Integration

Motion 2001/02:A226 av Agne Hansson m.fl. (c)

1 Sammanfattning

Ett samhälle där individen får växa sig stark måste präglas av tolerans, mångfald och där skillnader och olikheter mellan människor bejakas. Alla måste få uppmuntran att utveckla sina unika egenskaper i strävan efter självförverkligande. Bejakandet av olikheter och tilltron till varje människas förmåga att själv inrätta sitt liv är grunden för ett öppet och decentraliserat samhälle. Attityder och fördomar inom arbets- och näringslivet, tillsammans med en stelbent arbetsmarknadspolitik, har gjort att utrikes födda inte har kommit in på arbetsmarknaden.

Stora invandrargrupper utgör i dag en arbetskraftsreserv, och varken offentliga eller privata arbetsgivare uppfyller kraven på mångfald inom arbetslivet. Att inte ha tillträde till arbetsmarknaden leder till fler problem än enbart svårigheter att klara sin ekonomiska situation. Det handlar om problem med språket, om passivitet och maktlöshet samt känslan av utanförskap. En av de viktigaste åtgärderna för att minska skillnaderna i samhället är att öka förutsättningarna för deltagande i arbetslivet. Den uppenbara diskrimineringen vid rekryteringar måste åtgärdas, och inte minst krävs en omfattande attityd- och opinionsförändring i samhället som helhet.

Alla – individer, myndigheter, företag, opinionsbildare och andra demokratiska krafter – har ett stort ansvar att medverka i detta arbete. Ungdomarna lever redan i det mångkulturella samhället där de får influenser från många olika kulturer som tillsammans bidrar till utveckling. Ungdomarna skapar sin identitet genom att blanda värderingar och kulturella drag både från sin etniska grupp, från andra kulturer och från majoritetssamhället.

2 Innehållsförteckning

1 Sammanfattning 1

2 Innehållsförteckning 2

3 Förslag till riksdagsbeslut 3

4 Inledning 4

5 Bakgrund 4

6 Social klyvning 5

7 Det mångkulturella samhället 6

8 Valdeltagandet 6

9 Barn och ungdomar 7

10 Lokal kraft 7

11 Diskriminering 8

12 Medborgarskap vid anställningar 8

13 Arbete och företagande 9

14 Skola/barnomsorg 10

15 Modersmål och svenska språket 11

16 Svenska för invandrare (sfi) 11

17 Boende 11

18 Hälso- och sjukvård 12

19 Äldreomsorg 12

20 Begravning 13

3 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökade insatser för att minska segregeringen i samhället.1

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bibehålla de statliga bidragen till invandrarnas ungdomsorganisationer.2

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att personalen på ungdomsmottagningar skall ha såväl tvärvetenskaplig som mångkulturell kompetens.3

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stimulera lokalt utvecklingsarbete.4

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökat brukarinflytande.2

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kontinuerlig utbildning av åklagare, domare och nämndemän.5

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utökad samordning, samverkan och individualisering inom arbetsmarknadspolitiken på lokal nivå.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en flexiblare anpassning av bruksvärdessystemet för hyressättning.6

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökade stimulanser för självförvaltning i boendet.6

10. Riksdagen begär hos regeringen en översyn av lokalhyreslagstiftningen i enlighet med vad i motionen anförs.6

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rätten till valet av tolk inom hälso- och sjukvården.3

1 Yrkande 1 hänvisat till SfU.

2 Yrkandena 2 och 5 hänvisade till KrU.

3 Yrkandena 3 och 11 hänvisade till SoU.

4 Yrkande 4 hänvisat till KU.

5 Yrkande 6 hänvisat till JuU.

6 Yrkandena 8–10 hänvisade till BoU.

4 Inledning

Alla människors lika värde och rättigheter, oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, hudfärg, sexuell identitet, politisk eller religiös övertygelse är grunden för Centerpartiets politik. Genom samspel mellan människor når vi ökad kunskap och förståelse för andra kulturer och levnadssätt. För att nå ett öppet och decentraliserat samhälle krävs tilltro till varje människas förmåga att forma sitt eget liv. Olikheter skall ses som en tillgång, och alla människor måste få uppmuntran att utveckla sina unika egenskaper i strävan efter självförverkligande. Alla människor i det svenska samhället skall ha samma rättigheter och skyldigheter. Minoritetsgrupper skall i lag skyddas mot diskriminering. Mångfalden berikar, och genom att ta vara på alla de livserfarenheter som landets invånare har får vi ett kraftigt demokratiskt redskap. Ett mångkulturellt samhälle bygger på respekt för varandra och att man lär av varandra.

