Instansning av chassinummer, m.m.

Motion 1990/91:T439 av Göran Ericsson (m)

Inledning

Sedan mitten av 70-talet har antalet MC-stölder och
bilstölder årligen ökat kraftigt i antal. Som exempel kan
nämnas att 1987 stals närmare 2.500 motorcyklar och 1990
stals 50.000 bilar i Sverige. Värdet av dessa tillgrepp rör sig
om belopp i storleksordningen 5--6 miljarder kronor.

En av många anmärkningsvärda faktorer i
sammanhanget är att 45 procent av de stulna motorcyklarna
aldrig anträffats. För bilar är motsvarande siffra cirka 7--8
procent. En annan intressant faktor är att under hela 80-
talet har stöldtoppen för MC legat i månaderna aug./sept.,
dvs när MC-säsongen närmar sig sitt slut.

Det finns goda skäl att anta att bakom många MC- och
bilstölder döljer sig försäkringsbedrägerier, det vill säga att
stölderna är arrangerade i syfte att utkvittera kontant
ersättning från försäkringen och kanske dessutom sälja det
''stulna'' fordonet utomlands eller till ''exportörer'' av stulna
fordon.

I denna motion avser jag att peka på några förhållanden
som visar på en omfattande kriminalitet främst mot fordon.
Några åtgärder av tämligen enkelt slag skulle begränsa och
avsevärt försvåra denna kriminalitet och samtidigt medföra
betydande besparingar för försäkringstagarna.

Centrala bilregistret

Centrala bilregistret (CBR) utgör kunskapsbanken och
servicen till alla myndigheter och enskilda när det gäller
fordon och deras ägare. Men CBR är också en oundgänglig
del av bedragarens arbetsverktyg och skulle om några
hinder restes avsevärt försvåra den omfattande
fordonskriminaliteten.

1972 överfördes länsstyrelsernas bilregister till ett
centralt datoriserat register i Örebro. Redan vid tillkomsten
fanns det kritiska röster mot att bilens chassinummer kom
att placeras på de nya registreringsskyltarna, men denna
kritik tystades ner, det ansågs vara av större betydelse att
polisen vid sina kontroller kunde avläsa fordonets identitet
också på registreringskylten. Belackarna fick såvitt vi nu
kan se rätt i sin kritik och sina farhågor.

Chassinummerproblemet

Chassinumret är bilens och motorcykelns ''hjärta'' och
omkring denna ''identifieringsmärkning'' bygger
fabrikanten upp bilen eller motorcykeln. Med chassinumret
som utgångspunkt kan man få fram alla uppgifter om ett
fordon. Exempel på sådana uppgifter är ägare,
skattat/oskattat, försäkrat/oförsäkrat, motornummer,
växellådsnummer, alla tekniska uppgifter för att kunna
tillverka exv nyckel till bilen (nyckelkoden).

Trots chassinumrets centrala roll är det exv inte otillåtet
att förfalska eller helt enkelt stansa in ett nytt
chassinummer. Det kan alltså vem som helst göra genom att
inköpa en sifferstanssats i en järnaffär. Ej heller är det
otillåtet att ändra bilens motornummer. Detta är den
centrala utgångspunkten för denna kriminalitet, fordons
identitet kan helt legalt ändras och därmed kan man
varaktigt frånhända målsägaren hans rätt.

Branschen har försökt att öka kontrollen över den här
delen, dock utan att röna något stöd från statsmakten. När
situationen hårdnat i Sverige har ligorna begett sig
utomlands och genom innehav av chassinummer där
kommit åt nycklar eller andra uppgifter som behövts för
brottet. I andra länder är chassinummer och ägarens adress
med flera uppgifter inga offentliga handlingar. Som
exempel kan nämnas att en bilnyckel internationellt betalas
med 500$.

Offentlighetsprincipen i fordonsregistret

I vårt land är denna princip till skada för bilägaren/MC-
ägaren genom att en tjuv i bilregistret får tillgång till alla de
uppgifter han behöver för att planera och sedan stjäla
bilen/MC:n.

De uppgifter som nu finns i bilregistret och som är
tillgängliga för allmänheten bör vad avser ägarens namn och
adress samt motor- och chassinummer endast vara
tillgängliga för polis, försäkringsbolag och bilens ägare.

