Infrastruktursatsningar i södra Lappland

Motion 1990/91:T246 av Karin Israelsson (c)

Centerpartiet står fast vid att hela Sverige skall leva. Det
betyder att en för södra Lappland rättvis fördelning av
gemensamma resurser måste ske.

Lappland är ett resursområde med stora möjligheter till
god utveckling. Detta kan ske bland annat med ekonomiskt
stöd från överskott av den vattenkraft som produceras i
länet. Tyvärr har detta förslag inte kunnat realiseras, då
regeringen inte velat satsa på en sådan förändring.

Vägnätet

I stora delar av Lappland är vägarna mycket nedslitna. I
vissa områden är de svårframkomliga stor del av året. Detta
hämmar näringslivet eftersom godstransporter inte kan ske
på ett effektivt sätt. Uteblivna investeringar i
transportinfrastruktur förvärrar denna situation.
Väginvesteringarna har halverats de senaste 20 åren. Denna
eftersläpning måste enligt centerns uppfattning rättas till.

Landsbygdsboende är mycket beroende av ett väl
fungerande vägnät. Enligt vägföreningens utredning reser
en landsbygdboende 530 resor per år med en reslängd på 34
km. Storstadsbor reser inte så ofta, 480 resor, med en
reslängd på 35 km. För glesbygdsbor är såväl resans längd
som resornas antal större.

Bilinnehavet för kvinnor i en kommun är 250 bilar per 1
000 bilar. Bilinnehavet bland kvinnor i Storuman ökade från
1978 till 1988 med 150 bilar per 1 000 kvinnor. Detta visar
på att kvinnor ökat sitt förvärvsarbete och är i en
glesbygdskommun helt beroende av bilen och därmed att
vägarna är av god beskaffenhet.

Järnvägsnätet kräver nyinvesteringar. Inlandsbanan
måste bibehållas för persontransporter. Centerpartiet
föreslår att 60 miljoner kronor anslås för detta ändamål.
Nya driftsformer måste prövas för att bibehålla denna unika
järnväg som betyder så mycket för ett ökat serviceutbud i
inlandskommunerna, speciellt sommartid.

Informationssamhället kräver en god utbildning och en
forskning av hög klass. Alla ska ha möjlighet att utbilda sig,
oavsett bostadsort eller ekonomiska förhållanden. Många
har idag inte möjlighet att studera vid högskolan, beroende
på svårigheter att lämna hem och familj.

För föräldrar till barn i gymnasieskolan innebär det, om
man bor i Lappland, för många extra utgifter. Detta trots
att inackorderingstillägg utgår som skall täcka de kostnader
som uppstår. Hyreshöjningar på gymnasieorten och högre
matkostnader bidrar till detta. Utbildningsministern skriver
i budgetförslaget när det gäller inackorderingstillägget:

CSN har föreslagit att inackorderingstillägget räknas upp
med 10%. Därutöver har nämnden förslagit att tillägget
höjs med hänsyn till att kollektiv persontrafik fr.o.m den 1
januari 1991 omfattas av mervärdesskattesystemet.

Enligt gällande regler beviljas inackorderingstillägg med
935 och högst 1 880 kr per månad. Jag bedömer att en
uppräkning till lägst 1 000 och högst 2 010 kr per månad är
rimligt. Jag har därvid tagit hänsyn till att det nya
skattesystemet innebär att de stora flertalet hushåll kommer
att kunna öka sina disponibla inkomster och att föräldrarna
därigenom kommer att kunna bidra till merkostnader för
barnens inackordering i ökad utsträckning.

Centerpartiet delar inte denna uppfattning.
Skatteomläggningen har visat sig få betydande nackdelar
för vår landsända. Detta visar på en mycket dålig kunskap
om de förhållanden man är satt att förvalta. Det finns
många utredningar som visar att inkomsterna i dessa
områden är betydligt lägre än i andra områden.
Kommunalskatten är hög och avgifterna är höga för den
kommunala servicen. Det är helt felaktigt att påstå att dessa
föräldrar genom en skatteomläggning som de inte kan
tillgodräkna sig i någon högre utsträckning, skall stå för
kostnadsökningar som andra gymnasieelever inte behöver
vidkännas.

Detta är ett flagrant exempel på de orättvisor som
drabbar vår landsända.

Ökade satsningar på distansundervisning, rättvisa
möjligheter till studeranderabatter även med buss och
likvärdiga ekonomiska förhållanden för gymnasieelever är
krav som måste tillgodoses.

