Infrastruktur i östra Mellansverige

Motion 2000/01:T228 av Mats Berglind m.fl. (s)

Sammanfattning

Vi vill att östra Mellansverige och Stockholmsområdet ska
bli den naturliga centralpunkten för den expansiva
Östersjöregionen. Vi anser att om vi satsar målmedvetet kan
det innebära stora fördelar för Sverige, för östra
Mellansverige och för invånarna i detta område.

Det är vår uppfattning att genom ett bredare regionalt samarbete kan
förutsättningar skapas för att ta tillvara såväl storstadens fördelar som de
fördelar som finns på landsbygden och i de små och mellanstora städerna. De
nya arbetsmönstren i kombination med god infrastruktur gör att såväl
arbetsplatser som boende kan spridas över stora delar av regionen.

De infrastrukturlösningar vi eftersträvar har i sig inget eget värde. De kan,
som vi ser det, medverka till att skapa goda livsmiljöer i ett ekologiskt
uthålligt samhälle. Exempelvis har utbyggnaden av såväl modern järnväg som
motorväg hela sträckan Stockholm-Eskilstuna lett till att tågtrafiken ökat och
biltrafiken minskat.

Om tid och inte avstånd är avgörande för beslut om bostad, arbete och
utbildning kan östra Mellansverige erbjuda sina invånare bättre livskvalité än
andra europeiska storstadsområden om nödvändiga satsningar görs i ny
infrastruktur.

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet och nödvändigheten av en sammanhållen och samlad
syn på utvecklingen av infrastrukturen i östra Mellansverige.

Östra Mellansverige - ett
område att leva och bo i

Vi vill med denna motion peka på det faktum att genom att
formulera en gemensam politik för storstaden och för
storstadsnära områden skapas förutsättningar för tillväxt i
hela området.

Vi tror att en väl fungerande infrastruktur är en av de viktigaste
förutsättningarna för att skapa goda levnadsvillkor för såväl de medborgare
som nu bor i östra Mellansverige som de som kommer att flytta hit under de
kommande åren. I enbart Stockholms län bor 1,8 miljoner människor och om
tio år har folkmängden i Stockholmsregionen ökat med närmare 200.000
personer. Detta sammantaget kräver satsningar och investeringar i
kollektivtrafik och vägar.

Det är inte bara invånarnas behov av att ta sig från och till olika platser
som ställer krav på en utbyggd infrastruktur. Befolkningsförändringar gör
detta också nödvändigt och den sammansättning av näringar som finns i
regionen ställer krav på fungerande infrastruktur. Det gods som fraktas till
och från och inom regionen är till stor del lätt gods med högt värde som
kräver snabba och pålitliga transporter.

Bakom idén att vidga regionbegreppet vad avser infrastrukturfrågor ligger
det faktum att Stockholmsområdet inte ensamt kan lösa sina tillväxtproblem.
De storstadsnära områdena från Gävle i norr till Linköping i söder, från
Örebro i väster fram till Stockholm i öster kan tillsammans med storstaden
skapa förutsättningar för en utveckling som gynnar alla inblandade.

Med samverkan kan resultatet bli:

- Gemensam tillväxt i stället för snabbt ökade skillnader både inom och
mellan regioner.

- Ett gott boende i stället för orimliga boendekostnader.

- Smidiga arbetsresor i stället för långa pendlingstider i tåg, bil eller buss.

- Effektiv godshantering i stället för långa godstransporttider.

- Uthållig tillväxt i stället för svåra miljöstörningar.

- Ett sammanhållet samhällsbygge i stället för ökad segregering.

- Ökad attraktionskraft och ökad tillväxt i östra Mellansverige i stället för
andra centrum som Amsterdam, Köpenhamn och Berlin.

Östra Mellansverige ett område med mycket goda
förutsättningar att bli ett dynamiskt utvecklingscentrum i
Östersjöområdet.

Här finns bland annat:

- EU:s åttonde största bruttoregionalprodukt

- 2,8 miljoner invånare ~1/3 av Sveriges invånarantal

- 25 högskolor med 90.000 studenter

- Störst andel sysselsatta inom Forskning och Utveckling i EU

- Störst antal patentansökningar i EU

- Världscentrum när det gäller utvecklingen av mobil IT

- Stark framtidsinriktad industritradition

En utveckling av östra Mellansverige kommer inte av sig själv. Vi vill
medverka till att undanröja de hinder som finns för att vårt område ska
utvecklas. De hindren står framförallt att finna i för dålig kapacitet inom
sjöfart/hamn, flyg/flygplatser, järnväg/spårkapacitet och vägar samt bristande
samband mellan de olika transportslagen. Trots ett mångårigt arbete att lösa
hindren kvarstår de i huvudsak på samma nivå som vid 90-talets inledning.

Med en bredare regional samverkan kan nya och gjorda investeringar i
bostäder, privat och offentlig service, infrastruktur som hamnar och
flygplatser m m delas av flera till lägre kostnad för både nuvarande och
kommande invånare.