Sammanfattningsvis bör regeringen överväga att
kriminalisera förfarandet att ändra chassinummer och
motornummer, liksom att regeringen bör överväga att
sekretessbelägga vissa uppgifter i bilregistret enligt vad som
anförts ovan. Som konsekvens härav skall chassinumrets
placering på bakre registreringsskylten avvecklas.

Ändring/nystansning av chassi/ram och motornummer
bör åläggas Svensk Bilprovning att utföra med
märkesskyddade stansar. Ändringen skall därefter genom
bilprovningens försorg införas i CBR. Endast Svensk
Bilprovning skall ha rätt att förstöra och ändra chassi/ram
eller motornummer. Det bör ankomma på regeringen att
utfärda lagförslag till riksdagen.

Motornumret

Motornumret saknas i dag i CBR. Detta innebär att
bedragaren endast behöver ändra chassinummer för att
identiteten på fordonet skall helt bytas. Därest även
motornummer skulle finnas tillgängligt i CBR skulle detta
väsentligen komplicera identitetsbytet.

Regeringen bör föranstalta om att även motornummer
läggs in i CBR.

Polisanmälan

Ett avgörande led i försäkringsbedrägeriet främst vad
avser fordon är konfirmationen av ett ägande genom
polisanmälan, eller vidimerandet av förlust genom stöld i en
polisanmälan. Genom just denna handling inträder ett
bekräftande och gärningsmannen får rättsinstansen på sin
sida och kan därigenom med lätthet genomföra sitt
brottsliga uppsåt.

Polismyndigheten saknar, vilket gärningsmannen vet,
möjlighet att innan anmälan utfärdas i grunden utreda olika
förhållanden som skulle kunna avslöja en falsk anmälan.
Polisen måste förlita sig till ''målsägarens'' uppgifter och
överlämna till försäkringsbolag att i efterhand avslöja
brottsligt uppsåt.

På grund av polisanmälans centrala betydelse bör just
denna handling såvitt den upprättas på medvetet falskt
lämnade uppgifter straffrättsligt särbehandlas. Som ett led i
att få ett bättre grepp om bedrägeriernas utveckling bör en
särskilt stark straffsanktion åläggas falsk polisanmälan.
Detta brott finns i Brb, men bör brytas ur sin nuvarande
lagparagraf och åsättas ett straff liknande det som gäller för
mened.

In- och utförsel

Det finns goda grunder att misstänka att Norden utgör
en enhetlig hälarmarknad för i Sverige tillgripna fordon och
fordonsdelar. De betydligt högre priserna i våra
grannländer är en sådan orsak.

Att exv föra ut en bil eller MC eller delar till sådana
fordon och sedan offentligt införa dem igen gör att dessa
kan ''tvättas'' rena och genom identitetsbytet i det andra
landet få en helt igenom korrekt identitet, till yttermera
visso styrkt genom införselhandlingen, och därefter kan de
återförsäljas här i landet.

Om rutinerna skärptes vid in- och utförsel genom
registrering vid utförseln skulle problemen och riskerna vid
införseln avsevärt stiga och utgöra en hämsko på många
bedragare.

Det bör ankomma på regeringen att se över rutinerna
vid utförsel och införsel främst av delar till motorfordon.

Hittegodslagstiftningen

Även hittegodslagstiftningen har kommit att användas
såsom ett utomordentligt arbetsredskap vid tillgreppsbrott.
För att enkelt åskådliggöra förfarandet kan en tämligen
vanlig båtstöld användas som ex. En typ av stöld som varit
vanlig under 80-talet.

Exempel

I slutet av oktober och början av november utser
gärningsmannen en båt som han vill tillgripa. Han kapar
loss båten och för den ett stycke från dess uppläggningsplats
och in i ett annat polisdistrikt. Han kontaktar därefter
polisen och uppger att han hittat båten vid fiske och polisen
tar båten till en uppläggningsplats.

Har gärningsmannen tur upptäcks inte stölden förrän i
april och när 6 månader förflutit tillfaller båten
gärningsmannen. Han kan nu lugnt upplägga båten vid den
båtklubb där den stals och förklara för den rättmätige
ägaren att han nu är den nye lycklige innehavaren.

Om båtstölden upptäcks innan 6 månader förflutit
brukar beskrivningen av båten vara så pass vag att denna
anmälan och hittegodsanmälan inte träffar varann och
båten byter även i detta sammanhang ägare.

