Inkludering av äldre i Sveriges digitalisering

Motion 2020/21:898 av Solveig Zander (C)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga resurser till folkbildningen för ett digitalt kunskapslyft och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bredbandstäckning i Sveriges landsbygder och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheterna till skattesubventioner för inköp av digitala verktyg och internetuppkoppling och tillkännager detta för regeringen.
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga anslag till forskning om digital delaktighet och inkludering och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Så uttrycks det nationella målet för digitalisering. Målet är högt ställt och kommer bara att kunna uppnås om hela samhället och alla invånare engageras i uppgiften. Ett av målen i bredbandsstrategin är att Sverige ska vara helt uppkopplat år 2025. God bredbandstäckning är en förutsättning för digital utveckling i hela landet.

I rapporten Svenskarna och internet 2019 visar Internetstiftelsen att invånarna blir allt mer digitala. Det gäller även de allra äldsta. Men fortfarande är det stora skillnader mellan generationerna. År 2010 använde drygt 2 av 10 (23 procent) av de som var äldre än 75 år internet. I dag använder 7 av 10 (69 procent) internet i samma åldersgrupp. Sammantaget ligger internetanvändningen i gruppen 66 år och äldre på 84 procent. Det finns signifikanta skillnader mellan stad och landsbygd i användandet av digitala samhällstjänster. Stadsbor är mer benägna att använda digitala tjänster från Skatteverket, kollektivtrafiken och sjukvården och att ha en digital brevlåda. Sett till ålder är det de äldsta som använder samhällstjänsterna i lägst utsträckning.

Digital delaktighet kan främja hälsa och välbefinnande hos äldre, eftersom digitala verktyg kan stärka äldres självständighet och trygghet samt minska social isolering och ofrivillig ensamhet. Det framhåller Folkhälsomyndigheten.

Forskningen och kunskapen om digital teknik ökar men är fortfarande begränsade. Det gäller bland annat effekter av digitala verktyg på social stimulans. Med mer forskning vet vi bättre vad som fungerar bra.

Det krävs särskild omsorg om de som inte har råd, kompetens, förmåga eller vilja att delta i det digitala samhället, om alla ska kunna ta del av digitaliseringens möjligheter. Större spridning av digitala verktyg och kunskap om hur de används och vilka möjligheter de ger är nödvändig.

Tillgången till verktyg skulle underlättas om en individuell skattesubvention infördes för inköp av dem, liksom av internetuppkoppling.

Allt oftare ställs krav på att invånarna ska vara digitalt delaktiga. Det kan till exempel gälla för tillgång till grundläggande upplysningar och uppgifter om den egna vården och medicinska behandlingen. Därför är det också rimligt att invånarna erbjuds digital fortbildning – hela livet. De som står utanför den digitala utvecklingen har rätt till ett digitalt kunskapslyft. Folkbildningen och folkbiblioteken finns i hela landet och är därmed lokala kunskapsnoder. De har en nyckelroll i att höja kompetensen i digital användning.

Solveig Zander (C)