Nuläget och vägen framåt

Vi tror att ett snävt och föråldrat regionperspektiv har
inneburit att flera infrastrukturfrågor inte kunnat fullföljas.
Genom breddad samverkan mellan regionerna kan
avgörande infrastrukturfrågor få sin lösning. Snabba och
effektiva förbindelser över Mälaren är avgörande om
människor och arbetsplatser ska kunna föras närmare
varandra i östra Mellansverige. Ingen betydande satsning har
gjorts på att förbättra trafiken över Mälaren sedan

- 1982 när den nya Mälarbron i Strängnäs byggdes

- Kvicksundsbron färdigställdes vid mitten av 70-talet

- Överfarten över Skeppsbron har funnits sedan 900-talet

- Första järnvägsspåret över Mälaren vid Riddarholmen byggdes 1862

- Västerbron byggdes 1935

- Essingeleden byggdes 1966

De senaste trettio åren har befolkningen i
Stockholmsområdet ökat med drygt 20 procent.
Trafikarbetet har under samma tid ökat med närmare 80
procent. Utvecklingen har inneburit att det blivit mycket tätt
på de befintliga övergångarna över Mälaren.

Vi vill göra östra Mellansverige till ett levande och dynamiskt
utvecklingscentrum i Östersjöområdet. För att lyckas med detta behövs bättre
infrastruktur. Det gäller vägar, järnvägar, flyg och sjöfart. Görs ingenting
kommer hela östra Mellansverige att drabbas stagnation, infrastrukturinfarkt
och minskad tillväxt.

Vi vill medverka till nya lösningar som ger de storstadsnära områdena fler
och snabbare förbindelser. Nationellt och internationellt, som år för år klarar
av ökade behov, som skapar ökad konkurrens och därmed billigare resande,
som hushållar med skattemedel och som tillfredsställer högt ställda miljökrav.

Det behövs en mer rimlig fördelning av tillgängliga medel som tar hänsyn
till befolkningsutvecklingen och dess påverkan på trafikintensiteten, som
möter växande behov från ett expansivt näringsliv och som stöder
kollektivresandet i en region med gemensam arbets- och bostadsmarknad där
resandet är så avgörande.

Det finns ett ömsesidigt beroende mellan storstaden och de omgivande
regionerna. Det krävs en samlad syn och samverkan för att utveckla östra
Mellansverige till ett levande och dynamiskt utvecklingscentrum i
Östersjöområdet.

Gemensam
infrastrukturplattform

Inom varje region finns olika planer och prioriteringar för de
framtida infrastruktursatsningarna i våra respektive
områden. I det följande lyfter vi fram de delar som var för
sig och tillsammans utgör en förutsättning för fortsatt tillväxt
i östra Mellansverige. Vi har valt att framförallt lyfta fram de
insatser som behövs för bättre trafikgenomströmning i östra
Mellansverige.

Våra prioriteringar bygger i huvudsak på Mälardalsrådets rapport "Rimliga
resurser till Mälardalen" (RIM-rapporten 1999), på länsstyrelsernas i
Stockholms, Södermanlands, Upplands, Västmanlands och Örebro län
inriktning för transportsystemet 2030 och på regionala prioriteringar. Kärnan i
våra projekt ingår nästan alla i den "Nordiska Triangeln" varför en satsning
här skulle leda till ett snabbare förverkligande av de gemensamma europeiska
TEN-projekten.

Järnvägsinvesteringar

Snabbtågsstandard på hela sträckan från Gävle-Linköping
och på sträckorna Stockholm-Örebro både norr och söder
om Mälaren och en tillförlitlig och attraktiv kollektivtrafik
innebär bland annat följande insatser:

- Dubbelspår genom Uppsala med nytt resecentrum.

- Ny spårkapacitet genom Stockholm som ger tillräckligt utrymme för
pendel- och regional- och InterRegiotåg.

- Utbyggnad av Nyköpings- och Östgötalänkarna med ombyggnad av
bangårdarna i Norrköping och Linköping.

- Upprustning av järnvägen Eskilstuna-Västerås.

- Förstärkt pendeltågstrafik och utbyggd tunnelbana med ny och fräsch
vagnpark.

Väginvesteringar

Motorväg hela vägen Stockholm-Örebro via både E18 och
E20 inklusive förbifart Stockholm med Norra Länken och
tvärleder. Motorväg hela sträckan Gävle-Linköping över E4.
Ökad kapacitet på alternativa vägar över Mälaren för kortare
körsträckor och därmed mindre miljöpåverkan. Det innebär
bland annat följande insatser:

- Motorväg på hela sträckan Enköping-Västerås och Mariefred-Arboga

- Motorväg hela vägen Uppsala-Gävle

- Ny motorvägsförbifart med tvärleder vid Stockholm

- Upprustning av RV 55 Uppsala-Norrköping

- Upprustning av riksvägarna Gävle-Norrköping via Sala-Västerås-
Eskilstuna-Katrineholm med ny förbifart vid bland annat Katrineholm

- Upprustning av RV 50 Hallsberg - E4 i Östergötland med möjlighet att
separera tung trafik från Motala ut mot E4 så att de känsliga miljöerna vid
Omberg och Tåkern inte hotas

- Upprustning av anslutning och förbifart Norrköping för E22 och RV51.

Investeringar i sjöfart

För att tillförsäkra hamnarna i Mälaren möjligheter att bygga
ut sina verksamheter för den miljövänliga sjöfarten bör
Södertälje sluss rustas upp och byggas ut.

Utred möjligheter till
rationellare
transportlösningar

Det är vår uppfattning att sjöfart, järnväg, väg och
flygtransporter i högre grad borde kunna utnyttja varandras
styrkor i transportsystemet. Därigenom skulle transporterna
kunna bli miljövänligare, billigare snabbare och mer
effektiva. Det gäller såväl person som godstrafik.

Stockholm den 3 oktober 2000

Mats Berglind (s)

Reynoldh Furustrand (s)

Berndt Sköldestig (s)

Nils-Göran Holmqvist (s)

Margareta Israelsson (s)

Ingemar Josefsson (s)

Tommy Waidelich (s)