Alla människor har rätt att mötas med respekt oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Det demokratiska systemet och våra politiska företrädare skall hävda minoriteters rätt. Politikens utformning och genomförande skall ta sin utgångspunkt i den etniska och kulturella mångfalden. Varje individ skall behandlas utifrån sina egna behov och önskningar. Påtvingade särlösningar för hela grupper skall undvikas. Vi skall främja självbestämmande, frivillig samverkan och kulturella skillnader för minoritetsgrupper. Kulturell och etnisk uppdelning kan vara självvald eller påtvingad. Segregation orsakad av diskriminering leder till en negativ utveckling och utanförskap. Centerpartiet eftersträvar ett samhälle med mångfald där vi tar tillvara alla de livserfarenheter som landets invånare har. I realiteten existerar redan det mångkulturella samhället, men det har inte vunnit legitimitet hos hela befolkningen. Det är långt kvar innan Sverige har nått den öppenhet och respekt som krävs i ett mångkulturellt samhälle.

5 Bakgrund

Under 1960- och 1970-talen förekom främst arbetskraftsinvandring. Människorna som flyttade till Sverige fick via sitt arbete snabbt kontakt med det svenska samhällslivet. Den allmänt rådande uppfattningen var att de som invandrat inte tänkte återvända till sitt hemland; kulturella seder och bruk skulle med tiden försvenskas. Assimilationstanken började emellertid ifrågasättas, och 1975 beslutade riksdagen om nya riktlinjer för invandrarpolitiken. Invandrares kulturella och språkliga bakgrund skulle erkännas och främjas.

Sedan mitten av 1970-talet har arbetskraftsinvandringen steg för steg ersatts av flykting- och anhöriginvandring, i många fall från länder som står långt ifrån Sverige både etniskt och kulturellt. Förutsättningarna för integration förändrades kraftigt då dessa människor kommit till Sverige ofrivilligt, och många hoppades precis som idag på att kunna återvända till sitt hemland. Idag är invandringspolitiken indelad i två delar; migrations- och integrationspolitik. Det förstnämnda handlar om mottagandet, asylsökande och återinvandringsfrågor. Integrationspolitiken handlar om att integrera dem som beviljas asyl i samhället. Detta kräver en öppenhet och vilja till att förstå andra kulturer och levnadssätt.

6 Social klyvning

De senaste årens snabba tillväxt i svensk ekonomi är på väg att avta. Högkonjunkturen har haft sin topp, och många människor har kunnat utnyttja detta. Den ekonomiska standarden har varit bra, och för många människor har det sociala nätverket varit starkt. Regeringen säger att Svensk ekonomi är i gott skick. På många håll i landet känner man inte igen sig i den beskrivning som regeringen gör. Många människor får stå vid sidan av utvecklingen eftersom de inte får tillgång till arbetsmarknaden eller för att bidrags- och skattesystemen helt enkelt låser in dem i en fattigdomsfälla. Detta innebär att en höjning av ett bidrag leder till att ett annat bidrag sänks. Många människor upplever ett ökat utanförskap. De sociala klyftorna fortsätter att öka, och för många är ekonomisk trygghet att få det att gå ihop för dagen.

Den sociala klyvningen är en förlust främst för enskilda människor, men också för samhället eftersom färre tillåts att bidra till tillväxt och välfärd och allt fler ställs utanför möjligheterna att ta del av tillväxten. Fattigdoms- och bidragsfällan tvingar barn att växa upp i familjer där föräldrarna aldrig har ett arbete att gå till och fråntar många människor möjligheten att känna stolthet över det egna arbetet och förmågan att försörja sig själv och sin familj. Familjer får inte sin ekonomi att gå ihop, pensionärer med mycket låg pension får det inte att räcka till de mest grundläggande behoven. Därför behövs en ny politik som kan riva de hinder som finns, dvs. en politik som gör att alla kan känna sig delaktiga och medansvariga i samhället, där alla ska kunna göra sina röster hörda och få omsätta sina kunskaper och färdigheter i arbetslivet. Det ska vara en politik som motverkar rasism och främlingsfientlighet samtidigt som den förmår undanröja diskriminerande strukturer och system.

