Infrastruktur i Uppsala län

Motion 2000/01:T220 av Björn Kaaling och Tone Tingsgård (s)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om E 4 genom Uppland.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om järnvägstrafiken.

Motivering

Uppsalaregionen har goda förutsättningar för tillväxt genom
den högre utbildning och världsledande forskning som sker
vid de bägge universiteten. Redan i dag utförs t.ex. ca
hälften av all svensk forskning inom biomedicin i Uppsala.
Andra styrkefaktorer finns inom IT, materialteknik,
energiteknik och miljö. Nyföretagandet är omfattande och
sker till stora delar genom avknoppning från de
vetenskapliga miljöerna eller från den högteknologiska
industrin i länet. 20-25 % av nyemitterat riskkapital i
Sverige har under det senaste året hamnat i Uppsalabaserade
företag. Utvecklingen i Uppsala visar hur FoU kunnat
omsättas i nya produkter och tjänster som lagt grund till
tillväxt och ökad sysselsättning i framtidsbranscher. Tillväxt
i Uppsala är därför betydelsefull i ett nationellt perspektiv.
Det internationellt konkurrensutsatta näringslivet och
forskningen kräver emellertid specifika förutsättningar för
tillväxt i Sverige.

God tillgänglighet i ett internationellt perspektiv är ett måste och goda
kommunikationer regionalt med en väl utbyggd kollektivtrafik är av
grundläggande betydelse för regional utveckling. På infrastrukturområdet
kännetecknas regionen av växande problem med flaskhalsar. Den lokala
arbetsmarknaden omfattar i dag i stort hela länet och därutöver Heby
kommun i Västmanland. För den högre utbildade arbetskraften omfattar
arbetsmarknadsregionen dessutom hela Stockholms län. Det finns särskilda
utvecklingsdrag i stråket Stockholm-Arlanda-Uppsala, som har Nordens
största koncentration av framtidsinriktade företag. Detta ställer krav på
infrastrukturens uppbyggnad och framförallt på integrerade
transportlösningar. För Uppsalaregionens del är systemet starkt beroende av
hur interregional och lokal kollektivtrafik kan utvecklas och integreras.
Resecentrumet i Uppsala och dess framtida effektivitet är av särskild
betydelse för regional pendlingstrafik och för tillgängligheten till Arlanda.

Vi noterar med stor oro att investeringsplaneringen har stora
tidsförskjutningar i redan prioriterade objekt som stambanans dubbelspår
genom Uppsala och E4 genom länet. Regionens internationella
kommunikationsberoende både på person- och godstransportområdet är enligt
vår uppfattning inte tillräckligt uppmärksammat i förhållande till andra
regioner. Inte minst de fyra Mälardalslänens gemensamma program och
Mälardalsrådets RIM-rapport pekar på detta.

Uppsala har således en stark tillväxtpotential inom områden av nationell
betydelse. Kommunerna i länet och landstinget har påbörjat en gemensam
planering och prioritering av investeringar samt förbereder en ökad
samverkan med Stockholmsregionen och med Mälardalen som helhet. Vi
anser att staten nu bör medverka till en adekvat infrastruktur i landets fjärde
största stad i en region med för Sverige unika tillväxtförutsättningar.

Stockholm den 5 oktober 2000

Björn Kaaling (s)

Tone Tingsgård (s)