med hjälp av datorer göra undervisningen bättre och
i vissa fall även billigare. Om datorerna utnyttjas som
läromedel redan från tidiga år, finns inte heller något behov
av särskild dataundervisning.

Det största värdet kan datorerna ge när de utnyttjas för att
ge elever med individuella och speciella behov möjlighet till
en effektiv individuell undervisning utan att lämna klassens
gemenskap. Det kan gälla invandrarbarn med behov av
språkträning, både i svenska och hemspråk. Det kan gälla
barn med behov av extra träning i läsning eller räkning. Men
det kan också gälla barn som i något avseende ligger långt
före kamrater och läroplan. Datorerna ger möjlighet till
individuell undervisning utan att tvinga barnen att lämna den
sociala ram som klassen utgör.

Detta innebär att lärarens roll kommer att förändras.
Auktoriteten kommer inte längre inom IT-området att kunna
baseras på ett kunskapsövertag. I många fall kommer enstaka
och ibland flertalet elever att ha större faktakunskaper än
läraren. Läraren kommer i stället att behöva utveckla sin
ledarkompetens baserad enbart på social träning, mognad
och livserfarenhet. I och med att den mekaniska inlärningen
allt mer sker individuellt, kommer också mycket mer tid att
finnas för individuell kontakt mellan lärare och elever.

På sikt kommer varje lärare och varje elev att använda en
eller flera egna datorer. Vägen dit bör styras av en väl
genomtänkt plan för hur datorerna på ett effektivt,
ekonomiskt och mänskligt sätt blir ett hjälpmedel. Att utan
eftertanke införskaffa ett stort antal datorer till skolan är
dåligt förvaltarskap. Risken är att innan man lärt sig att
effektivt utnyttja datorerna är de redan omoderna och måste
bytas ut.Kds vill stärka lärarnas fortbildning för att kunna
möta de utmaningar informationsteknologin och datorer
innebär.Varje skola och varje kommun bör sätta sig in i
teknikens möjligheter och upprätta en strategi för hur datorer
skall utnyttjas i undervisningen.

4. Den offentliga sektorns förnyelse

Den offentliga sektorn utgör en mycket stor del av det
svenska samhället. Informationsteknologins utnyttjande i
stat, landsting och kommuner spelar därför en viktig roll av
två skäl. Dels kan man som stora användare driva på
utvecklingen på ett sätt som mindre organisationer inte kan,
dels kan man göra stora besparingar samtidigt som
verksamhetens måluppfyllelse ökar. Dock under
förutsättning att man använder tekniken på rätt sätt.

Det arbete som initierades av IT-kommissionen och
organiserades i det s.k. Toppledarforum innebär en god start.
Fortsatt hög prioritet och uppmärksamhet är nödvändiga
förutsättningar för att inte tappa tempo i arbetet.

Informationsteknologin skapar utmaningar för alla
organisationer, inte minst för den statliga förvaltningen. För
att påskynda utvecklingen och för att fokusera
ansträngningen i myndigheter och verk finns det anledning
att ställa upp konkreta mål för de närmaste åren:Alla
offentliga publikationer, såsom riksdagstryck, regeringens
propositioner, författningar och statliga utredningar skall
göras tillgängliga i publika databaser utan kostnad inom 24
timmar efter offentliggörandet, senast 1995-12-31. Vid
samma tidpunkt skall aktuella elektroniska diarier vara
tillgängliga i publika databaser.Alla nya offentliga
handlingar i stat, landsting och kommun skall kunna nås
elektroniskt senast 1997-12-31.Alla historiska offentliga
handlingar skall kunna nås elektroniskt senast 1999-12-31.

Detta skulle också innebära en sann offentlighetsprincip.
Medborgarnas insyn i den offentliga beslutsprocessen skulle
då få en verklig mening.

Riksdag och regering bör i detta inte bara vara pådrivande,
utan också vara ett gott föredöme. Sverige har sannolikt
världens mest datoriserade parlamentariker. Tiden är nu
mogen att ta nästa steg, att låta den elektroniska
informationen bli huvudmedlet och papperskopiorna bli det
som utnyttjas i andra hand. Detta innebär att en ny
redaktionell form bör utvecklas för riksdagens dokument.
Härvid bör man dra lärdom av den utveckling som skett inom
den akademiska världen, där flera ämnesområden redan i
stort sett lämnat den tidigare arbetsformen med uppsatser
och artiklar som publiceras i vetenskapliga tidskrifter. Denna
förändring bör också göra den politiska debatten mer
tillgänglig för gemene man. Tryckta dokument bör dock
under överskådlig tid finnas tillgängliga för dem som så
önskar, både riksdagsmän och allmänhet.