Segregation förekommer inte bara i storstadsområdena. Rapporter visar att klyftorna mellan människor ökar mellan stad och land. Segregerade bostadsområden är ett stort ekonomiskt och socialt problem som skapar grogrund för fördomar om andra kulturer och levnadsätt. Om segregation uppkommer genom att majoritetsbefolkningen valt bort människor med lägre inkomst, annan etnisk eller kulturell bakgrund är detta en form av diskriminering som måste motarbetas. För att motverka segregation krävs att människor är medvetna om sina rättigheter och skyldigheter. Alla enskilda människor har ett ansvar, och det krävs insatser på alla nivåer. Skolan har ett stort ansvar i att förmedla humanistiska värden. Ökade insatser krävs för att minska segregeringen i samhället. Detta bör ges regeringen till känna.

7 Det mångkulturella samhället

Inom demokratins ramar skall det ges utrymme för politiska och religiösa uppfattningar samt kulturella skillnader. Individualism ger ökad livskvalitet för den enskilde. Var och en skall själv bestämma hur denne vill inrätta sitt liv. För att nå ett öppet och decentraliserat samhälle krävs tilltro till varje människas förmåga att göra detta. I strävan efter självförverkligande, skall alla människor uppmuntras att utveckla sina unika egenskaper. Solidaritet och humanism bör vara ledstjärnor. I vårt samhälle förekommer etnisk diskriminering, vilket måste lyftas upp och motarbetas. Den etniska diskrimineringen kan förekomma var som helst, i olika grad, och ta sig olika uttryck. För att motverka detta krävs ett genomgripande arbete inom alla områden och på både individ-, grupp- och samhällsnivå. För att nå etnisk och kulturell mångfald krävs att människor är trygga i sin närmiljö. Först när människan känner tillit till sina egna bedömningar kan man avvisa andra människors intolerans. Fortlöpande insatser behövs från det offentligas sida för fortsatt kamp mot nazism och rasism. Människor måste vara beredda på att gå till konflikt för att hävda grundläggande mänskliga värden. Mycket återstår att göra för dem som diskrimineras på grund av kön, ålder, etnisk tillhörighet, hudfärg, sexuell identitet, politisk eller religiös övertygelse.

8 Valdeltagandet

Utrikes födda är underrepresenterade i de valda församlingarna. Vi måste ställa oss frågan vad detta beror på. Det demokratiska systemet hotas när människor känner att de inte har förutsättningar eller möjlighet att delta i den politiska debatten. Vi måste ge utrikes födda möjligheten att ta del av den politiska dialogen genom såväl tillgänglig information som verkligt inträde i de politiska partierna. Den politiska arenan har sedan länge varit svårtillgänglig för människor med utländsk bakgrund. Detta måste vi, liksom andra partier, åtgärda. Det politiska arbetssättet och det politiska systemet måste förändras så att alla människor ges möjlighet att vara delaktiga och påverka de beslut som fattas. Centerpartiets utgångspunkt är att besluten skall fattas nära eller av dem som berörs av besluten. Eftersom all makt utgår från folket skall de beslutande nivåerna i samhället spegla landets befolkning.

Många av dem som flyttar till Sverige har på grund av språksvårigheter inte samma möjlighet att delta i det demokratiska samhällsarbetet. De politiska nivåerna och de politiska partierna har ett ansvar att engagera inflyttade svenskar i det demokratiska samhällsarbetet.

9 Barn och ungdomar

Andelen ungdomar som redovisar långvarig sjukdom, olycksfall, handikapp eller annan svaghet ökar. Ökningen av psykiska besvär såsom ångest, oro och rädsla är ett stort problem. Särskilt tydligt är detta hos unga kvinnor. Vi måste vara medvetna om att ungdomarnas sätt att blanda olika kulturer och levnadssätt kan leda till konflikter inom den egna familjen. Det kan vara svårt för föräldrar med invandrarbakgrund att helt plötsligt se nya mönster och kulturer hos sina egna barn. Hos vissa familjer kan detta leda till en konflikt om egna värderingar och traditioner som levt kvar sedan man lämnat sitt hemland.

