Infrastruktursatsningar i Jönköpings län

Motion 2003/04:T460 av Maria Larsson och Göran Hägglund (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en omfördelning av väganslaget skall göras så att såväl vägnät som järnvägsnät i Jönköpings län får ökade medel.

Motivering

Jönköpings län tillhör de mest framgångsrika länen vad gäller sysselsättning, industriproduktion och småföretagarverksamhet. Till detta ska läggas en stor skogsproduktion och ett omfattande småskaligt jordbruk.

Av det nationella vägsystemets vägar finns ca 7 % i Jönköpings län och ca 5 % av rikets övriga allmänna vägar. Antalet lastbilar i trafik i Jönköpings län uppgick vid årsskiftet 2001–2002 till ca 15 000 enheter. Det placerar länet på en sjätte plats i riket. Sysselsättningen i t.ex. Jönköpings kommun inom branscherna speditörer och lastbilscentraler samt godsterminaler och lagerverksamhet har ökat från ca 600 år 1989 till 1 600 år – 2000 en ökning med 160 %. Ökningen är nästan 20 gånger så snabb som den i hela riket. Till detta ska läggas ett flertal nya distributions- och lageranläggningar som etablerats under senare år. Den största är Ikeas Nordenlager på 220 000 kvadratmeter. Samma utveckling av nyetableringar kan ses i flera av länets större kommuner.

Jönköpings län har rankats högt bland tillväxtlänen i landet. Bruttoregionprodukten i Jönköpings län år 2000 ger länet en delad fjärdeplats i riket. Länet har ca 3 000 medelstora och små företag inom tillverkningsindustrin som behöver försörjas med rätt utbildad arbetskraft. En förutsättning för detta är att dagpendlingen kan fungera även på lite längre avstånd så att familjemedlemmarna kan ha arbetsplatser eller studieorter på olika håll i en region utan att behöva bryta upp från bostadsorten. Tågpendling är ett utmärkt och säkert sätt för att tillgodose detta krav.

Jönköpings läns järnvägsnät tillhör de mest omfattande i landet och ca 65 av 85 orter har tillgång till järnväg. Dessutom har ca 60 % av länsinvånarna mindre än två kilometer till närmaste järnvägsstation. Den satsning som sker under 2003 från Länstrafikens sida med nya länståg kommer sannolikt att medföra ett stort ökat resande. Det är då angeläget att infrastrukturen är i gott skick och att drift och underhåll hålls på en hög nivå. Stora nyinvesteringar är nödvändiga för att förbättra kapaciteten och minska restiderna för pendlingstrafiken för att skapa vidgade arbets- och studiemarknader. Tåget är ett utmärkt transportslag som bidrar till orter i samverkan.

Godstransporterna på järnväg måste ges goda förutsättningar med ökad tillgänglighet till spåren i bra tidslägen för att möta marknadens krav.

I tillväxtarbetet har transportfrågorna tillmätts en allt större betydelse särskilt från näringslivets sida. De viktigaste tillväxtfaktorerna för Jönköpings län är tillgången på kvalificerad arbetskraft. En viktig förutsättning för arbetskraftsförsörjningen är vidgade arbets- och studiemarknader innebärande att både järnvägsnätet och vägnätet måste ha en god standard för säkra och snabba transporter. Detta bidrar till en bra regional utveckling, en god tillgänglighet, en bra transportkvalitet, bättre lokal miljö och ett jämställt transportsystem. Ett upprustat och utbyggt järnvägsnät för både gods- och persontransporter ger dessutom globala miljöfördelar.

Jönköpings län känner sig åsidosatt i planeringen och får inte det gehör från trafikverken som kan anses rimligt. En omfördelning i Vägverkets och Banverkets planer bör ske till förmån för länet.

Jönköpings län är en av de främsta tillväxtregionerna i landet och länet behöver en väl utvecklad transportinfrastruktur för att kunna bibehålla och utveckla näringslivet i konkurrens med övriga Europa. Avståndshandikappet måste elimineras genom en bättre transportinfrastruktur.

Trafikverken måste inse att satsningar måste ske även utanför Norrland och storstadsregionerna. Så t.ex. har Jönköpings län missgynnats i de nationella planerna gällande åren 2004–2015. Det gäller både på investeringssidan och för bärighetsåtgärder. I Jönköpings län har väg 40, delen Haga–länsgränsen mot Västra Götalands län, och väg 26 förbi Smålandsstenar inte kunnat finansieras i den nya planen, vilket innebär att ca 1 miljard kronor fråntagits länet i förhållande till nuvarande plan. Dessutom har övriga objekt som finns i planen senarelagts med 2 till 3 år.

För järnvägens del har upprustningen av t.ex. banan Jönköping–Värnamo slopats i den nya planen, vilket finns med i gällande plan med en investering om ca 150 miljoner kronor. Länet har inte fått gehör hos Banverket för en satsning längs Jönköpingsbanan med ytterligare mötesplatser, förutom dubbelspåret i Jönköping, för att öka kapaciteten, vilket innebär att person- och godstrafiken inte kan expandera såsom planerats. Vidare har senareläggning skett för stora delar av det övriga nätet. Detta rimmar illa med den medvetna satsning som Länstrafiken i Jönköping gjort med inköp av nya tågsätt för ca 325 miljoner kronor som inte kan utnyttjas fullt ut med de indragningar som Banverket föreslagit.

En ny kombiterminal söder om Jönköping är en nödvändighet för att klara länets framtida transportbehov. Jönköping har utpekats som en godsnod av Godstransportdelegationen. Industrin och transportföretagen tillsammans med kommuner och länsstyrelsen är helt klara över att detta är en nödvändig satsning som måste komma till stånd under planperioden. Intressenterna planerar att bilda ett terminalbolag för finansiering och drift av själva terminalen. Banverket nekar dock i dagsläget att genomföra nödvändiga studier för spårdragningar som ska ligga till grund för en etablering. Banverket bör åläggas att genomföra erforderliga utredningar.

Anslaget till Länsplanen bör ökas med ca 250 miljoner kronor för att länets goda utveckling ska kunna upprätthållas. Som tidigare redogjorts för så behövs en genomgripande satsning på vägnätet med hänsyn till den omfattande trafikeringen både lokalt, regionalt och nationellt. Generellt kan länets omfattande järnvägsnät utnyttjas effektivare för både gods- och persontransporter, vilket kan ske genom en målmedveten satsning från Banverkets sida. Vägnätet bör ges en standardhöjning för att möta kraven från näringslivet och medborgarna. En fortsatt upprustning av det mindre landsbygdsvägnätet är nödvändigt för skogstransporterna samt landsbygdens överlevnad och utveckling.

Stockholm den 6 oktober 2003
Maria Larsson (kd)	Göran Hägglund (kd)