5. IT och den regionala utvecklingen 1993
kom den nya svenska telelagen, som medger och
stimulerar till konkurrens på telemarknaden. Till följd av
denna har nu ett stort antal teleoperatörer börjat etablera sig
i vårt land. Huvudsakligen har detta hittills inneburit att ett
antal multinationella teleföretag har börjat plocka de så
kallade ''russinen ur kakan'' genom att erbjuda låga priser
på de stora företagens utlandstrafik, företrädesvis från
Stockholmsregionen. Mer anmärkningsvärt är kanske att
Singapore Telecom köpt Stjärn-TV i Stockholm i akt och
mening att erbjuda telefoni och multimediatjänster till
hushållen i regionen.

Stockholms kommun bygger också genom sitt bolag AB
Stokab ett alternativt fiberoptiskt nät i staden, med avsikten
att till mycket låga kostnader erbjuda modern infrastruktur
i form av så kallad svart fiber, dvs fiberoptiska trådar utan
elektronikkomponenter, till alla de nya aktörer som etablerar
sig i Stockholm för att dra nytta av den svenska
avregleringen. Syftet med detta är naturligtvis att göra
Stockholm attraktivt som etableringsort genom att göra
bredbandig datakommunikation extremt billig i ett
internationellt perspektiv. Stockholm skulle därigenom
kunna bli den stad i världen där den framtida
multimediatekniken för affärsliv och hushåll kommer att
utvecklas och utprovas.

Samtidigt byggs kommunala fiberoptiska nät även på
andra orter. Det gäller både större och mindre orter i den
yttersta glesbygden, som till exempel Arvidsjaur. Dessa orter
är dock för små för att attrahera alla de olika typer av aktörer
som erfordras för att ge det fulla tjänsteutbudet och för att
skapa den konkurrens som krävs för att ge de låga
kostnaderna.

Det enda sättet att förhindra att landsbygdskommunerna
halkar efter i utvecklingen är att säkerställa att deras datanät,
s.k. stadsnät, kan kopplas ihop med varandra och med de nät
som nu byggs i storstäderna. Detta förhindras dock idag av
Telias prispolitik. En 34-megabitsförbindelse för att knyta
ihop Arvidsjaurs datanät med Stockholm kostar idag, enligt
Telias prislista, närmare tre miljoner kronor per år.

Med ett kostnadsbaserat synsätt och med utnyttjande av
den mest moderna fiber- och radiotekniken borde denna typ
av förbindelse bli betydligt billigare. Det finns fiberoptisk
kabel till exempelvis Arvidsjaur och många andra små orter
i glesbygden. Dessa kablar innehåller var och en många fiber,
oftast 48 eller 96 stycken, varav endast ett fåtal utnyttjas av
Telia. Enligt telelagen måste varje teleoperatör där så är
möjligt hyra ut fast uppkopplade förbindelser till varje annan
teleoperatör som så önskar, och detta till kostnadsbaserade
priser. Telia vägrar dock att hyra ut de övertaliga fiber som
finns i deras kablar, eftersom man inte enligt sin tolkning av
telelagen anser att begreppet fast uppkopplade förbindelser
innefattar optofiber. Därför kostar också dataförbindelser till
glesbygden tiofalt mer än de borde göra och därför försvåras
näringsutvecklingen i stora delar av vårt land.

Glesbygden hotas -- inte av att korssubventionerna från
riks- och utlandstrafiken minskar till följd av konkurrens.
Glesbygden hotas av att Telia blockerar konkurrensen om
data- och teletrafiken i glesbygden. Telelagen bör förtydligas
så att det tydligt framgår att samtrafik även skall kunna ske
på nivån optofiber, särskilt i lands- och glesbygd. Telias
konkurrenter bör beredas möjlighet att hyra de outnyttjade
fiber som redan idag knyter samman alla små och medelstora
tätorter i vårt land.

6. Informationsteknologi åt alla

Teknikens utveckling går nu med svindlande hastighet. De
som har förmågan att följa utvecklingen och delta i arbetet
blir allt mer produktiva och relativt sett allt mer välavlönade.
De får också ett allt större inflytande i samhällsdebatten.
Samtidigt finns miljontals svenskar som aldrig utnyttjat en
dator och som därmed riskerar att isoleras från viktiga delar
av samhällslivet.

Detta är inte främst en ekonomisk fråga. Det finns
hundratusentals begagnade datorer i vårt land, som går att
köpa för en mycket billig penning, och som är fullt
tillräckliga för att lära sig tekniken och för att delta i den
elektroniska samhällsdebatten. Det är mer en fråga om
intresse och motivation.