Ungdomar med invandrarbakgrund deltar i mindre utsträckning i föreningslivet än infödda svenskar. Detta gäller speciellt kvinnorna. Kulturen alstrar kraft, självtillit och kreativ gemenskap. Kultur och idrott är också en viktig brobyggare i det mångkulturella samhället. Föreningslivet måste därför se över sina traditionella verksamheter och bli mer öppna. Centerpartiet gläds åt att många idrottsföreningar redan idag har en medveten mångkulturell rekrytering bland alla åldrar. Det av yttersta vikt att de statliga bidragen till invandrarnas ungdomsorganisationer bibehålls. Detta bör ges regeringen till känna.

Ungdomsmottagningarnas arbete med sex och samlevnadsfrågor är betydelsefullt. Synen på sex och samlevnad skiljer sig mellan olika kulturer, och för att ungdomar med invandrarbakgrund skall känna förtroende krävs att personalen skall ha såväl tvärvetenskaplig som mångkulturell kompetens. Detta bör ges regeringen till känna.

10 Lokal kraft

Centerpartiets politik tar sin utgångspunkt i den enskilde individens behov och önskningar om hur han eller hon vill inrätta sitt eget liv. Generella och påtvingade särlösningar för människor med utländsk bakgrund skall undvikas. Det är viktigt att främja självbestämmande, frivillig samverkan och kulturell mångfald för minoriteter. När människor går samman i lokala utvecklingsgrupper för att lösa gemensamma problem gynnar det lokalt självstyre. Vidare utvecklar denna arbetsform det demokratiska inflytandet och ansvarstagandet ökar. Lokalt utvecklingsarbete skall därför stimuleras. Vad som ovan anförts om att stimulera lokalt utvecklingsarbete bör ges regeringen till känna.

Ett sätt att öka medborgarnas inflytande och flytta besluten närmare de som berörs är brukarinflytande. Utgångspunkten för gemensamma verksamheter är att brukarna har ett direkt inflytande över den. Brukarinflytandet för t ex idrottsanläggningar, samlingslokaler, fritidsgårdar, skolor och även vård och omsorg skall öka. Detta bör ges regeringen till känna.

11 Diskriminering

Regeringen har för avsikt att ge utredningen, som har till uppgift att utreda ett utvidgat skydd mot diskriminering (N 2000:01), i uppdrag att utreda möjligheterna till en generell lagstiftning mot diskriminering som omfattar alla eller flertalet diskrimineringsgrunder och samhällsområden. Centerpartiet välkomnar att regeringen kommit till insikt om detta. Centerpartiet har sedan länge ansett att det behövs en samlad diskrimineringslagstiftning för att ge diskrimineringsombudsmannen (DO) ett kraftfullt verktyg. Med en sammanhållen lagstiftning kan även de fem ombudsmannafunktionerna (DO, JämO, HomO, HO, BO) samordnas. Regeringen har nu lyssnat på Centerpartiets krav och avser att uppdra åt utredningen (N 2000:01) att överväga frågan om en sammanslagning av några eller samtliga ombudsmän. Vidare borde möjligheten att ändra så att ombudsmännen blir underställda riksdagen istället för som idag underställda regeringen ses över. Ombudsmännen borde då verka inom en institution på samma sätt som justitieombudsmannen verkar idag. På detta sätt blir ombudsmännen ett kraftfullare redskap. Till sitt stöd bör ombudsmännen ha en samlad diskrimineringslagstiftning som omfattar hela livet och inte enbart arbetslivet.

12 Medborgarskap vid anställningar

En viktig del i integrationsarbetet är människors lika möjlighet och förutsättningar att leva och verka i Sverige. Det förslag som SOU 2000:106 lagt fram, där Centerpartiet varit en drivande part, gynnar samhällets etniska och kulturella mångfald. Komitten föreslår bland annat att den så kallade treårsregeln vid rösträtt och valbarhet till kommunala val tas bort. Vidare föreslår utredningen en reformering av det regelverk som utgör grunden för i vilka fall svenskt medborgarskap får ställas som behörighetskrav för offentliga anställningar och uppdrag. Härigenom öppnas ett stort antal anställningar och uppdrag upp för människor med utländsk bakgrund. Utöver detta föreslår utredningen att föreskriften i regeringsformen om krav på svenskt medborgarskap för vissa anställningar och uppdrag med anknytning till regeringen, bland annat chefer i myndigheter som lyder omedelbart under regeringen, tas bort. Vidare anser utredningen att man skall kunna vara nämndeman utan att ha svenskt medborgarskap.

