Inrättande av lokala sjukförsäkringsregister

Motion 1988/89:Sf361 av Marianne Stålberg och Gustav Persson

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Sf361

av Marianne Stålberg och Gustav Persson
(båda s)

Inrättande av lokala sjukförsäkringsregister

Kostnaderna för sjuk- och arbetsskadeförsäkringarna har under de senaste
åren ökat kraftigt. Antalet arbetsskadefall och förtidspensionärer har ökat
liksom antalet sjukfall och andelen långa sjukskrivningar. Denna utveckling
medför negativa sociala och individuella konsekvenser såsom produktionsbortfall
och mänskligt lidande. Varje förtidspensionsfall har bedömts
kosta minst 1 milj. kr. i genomsnitt.

Mot bl.a. denna bakgrund framstår det som angeläget att försäkringskassorna
ökar sin aktivitet när det gäller förebyggande och rehabiliterande
verksamhet. Försäkringskasseförbundet har under de senaste åren på flera
sätt markerat vikten av kassornas strävanden i detta avseende.

Det finns goda möjligheter att nå effekt om de förebyggande och rehabiliterande
insatserna görs i rätt tid och på rätt sätt. Tillgången till adekvat
information i det enskilda fallet är då av stor betydelse. Lätt tillgänglig
information är väsentlig för att kunna fånga upp riskärendena ärenden
där det kan bli fråga om lång sjukskrivning m.m. då det förekommer
relativt ofta att ett långt sjukfall föregås av flera korta.

Årligen avslutas ca 8 miljoner sjukfall. I varje ärende finns uppgifter om
sjukdomsorsak som kan relateras till yrke, arbetsplats, bostadsområde
m.m. Vid sjukfrånvaro mindre än åtta dagar ligger den försäkrades egna
uppgifter efter ev. erforderlig kontroll till grund för beslut. Vid längre
sjukfrånvaro ökar kraven på diagnosens utförlighet och tillförlitlighet samt
dess koppling till arbetsförmågan i den sjukes yrke.

Fram till 1975 registrerades dessa uppgifter på manuellt förda kort. I det
centrala dataregister, som inrättades detta år, registreras dessa uppgifter av
integritetsskäl inte. Uppgifterna finns i dag endast på manuellt förda sjukkort,
utredningar m.m. Detta betyder att det i dag är mycket resurskrävande
och komplicerat att följa ett särskilt ärende över tiden liksom att genom
impulser få underlag för initiativ i ett ärende.

I det förslag till nytt ADB-system för socialförsäkringen som nu förbereds
för genomförande har ovannämnda förhållande beaktats. Systemförslaget
bygger på inrättande av lokala register innehållande all den information
som krävs för förebyggande och rehabiliterande åtgärder. Systemet
kan ge impulser till handläggarna utifrån en kombination av olika faktorer
såsom ålder, diagnos, yrke och sjukskrivningstid eller -perioder m.m.

Det nya teknikstödet skapar således bättre förutsättningar för ökad aktivitet
hos kassorna på dessa väsentliga områden.

Det blir också möjligt att få en bild av de arbetsplatser där arbetsskador

olycksfall och sjukdomar är vanliga. Detta skapar förutsättningar för
samarbete mellan kassor, företagshälsovård och yrkesinspektionen i syfte
att vidta förebyggande åtgärder. Även internt inom ett företag kan systemets
information bli till nytta genom att skyddskommittéer och företagshälsovård
kan använda information om arbetsmiljön.

Den lokalt uppbyggda informationen kan också sammanställas på regional-
och riksplan för att få underlag för en övergripande planering. Avidentifierade
statistiska uppgifter om sjukfallens socio-ekonomiska status och
diagnoser kan användas av hälso- och sjukvårdsplaneringen som grund för
annan fördelning av resurser, exempelvis skulle sjukskrivningstider kunna
förkortas genom en ändrad resursdisponering inom vårdområdet.

Förutom orsaker som kan spåras till arbetslivet skulle registret även kunna
ge impulser till undersökningar om samband mellan ohälsa och miljöpåverkan
i vidare bemärkelse.

Arbetsmiljökommissionen har i uppdrag att överväga om ekonomiska
styrmedel gentemot arbetsgivare bör skapas. Den samlade information som
finns hos försäkringskassorna bör kunna utgöra ett värdefullt underlag för
en eventuell differentiering av exempelvis arbetsskadeavgiften.

Regeringen har i budgetpropositionen 1989/90 beträffande förslaget till
nytt ADB-system för socialförsäkringen anfört följande:

En datorisering av lokala sjukförsäkringsregister skapar också förutsättningar
för att mera systematiskt än hittills sammanställa information om
sjukfrånvaron och dess orsaker. Detta ger i sin tur ökade möjligheter att
komma till rätta med de alltmer ökande utgifterna för sjukfrånvaron. Jag
finner att vad utredningen i dessa delar har föreslagit väl stämmer överens
med den inriktning jag här har angivit.

Även rehabiliteringsberedningen har i sitt betänkande Tidig och samordnad
rehabilitering (SOU 1988:41) berört behovet av ett signalsystem
med användande av kassornas framtida teknikstöd. 1 betänkandet anförs
bl.a. följande:

En annan viktig fråga är utformningen av lämplig statistik. 1 en försöksverksamhet
inom ramen för FAS 90 (Framtida ADB-verksamhet inom socialförsäkringen
på 90-talet och därefter) i Jönköpings län har det utvecklats
förutsättningar för ett system som ger möjlighet till statistikinsamling på
lokal nivå. I systemet lagras uppgifter om bl.a. arbetsställe, yrke, diagnos,
sjukskrivningsförhållanden m.m. Med hjälp av dessa uppgifter kan man
t.ex. få fram:

diagnosrelaterade kostnader som härrör från sjukvård men också från
försäkringskassans insatser,

larmsystem som anger när en viss diagnos är överrepresenterad inom ett
yrke, på visst arbetsställe eller vid en viss typ av exposition.

Ett sådant statistiksystem kan bl.a. ge underlag för sjukvårdens planering,
ge förutsättningar för förebyggande insatser i arbetsmiljö m.m. samt
ge vägledning för prioritering av åtgärder i rehabiliteringsarbetet. Vidare
bör ett sådant lokalt statistiksystem innebära att varje vårdscentral får information
från försäkringskassorna om de sjukskrivningar läkaren genererar
(antal sjukdagar, genomsnittlig sjukskrivningstid, information om
långa sjukfall samt försäkringens kostnad för de aktuella sjukfallen).

Mot.1988/89

Sf361

8

Såväl inom den utredning som utarbetat förslaget till nytt ADB-system
(FAS 90-utredningen) som hos några försäkringskassor har gjorts försök
och bedömningar med den inriktning som nämns ovan. Erfarenheterna har
hittills varit goda.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de möjligheter som öppnas till en aktivare rehabiliterings-
och sjukdomsförebyggande verksamhet för försäkringskassorna
genom inrättande av lokala sjukförsäkringsregister.

Stockholm den 25 januari 1989

Marianne Stålberg (s) Gustav Persson (s)

Mot.1988/89

Sf361

9