Innehållsdeklarationer på kosmetiska varor

Motion 1999/2000:L706 av Gudrun Lindvall (mp)

Inledning

När jag i somras av en slump läste på baksidan av tandkrämstuben blev
jag förvånad. Innehållsförteckningens kemiska namn var på engelska.
Likadant på schampot. Ringde förvånad fabrikanten och blev ännu mer
förvånad. Man skyllde på EU och ansåg sig inte ha något val. Nu är
svenskan nämligen utkonkurrerad av INCI-språket. Alla kemiska ämnen
ska ha INCI-namn. EU bestämmer.

Svenskan duger inte

Svenska språkvårdare kom i somras med en rapport om svenskans
ställning i EU och vad medlemskapet har fört med sig. Man konstaterade
att alltfler handlingar bara finns på främmande språk, att alltfler möten
hålls på engelska och att detta hotar det svenska språket. Vidare
framförde man att vetenskapliga ord numer inte ens finns översatta till
svenska. Datavärlden är ett exempel, den nya genforskningen ett annat.
Man menade att detta gör det omöjligt att föra nödvändiga diskussioner i
samhället om viktiga ämnen, helt enkelt för att språket bara förstås av
specialisterna. Det här är naturligtvis mycket allvarligt. Klyftorna ökar
mellan människor och risken är att många känner sig överkörda och
utanför. Det här är ett allvarligt demokratiskt problem som behöver
diskuteras mycket mer än vad som är möjligt i denna motion.

INCI-namnen får ses som ett utslag av detta. De små språken har svårt att
hävda sig i EU. Så på senare tid har innehållsdeklarationerna på tandkräm,
sårsalvor, skönhetsmedel m fl förändrats från svenska till den numera
obligatoriska engelskan enligt ett gällande EU-direktiv (Published in Section
I of the Annex to Commission Decision 96/335/EC in accordance with
Council Directive 93/35/EEC [art 5a.1]). Frivilligt kan företagen ha
ytterligare en innehållsdeklaration på EU-ländernas inhemska språk enligt
Läkemedelsverket. De engelska uppgifterna är så kallade INCI-namn.

INCI-namn vad är det?

Text från Kommissionens hemsida om INCI-namn (www3.isa.eudra.org)
som förklarar INCI-namnen och syftet med dem.

This common nomenclature will make it possible to identify the substances
by using a unique name in all the Member States with the result that
consumers will easily be able to recognise substances which they have been
advised to avoid (for example because of allergies), no matter where they
buy cosmetic products in the European Union.

Pursuant to Commission Decision of 8 mai 1996 (OJL 132/1/6/96), all the
INCI names constitute the common nomenclature.

Den heliga fria rörligheten

Enligt Läkemedelsverket är INCI-märkningen främst tillkommen för att
underlätta varors fria rörlighet. Det skulle vara för komplicerat att märka
alla aktuella varor med alla de olika EU-språken. Exporten skulle
hämmas. Därför har engelska valts som obligatoriskt språk.

Skälet till att ingen använder sig av den frivilliga innehållsdeklarationen på
svenska är att det inte finns plats för den på en liten tandkrämstub eller
schampoflaska.

Praktiken

Så här kan det se ut på en helt vanlig blåvit tandkrämstub med INCI-
namn: Aqua, Hydrated Silica, Sorbitol, Propylene Glycol, Cellulose
Gum, Sodium C 14-16 Olefin Sulfonte, Trisodium Phosfate, Sodium
Fluoride.

För ungdomar är Aqua ett norskt popband. Varför kan det inte få stå vatten
och varför kan inte sodium få heta natrium, som det gör på svenska? Vilka
vet att sodium chloride är koksalt, vanligt salt alltså? Det är en i och för sig
ofarlig men vanlig kemikalie i produkter, men inte just i denna tandkräm -
den blåvita.

Konsumenten förstår inte

Redan en innehållsdeklaration på svenska kan vålla problem för många
svenskspråkiga. En innehållsdeklaration på engelska kan i Sverige bara
förstås av ett fåtal specialister med en bred erfarenhet av sitt
ämnesområde inom kemin. Syftet med en innehållsdeklaration är ju att
den ska kunna förstås av landets invånare. Annars är det ju meningslöst
att offra tid och kraft på att den finns på varorna. För konsumenten i
Sverige är det orimligt att en innehållsdeklaration inte är avfattad på
svenska.

Ändra!

Det är bra att kosmetiska produkter ska vara innehållsdeklarerade.
Många av ingredienserna som används är allergiframkallande. Men i en
marknadsekonomi där vi konsumenter ska välja varor och på så sätt styra
utvecklingen är en förutsättning att informationen är klar och tydlig. I det
kemikaliserade samhället känner många en vilja att göra ett val, och
många är dessutom allergiska. Därför måste kemikaliernas namn vara på
respektive lands språk. Som det nu är kan man på en produkt avsedd för
den svenska marknaden framställd av industri i landet inte få plats med
information på svenska. Så kan det inte få vara! Det kan inte vara
omöjligt att få texten på svenska ens om tandkrämen som nu - den
blåvita - framställs i Nederländerna. För på tuben står allt annat än de
kemiska namnen på svenska.

När Sverige gick med i EU var konsumentfrågor något regeringen sade sig
vilja prioritera. Detta är en sådan. Alla kosmetiska varor som säljs i Sverige
borde ha innehållsdeklarationer på svenska.

För övrigt har medlemsavgiften till EU ökat till 23 miljarder kronor år
2000.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att alla kosmetiska varor som säljs i Sverige ska
ha innehållsdeklarationer på svenska.

Stockholm den 2 oktober 1999

Gudrun Lindvall (mp)