Undersökningar visar att personer med utländsk bakgrund ofta döms till hårdare straff än andra. Detta kan Centerpartiet inte acceptera. Det krävs kontinuerlig utbildning av åklagare, domare och nämndemän för att komma bort från att den etniska eller kulturella bakgrunden skall påverka utfallet av rättsliga processer. Detta bör ges regeringen till känna.

13 Arbete och företagande

Sverige har i ett internationellt perspektiv en förhållandevis stor befolkning som är född utomlands. Från slutet av 1940-talet och fram till mitten av 1970-talet var invandringen till Sverige huvudsakligen en arbetskraftsinvandring. I första hand kom invandrarna från Norden och övriga Europa. Deras arbetslöshet var låg och förvärvsfrekvensen hög. Arbetskraftsinvandrare har flyttat till Sverige för att lyckas på arbetsmarknaden. De har som regel större möjligheter att återvända till sitt hemland om de inte lyckas i Sverige.

Under 1970-talet har arbetskraftsinvandringen steg för steg ersatts av flykting- och anhöriginvandring, i många fall från länder som står långt ifrån Sverige både etniskt och kulturellt. De nya invandrargrupperna har haft betydligt svårare att hävda sig på arbetsmarknaden. Många traditionella yrken har försvunnit, och idag är det svårt för människor med dåliga kunskaper i det svenska språket att få arbete. Det kan vara så att diskriminering av människor med utländsk bakgrund har ökat över tid och att vissa grupper av invandrare är särskilt utsatta för detta.

Idag är arbetslösheten bland invandrargrupperna fyra gånger högre än bland svenska medborgare. Den grupp som haft det svårast att få in en fot på den svenska arbetsmarknaden är de människor som invandrat till Sverige på senare tid. Många människor i dessa grupper har skaffat sig en lång utbildning i sina hemländer och de har haft hög kompetensnivå i sina arbeten. Majoriteten har gymnasieutbildning och 20–30 procent har akademisk utbildning. Det råder dock stora skillnader mellan olika invandrargrupper.

Invandrarkvinnor betraktas alltför ofta som en homogen grupp med dåliga språkkunskaper, låg utbildning och små möjligheter att påverka sin egen situation. Denna bild av invandrarkvinnor stämmer ofta inte alls. Många av dem har hög utbildning, lång yrkeserfarenhet och utmärkta svenskkunskaper. Vissa är analfabeter och andra vill prioritera familjeliv framför arbetsliv. Det går inte att förklara invandrares svårigheter med att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden med förklaringen att de har lägre utbildning. Allt fler undersökningar visar att människor med utländsk bakgrund och med hög akademisk examen har stora svårigheter att komma in i det svenska arbetslivet. Stelbent arbetsmarknadspolitik och diskriminerande strukturer i samhället är den verkliga förklaringen till invandrares utsatta situation på arbetsmarknaden.

En ytterligare orsak är att det upplevs som svårt att översätta dessa gruppers kunskaper, både på gymnasial och eftergymnasial nivå, till svenska förhållanden. Idag översätts, valideras, denna kunskap inför exempelvis högskolestudier. Det borde vara naturligt att detta sker även när det gäller den rena yrkeskompetensen så att eventuella kompletteringar kan göras. I de fall där utbildningsnivån är låg eller vid fall av analfabetism är det viktigt att insatser görs så snabbt som möjligt genom sfi-utbildningar. På detta sätt blir det möjligt för dessa grupper att snabbare komma in i det aktiva yrkeslivet. Ett snabbare inträde på arbetsmarknaden minskar även den sociala isolering som många invandrargrupper känner. De sociala kontakter som uppstår på en arbetsplats utgör en central roll i invandrargruppernas integrationsprocess.