Som framgår av detta exempel finns det nu starka skäl
som talar för en översyn av hittegodslagstiftningen mot
bakgrund av den allt frekventare användningen av denna i
brottsligt sammanhang. Regeringen bör se över lagen om
hittegods och återkomma till riksdagen med förslag om
ändringar som försvårar tillgrepp och stärker målsägarens
rätt.

Godtrosförvärvet

En annan lagstiftning som vanligen utnyttjas av den mer
organiserade kriminaliteten är godtrosförvärvet. Detta är
en gammal hävdvunnen regel som i svensk rätt formaliserats
och kommit att bli speciell för just vårt land. I äldre tider
från vilken regeln härstammar avsåg den att skydda
äganderätten exempelvis vid auktioner och dylika förvärv.

Tiderna har måhända sprungit ifrån godtrosförvärvet
och numera har lagen fått en allt mindre betydelse och en
översyn av denna skulle nu kunna anses vara nödvändig.
Lagregeln används frekvent för tillgrepp av främst fordon
men även av annat värdegods. För att åskådliggöra hur man
använder godtrosförvärvet skall jag redovisa en vanlig
händelse tagen ur verkligheten.

Exempel

En yngre man i en Stockholmsförort engagerar en annan
person för att skaffa honom en tämligen dyr bil. Mannen
som engageras går in på en bilfirma och väljer ut en nästan
ny Volvo. Han pratar lite med försäljare och provsitter
bilen. I handskfacket tar han reservnyckeln. Han antecknar
bilens nummer och chassinummer på bakre
registreringsskylten och avvaktar någon vecka varefter han
vänder sig till bilregistret och får namn och adress på den
nye ägaren.

Eftersom han nu har nyckel till bilen åkar han till
adressen och hämtar den. Han åker nu hem till beställaren
och denne tar nu på sitt bankkonto ut cirka 75.000 kronor.
Han får ett kvitto av gärningsmannen (falskt namn).
Gärningsmannen får några tusen kronor för besväret.

Mannen som beställt bilen ringer nu upp sitt
försäkringsbolag och vill försäkra sin nya bil. Han får då
veta att bilen är stulen. Han vänder sig skräckslagen till
polisen och anmäler att han köpt en bil och att denna är
stulen. Bilen omhändertas av polis och tre dagar senare
efter utredning avhämtar han sin bil och, visar det sig, ca en
vecka senare säljer han denna bil för över 110.000 kr.

Frånsett lite besvär och utgiften till tjuven har han på ca
en vecka skattefritt skaffat sig 100.000 kronor. De 75.000
han tog ut för att visa utgiften vid det billiga köpet
återinsätts visar det sig senare. Brottet är fullbordat.

Exemplet visar hur elegant godtrosförvärvet skyddar en
gärningsman som i ett annat land aldrig hade kunnat utföra
den här typen av transaktion.

Regeringen bör se över denna regel och skärpa kravet på
den som av enskilda personer köper värdefullt gods. Man
bör sikta på att tunna ut godtrosförvärvsskyddet vid köp
från tidningsannonser och bibehålla det stärkt vid köp på
auktoriserade auktionsfirmor och bilförsäljare med flera
som i yrkesverksamhet bedriver handel.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en kriminalisering av
borttagande eller ändringar av chassinummer och
motornummer på motordrivna fordon,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kravet på att endast Svensk
Bilprovning får utföra sådana ändringar som i första att-
satsen omnämns och att dessa ändringar skall företas med
skyddade stansar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att uppgifterna i CBR ej skall
anses vara offentlig handling och att dessa endast skall vara
tillgängliga för polis, försäkringsbolag och ägaren av
fordonet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att motorfordons motornummer
skall införas i CBR,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att avveckla
chassinummerstansningen på motorfordons bakre
registreringsskylt,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en särskild lagregel
för falsk polisanmälan med en påföljd svarande mot
menedsbrottet,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en skärptare kontroll
vid in- och utförsel av motorfordon och delar till
sådana,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en översyn av lagen
om hittegods,3]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en översyn av regeln
om godtrosförvärv.3]

Stockholm den 24 januari 1991

Göran Ericsson (m)

1 1990/91:Ju646

2 1990/91:Sk705

3 1990/91:L914