om inriktningen av folkhögskolornas verksamhet

Motion 1987/88:Ub395 av Sten Svensson (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88 :Ub395

av Sten Svensson (m)

om inriktningen av folkhögskolornas verksamhet

Den svenska folkhögskolan har under sina drygt 100 år visat sig vara ett
viktigt alternativ för många studerande. Med sin möjlighet till flexibilitet,
som bl. a. innebär att man snabbt kan gå in och möta särskilda utbildningsbehov,
kommer skolformen även i framtiden att få spela en viktig roll när det
gäller att kunna erbjuda kortare eller längre kurser.

Många folkhögskolor finns i glesbygden och i regioner med sysselsättningsproblem.
Med sin inriktning på kultur i vid bemärkelse, särskilt musik och
bildkonst, fyller folkhögskolan en viktig funktion som en regional- och
kulturpolitisk resurs.

Under senare år har folkhögskolorna gjort betydande insatser för flyktingar/invandrare.
Denna grupp utgör ca 10 % av eleverna på de långa kurserna.
Internatmiljön, liksom den långa traditionen med elever från olika nationer,
har visat sig mycket lämplig när det gäller att ta emot flyktingar/invandrare i
det svenska samhället.

På uppdrag av kommunerna genomför också en hel del folkhögskolor
undervisning i grund-sfi (svenska för invandrare). Ett annat samarbete inom
detta område, som pågått en tid, gäller mellan statens invandrarverks
flyktingförläggningar och ett antal folkhögskolor. Folkhögskolorna tar emot
grupper på 1015 flyktingar under 46 månader i väntan på en kommunal
placering. Härigenom minskar tiden på flyktingförläggningen, samtidigt som
anpassningen till det svenska samhället underlättas. Eftersom folkhögskolorna
anordnar undervisning i svenska och samhällskunskap, kan kommunernas
utbildningsansvar minska. Kostnaderna för kommunens grund-sfi har inte
sällan kunnat reduceras till noll.

Folkhögskolornas insatser inom flyktingmottagandet beräknas under
innevarande år ersätta behovet av ett pär flyktingförläggningars boendekapacitet.
Samarbetet mellan flyktingförläggningarna och folkhögskolorna har
fungerat mycket bra. Flyktingarna har fått en fin boendemiljö och kontakterna
med svenska kurskamrater har betytt mycket för ett fortsatt boende i
Sverige.

Ett problem, som ökat på senare tid, är utformningen av statsbidragen till
folkhögskolorna. När nya folkhögskolor bildas sker detta numera ofta på
övriga skolors bekostnad. I den mån riksdagen skall godkänna inrättandet av
nya folkhögskolor, bör detta vara förbehållet organisationer som ännu inte
har egna skolor. Därför hälsas initiativet till en katolsk folkhögskola med
tillfredsställelse.

Den folkhögskoleutredning, som aviserades i förra årets budgetproposition,
har ännu inte tillsatts, vilket måste betecknas som märkligt. En
huvuduppgift för utredningen - om och när den kommer till stånd måste
vara att finna statsbidragsformer som ger större rättvisa än de nuvarande,
oavsett vilken nivå bidragen ligger på. Folkhögskolorna bör enligt min
mening i största möjliga utsträckning utnyttjas inom det framtida flyktingmottagandet.
Mot bl. a. den bakgrunden bör statsbidragsformen reformeras
så att den möjliggör en sådan utveckling. Riksdagen bör göra ett uttalande av
denna innebörd.

Hemställan

Med åberopande av vad som ovan anförts hemställer jag

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om reformering av statsbidraget till folkhögskolorna
samt

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om angelägenheten av att i största möjliga utsträckning
utnyttja folkhögskolorna inom det framtida flyktingmottagandet.

Stockholm den 26 januari 1988
Sten Svensson (m)

Mot. 1987/88
Ub395

6