Genom att förändra det svenska valideringssystemet och se till att det finns kunskap om detta på både central och regional nivå kan handledningstiderna förkortas och insatser göras på ett tidigare stadium. Vi ser att det inom en snar framtid kommer att behövas människor med invandrarbakgrund och breda språkkunskaper inom den kommunala servicen. Detta beror på att stora grupper av dem som kom i samband med arbetskraftsinvandringen börjar hamna på kommunala vårdinrättningar, tappar sitt nya språk på grund av ålder och behöver hjälp precis som alla andra.

Företag inom IT-branschen som riktar sig mot den internationella marknaden har tagit till sig de kulturella och språkliga erfarenheter som finns inom invandrargrupperna. Vikten av mångfald och kunskap om kulturella skillnader får allt större betydelse i takt med att graden av globalisering ökar. Det skulle därför vara möjligt att utveckla de internationella arbetsförmedlingar som inrättats i vissa kommuner i Sverige för att möta såväl arbetssökande med utländsk bakgrund som företag.

För personer med utländsk bakgrund, som tyvärr ofta har en svag ställning på arbetsmarknaden, är det oerhört viktigt att det lokala samarbetet mellan arbetsförmedling, försäkringskassa och kommun fungerar tillfredställande. Utökad samordning, samverkan och individualisering av arbetsmarknadspolitiken på lokal nivå är nödvändig för att stärka den enskildes ställning på arbetsmarknaden. Detta bör ges regeringen till känna.

14 Skola/barnomsorg

I ett samhälle där kunskaper är den viktigaste grunden för ekonomisk utveckling är lika tillgång till bra utbildning en avgörande rättvisefråga. Utbildning är också den viktigaste och mest långsiktiga vägen till social och regional utjämning. Kunskap i dag och i framtiden innebär baskunskaper för alla. Utmaningen ligger i att skapa lösningar för hela befolkningen och att hela landet får tillgång till utbildning. Skolan och utbildningssystemet har en stor betydelse i ambitionen att bejaka ett mångkulturellt samhälle. Skolan och barnomsorgen har stor möjlighet att stärka barns och ungdomars förmåga att naturligt umgås i en mångkulturell miljö. Skola och barnomsorg har ett stort ansvar att lyfta fram likheter och skillnader mellan olika kulturer och levnadssätt. Barnomsorgen skall präglas av valfrihet och mångfald. Centerpartiet anser att föräldrarna skall bestämma över vilken barnomsorg som passar dem bäst. Förskolor och skolor vilande på etnisk eller religiös grund kan vara ett sätt att ge barnen och deras föräldrar en möjlighet att känna trygghet i sitt eget ursprung. För Centerpartiet är det en självklar rättighet att själv välja skola och barnomsorg. Ökad mångfald inom skola och barnomsorg ger förbättrade möjligheter för barn och familjer i utsatta områden.

15 Modersmål och svenska språket

Det är viktigt att ungdomar med svenska som andra språk ges fullgott stöd i skolan så att de kan gå ut grundskolan med fullständiga betyg. För att förbättra situationen för unga människor behövs extra åtgärder för mer internationella studier i skolan. Då det kan underlätta om eleven får stödundervisning på sitt eget språk skall en aktiv tvåspråkighet främjas. Det behövs även fler fritidsledare och lärare med mångkulturell kompetens.

Modersmålet ger barnen möjlighet att behålla sitt språk och få tillgång till den egna kulturen. Modersmålsundervisningen (hemspråksundervisning) är ett led i den pedagogiska processen där barnen genom att befästa sitt modersmål lägger grunden för vidare språkinlärning. Vid bristfälliga kunskaper i svenska är modersmålet också ett viktigt stöd för övriga ämnen. Större valmöjlighet i modersmålsundervisningen är eftersträvansvärd. Samtidigt har kunskaper i det svenska språket stor betydelse för möjligheterna att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Otillräckliga kunskaper i svenska leder till utanförskap och ökad risk för marginalisering.

16 Svenska för invandrare (sfi)

Möjligheter till arbete och ökat deltagande i det svenska samhällslivet nås genom kvalitetssäker undervisning i svenska för invandrare. Genom god svenska når man kunskap om Sveriges historia, kultur, lagar och regler. Goda kunskaper i svenska är en förutsättning för att kunna etablera sig i samhället. Sfi-undervisningen måste bli mer fordrande vad gäller resultat. Undervisningen måste anpassas efter elevernas livssituation, bakgrund samt intresse. Kvalitet, pedagogik och metodik i undervisningen måste förbättras. Erfarenhet visar att de personer som snabbt får tillgång till arbetsmarknaden tillgodogör sig svenskundervisningen på ett bättre sätt. SfI-undervisningen skall därför kombineras med praktik vid arbetsplatser.