Utveckla ny teknik

Den tekniska utvecklingen ger nya förutsättningar för
företagande inom framförallt datasektorn. Avståndet spelar
betydligt mindre roll än tidigare. Utvecklade data- och
telekommunikationer innebär att alla delar av landet får
likvärdiga förusättningar för informationsförmedling. Den
verksamhet som pågår i Kristineberg med Infoscandic kan
med förbättrade telekommunikationer klara service för
företag ifrån hela landet. Det finns många andra goda
exempel på denna typ av versamhet som främst ger
arbetstillfällen för kvinnor. Av det skälet är denna
företagsform värd allt stöd.

Kvinnornas situation

I alla kommuner i södra Lappland är det ett
kvinnounderskott. Detta medför att befolkningsstrukturen
blir ofördelaktig. De pågående kvinnoprojekten måste få
tillräckliga resurser för att skapa varaktiga kvinnliga
arbetstillfällen. Fritidsaktiviter som intressera kvinnor
behöver också utvecklas. Jakt och fiske intresserar de flesta
männen i regionen, men passar inte alltid kvinnorna.

Vid chefsrekrytering inom både offentlig som privat
sektor är det ofta ett stort problem att finna arbete till
medföljande maka/make. Staten måste här ta sitt ansvar
och förhindra yterligare indragningar av statliga tjänster
som kan utgöra arbetstillfällen för dessa. De försök som
initierats med samordning av de statliga verksamheterna i
inlandet måste utökas.

Varje tjänst som skall dras in måste prövas mycket
noggrant. Vi kräver att även staten tar sitt personalansvar i
detta område.

Jord och skog

Jordbrukets roll i södra Lappland håller starkt på att
förändras. Genom ökade kostnader och minskade
inkomster väljer allt flera verksamma jordbrukare att i sina
kombinationssysselsättningar avstå från att driva jordbruk.
Norrlandsstödet måste räknas upp så att det täcker de
uppkomna ekonomiska förlusterna för denna yrkeskår.
Genom den höga medelåldern inom yrkeskåren kommer
det att bli svårt att få unga människor att satsa på så många
ställen att drivkraftiga jordbruk består.

Skogens förutsättningar som inkomstkälla för
skogsarbetaren har de senaste åren snabbt minskat. Både
Domänverket och privata skogsbolag överger nu sina
skogsmarker.Detta vållar naturligtvis problem, då det finns
svårigheter att finna nya arbetsuppgifter.

Det finns starka skäl att genom utbildning och
omskolning finna arbetstillfällen där varaktigt arbete kan
skapas för denna yrkeskår.

Fiske

Laxen är en mycket viktig resurs för fiske i olika former
i Västerbotten.

Våra vilda laxbestånd har under flera årtionden varit
utsatta för en kraftig överfiskning framför allt i södra
Östersjön.

Detta försvårar avsevärt möjligheterna att utveckla ett
sportfiske som baseras på lax.

Fiskeristyrelsens styrelse har beslutat att inte införa
några ytterligare regleringar av laxfisket, varken i havet
eller vid kusten. Det är orimligt och orätt att fiskevårdande
åtgärder i älvarna för bevarande av våra utrotninghotade
laxstammar skall bekostas enbart med regionala och
kommunala medel. Därför bör regeringen förelägga
riksdagen förslag om fredning av laxen på
uppväxtområdena inom svensk fiskezon i södra Östersjön.
Under denna period bör ett finansiellt stöd för
verksamheten inom projekt Västerbottenslax utgå.

Rättvis fördelning

Det finns starka skäl för att man på alla områden
bevakar att södra Lapplands situation inte försämras med
de beslut som fattas. Får vi en vårdnadsersättning för alla
barn upp till skolåldern innebär det en regional
omfördelning av barnomsorgspengar som gynnar vår
region. Får vi en grundpension på ca 98 000 kr kommer alla
de många äldre kvinnorna som vårdat barn och anhöriga att
få en tryggare ekonomi. I inlandet domineras gruppen
kvinnor med pension av dem som enbart erhåller
folkpension och pensionstillskott. Centerpartiets förslag till
ökad grundpension är därför gynnsamt för vår region.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rättvisa väganslag till vägnätet i
södra Lappland,

2. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bevarande av inlandsbanan,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om likabehandling av
gymnasieelever,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen tilkänna
vad i motionen anförts om kvinnornas situation i södra
Lappland,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fredning av laxen samt stöd till
projekt Västerbottenslax.3]

Stockholm den 25 januari 1991

Karin Israelsson (c)

1 1990/91:Sf519

2 1990/91:A472

3 1990/91:Jo439