Integration av sjöfarten i infrastrukturplaneringen

Motion 1992/93:T611 av Kenneth Attefors (nyd)

Det tål att upprepas att sjöfarten måste integreras mer i
den övergripande trafikplaneringen. Alltför få knutpunkter
finns i Sverige mellan väg, järnväg och sjöfart som på ett
nationalekonomiskt sätt kan främja snabba och billiga
transporter via sjöfart som Sverige så väl behöver vid
integrationen med Europa. Detta gäller även om vi inte
kommer att ansluta oss till EG.

Trafikinfarkten i Mellaneuropa göra att vi svenskar
måste söka nya vägar för vårt gods. Hypersnabba färjor,
vilka redan finns i prototyp, kommer förmodligen bli
lösningen för de snabba transporterna till kontinenten med
förädlat gods från väst- och sydkusten. Även den växande
östmarknaden kommer att kräva hypersnabba färjor över
Östersjön.

Närsjöfarten kommer att få en ökad betydelse och vi
behöver kombinerade terminaler där omlastning mellan
väg, järnväg och sjöleder sker. Infrastrukturplaneringen
från statens sida måste styras så att omlastning mellan
trafikslagen underlättas.

Vi behöver eventuellt utse ett antal centralhamnar vartill
riksdagen skall styra de landbaserade investeringarna. Vissa
hamnar, slussar, kurviga farleder etc måste åtgärdas för en
säkrare sjöfart.

För att kunna genomföra en integration som även många
inom industrin tror på, bl a Volvo, måste vi öppna
infrastrukturanslagen för sjöfartsinvesteringar. Öppnas
infrastrukturanslagen för sjöfartsinvesteringar skall pengar
tas från befintlig ram, dvs från väg- och banverksanslagen.

Kommunikationsdepartementet bör snarast få i uppdrag
att ta fram en översiktlig plan på var och hur dagens
landbaserade infrastruktur på bästa sätt kan integreras med
närsjöfarten.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att snarast återkomma till
riksdagen med förslag på hur den landbaserade
infrastrukturen skall integreras med närsjöfarten.

Stockholm den 21 januari 1993

Kenneth Attefors (nyd)