17 Boende

Segregationen mellan olika bostadsområden är ett stort problem. Vissa bostadsområden är starkt eftersatta vad gäller underhåll och service. Ändå ligger hyrorna i dessa områden på samma nivå som i andra mer exklusiva områden. En flexiblare användning av bruksvärdessystemet vid hyressättning skulle i många fall ge sänkta hyror. Vad som ovan anförts om en flexiblare anpassning av bruksvärdessystemet vid hyressättning bör ges regeringen till känna.

Ett alltför ensidigt bostadsägande i utsatta bostadsområden bidrar till att sänka standarden. De boende har ingen möjlighet att välja en annan besittningsform eller fastighetsvärd om de vill lämna området. Det måste vara möjligt att göra bostadskarriär i samma område. De kommunala bostadsbolagen skall därför i högre utsträckning stimulera de boende till självförvaltning av bostadshusen. Detta bör ges regeringen till känna.

Vissa områden saknar post, bank och apotek. Detta gör den vardagliga servicen svårtillgänglig för dem som bor i området. De statliga bolagen har ett ansvar att upprätthålla och utveckla servicen i utsatta bostadsområden. Om boendeformerna och bostadsägandet tillåts bli mer varierat skulle också den privata och den offentliga servicen få ett större underlag. För att den lokala utvecklingskraften skall få fäste krävs bra och billiga lokaler. När den lokala hyresmarknaden är överhettad riskerar de mindre företagen att slås ut. Lokalhyreslagstiftningen bör ses över så att mindre serviceföretag inte drabbas av oskäliga hyreshöjningar som i sin tur medför att tillgång till service går förlorad. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag om en översyn av lokal hyreslagstiftning så att mindre serviceföretag inte drabbas av oskäliga hyreshöjningar.

18 Hälso- och sjukvård

Vården och omsorgen skall stärka människors trygghet, erbjuda hög kvalitet, vara på lika villkor och gälla alla skeden i livet. Vård och omsorg skall erhållas efter var och ens behov och vara gemensamt finansierad via skatter. Värdeord som omtanke, värdighet och respekt skall vara ledstjärnor. För att patienten skall känna sig trygg krävs att han eller hon själv skall kunna välja vårdgivare. Självbestämmande och valfrihet kräver en mångfald av vårdgivare, och alternativa driftsformer såsom t ex privata, kooperativa och ideella bör därför stimuleras. Behovet av vård och omsorg kommer att öka, och efterfrågan kommer med tiden att se annorlunda ut. Vårdutbildningarna bör utökas och fler människor med mångkulturell kompetens måste stimuleras till att söka till vårdutbildningarna. Personer som inte har svenska som modersmål skall ha rätt att välja tolk. Landstingen har ansvar i att ge patienten möjlighet att välja tolk. Det är inte alltid som nära släktingar eller make eller maka är lämpligast att tolka. Därför måste en patient ha rätt att välja tolk. Detta bör ges regeringen till känna.

19 Äldreomsorg

Arbetssättet inom äldreomsorgen kommer att behöva anpassas efter att en högre andel människor med olika kulturell bakgrund kommer att behöva hjälp. Människor med demens glömmer ofta de språk de tillägnat sig senare i livet. Tryggheten för dessa människor kan bara skapas om äldreboenden byggs upp på språklig grund. Rekrytering av vårdpersonal med olika kulturell bakgrund och kulturell kompetens blir viktig för att öka kunskapen om de skillnader i synen på åldrande och död som finns i olika kulturer.

20 Begravning

Begravningsritualer är viktiga delar i sorgearbetet av en anhörig. Det är av yttersta vikt att samhället visar förståelse för olika religioners kulturer. Begravningsväsendet skall ha ett kvalitetssäkert bemötande som nås genom tillmötesgående av enskilda personers önskemål.

Stockholm den 28 september 2001
Agne Hansson (c)
Birgitta Carlsson (c)	Margareta Andersson (c)
Rolf Kenneryd (c)	Kenneth Johansson (c)
Lena Ek (c)