Det viktiga är därför att skapa intresse hos dem som idag
saknar motivationen att tillägna sig informationsteknologin.
Här kan offentliga myndigheter spela en stor roll genom att
agera lärare och handledare i stället för att bara lämna ut
uppgifter. Den som frågar efter en bok på biblioteket bör få
hjälp att finna informationen i datorn, snarare än att bara få
veta när boken kommer. På detta sätt hjälps äldre människor
in i IT-världen, samtidigt som verksamheten kan förbättras
och effektiviseras på sikt. De medborgarkontor som nu
byggs ut, som ett resultat av kristdemokratiskt
regeringsarbete, kan spela en mycket stor roll i detta
sammanhang.

7. Personlig integritet, datasäkerhet och upphovsrätt

Personlig integritet, datasäkerhet och upphovsrätt är tre av
de internationellt erkända stora stötestenarna för
informationsteknologins genomförande. Dessa frågor
bearbetas sedan lång tid, både i Sverige, inom EU, och i
USA, utan att tillfredsställande lösningar har kunnat arbetas
fram som tar hänsyn till de målkonflikter som finns. I denna
motion vill kristdemokraterna endast markera vikten av att
den personliga integriteten hävdas, att obehöriga intrång i
datasystem kriminaliseras och beivras samt att
upphovsrätten skyddas.

8. Förändringar i arbetslivet

Även inom arbetslivets organisation innebär IT mycket
stora förändringar. De stora monolitiska organisationerna
bryts sönder eller konkurreras ut av grupper av småföretag i
samverkan. IT ger dessa små företag storföretagens fördelar,
utan att belasta dem med deras nackdelar.

Att basera statens inkomster på uppgifter från arbetsgivare
kommer att bli allt svårare när allt större del av de
ekonomiska transaktionerna antingen blir mellan individer
(som privatpersoner och/eller egenföretagare) eller mellan
små företag i olika länder.

Effekten av informationsteknologin håller på att i grunden
förändra både förutsättningarna för trygghetssystemen och
statens möjligheter att i framtiden få stora intäkter med
dagens uppbördssystem. Dessa förändringar kommer
gradvis. Dagens statsfinansiella problem gör det dock
nödvändigt att redan nu grundligt analysera effekterna av
informationsteknologin och de därpå följande
förändringarna i arbetslivets organisation och struktur. En
statlig utredning bör tillsättas som i första hand kartlägger
konsekvenserna av den utveckling som nu pågår och som
med rimlig säkerhet kan förväntas de närmaste 5--10 åren.
Först när en sådan kartläggning föreligger bör man ta
ställning till vilka strukturella åtgärder som kan bli
nödvändiga.

Informationsteknologin har kommit för att stanna. Den
förändrar allas våra liv i många avseenden -- de flesta till det
bättre. Tekniken innehåller dock risker och fallgropar, som
bör uppmärksammas. Gör vi detta och tar vi snabbt vara på
de försprång och fördelar vi har, kan informationsteknologin
vara det hjälpmedel som tar oss ur den mycket svåra
statsfinansiella situation vi befinner oss i. Dels genom att
skapa nya produktiva sektorer, dels genom att bidra till att
sänka den offentliga sektorns kostnader, dels genom att
förnya och vitalisera den politiska debatten. Allt detta kanske
samtidigt som belastningen på miljön minskar.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildning och fortbildning i
informations- teknologi,1

2. att riksdagen beslutar att riksdagens offentliga
publikationer skall finnas tillgängliga i publika databaser
utan kostnad inom 24 timmar efter offentliggörandet och att
detta nya system skall vara infört senast den 31 december
1995, då även aktuella elektroniska diarier skall vara
tillgängliga i publika databaser,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att propositioner, statliga
utredningar etc. på samma sätt som riksdagens offentliga
publikationer skall finnas tillgängliga i publika databaser,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att upprätta en plan för hur alla
nya offentliga handlingar i stat, landsting och kommuner
skall kunna nås elektroniskt senast den 31 december 1997,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att inleda ett arbete som leder till
att alla historiska offentliga handlingar skall kunna nås
elektroniskt senast den 31 december 1999,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tillsättandet av en kommitté som
utarbetar förslag till ny utformning av riksdagens och
regeringens olika arbetsdokument, som drar nytta av de
möjligheter som ligger i det elektroniska mediet,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tillsättandet av en utredning som
belyser effekterna av informationsteknologin på arbetslivets
organisation och de därav följande konsekvenserna för
trygghetssystemens utformning och möjligheterna att
finansiera dessa,2

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förtydligandet av telelagen så att
det klart framgår att samtrafik även skall kunna ske på nivån
optofiber, särskilt i lands- och glesbygd, där det vore alltför
kostsamt att etablera flera parallella nät.3

Stockholm den 25 januari 1995

Mats Odell (kds)

1 Yrkande 1 hänvisat till UbU.

2 Yrkande 7 hänvisat till AU.

3 Yrkande 8 hänvisat till TU.